Långläsning: Positiv förstärkning vinner mark

Vare sig man använder beröm, mat, klapp, kli eller klickerträning är syftet i grunden detsamma: att snabbt bekräfta när hästen gör rätt, för att få den att själv söka efter önskade beteenden och göra träningen mer lustfylld för hästen.

Det handlar om att belöna det önskade beteendet. Positiv förstärkning, belöningsbaserad träning eller det engelska uttrycket ”R+”, som står för ”positive reinforcement”.

Negativ förstärkning används traditionellt

Traditionellt använder de flesta av oss huvudsakligen negativ förstärkning när vi tränar våra hästar. Man lägger på ett tryck och tar bort det när hästen gör det man vill. Man lägger till skänkeln, killar med ett spö eller gör en förhållning. Tryck och eftergift.

När det gäller hundar däremot, är träningen med positiv förstärkning sedan länge väl etablerad. Inte minst i form av träning med en klicker, där hunden lär sig att förknippa ljudet med belöning.

Testade under pandemin

En som började prova på klickerträning när det fanns lite tid över under pandemin, är Peder Fredricson.
– Jag tyckte det var väldigt kul! Jag läste lite böcker och såg filmer om det, testade att jobba med en klicker och lärde mig.

För honom har det varit väldigt användbart.
– Jag har tagit med mig det in i den vanliga träningen och jobbar med det där.

Han vill inte säga att det finns något tydligt rätt eller fel.
– Det finns olika sätt att kommunicera med hästen och träna hästen på. Jag ska inte säga att det ena är bättre än det andra.

Själv kommer han från det traditionella sättet att rida.
– Jag har mest ridit på det klassiska sättet, där hästen ska gå undan för tryck. Men med positiv förstärkning kan man få hästen ännu mer motiverad, få den att söka en lösning, snarare än att flytta sig undan för hjälperna. Det är ett bra sätt att få hästarna intresserade och motiverade.

Jag har väldigt mycket kvar att lära för att få ut mer av det. Jag har varit och skrapat lite på ytan av klickerträningen

Peder Fredricson

Peder ser sig som långt ifrån fullärd när det gäller det här sättet att träna.
– Det har varit en väldigt rolig resa hittills och jag är säker på att det finns mycket mer att hämta där. Jag har väldigt mycket kvar att lära för att få ut mer av det. Jag har varit och skrapat lite på ytan av klickerträningen och använder det jag fått med mig i vardagen nu.

Använder du den här typen av träning när du jobbar från marken eller även i ridningen?
– Jag tycker nästan att klickerträningen fungerar ännu bättre i sadeln.

Vid ridningen använder inte Peder en klicker, det skulle inte fungera när händerna håller i tyglarna.
– Jag har en signal, precis som när man använder en klicker. Jag visslar litegrann och hästen kopplar ihop det med att den får godis. Jag ger den signalen när hästen hittar en lösning och agerar i rätt riktning.

Peder använder inte alltid godis.
– Jag brukar inte alltid ge godis, men ibland. Efter ett tag letar hästen efter saker att göra rätt. Man får dem väldigt intresserade av att jobba. Det fungerar väldigt bra uppsuttet.

Inte minst är det praktiskt.
– Fördelen med att använda signalen är att man kan ge den i exakt rätt ögonblick, man måste inte stanna och plocka fram godis.

Har du något exempel på hur du använder den här träningen i vardagen?
– Det kan till exempel handla om en häst som inte vill gå in i ett visst hörn. Då kan man sitta stilla och vänta och göra ingenting. Om den tar ett steg framåt visslar man. Den vill ha berömmet, så till sist går den in i hörnet utan att du sätter någon press på den.
– Om man låter bli att sätta press på en häst i en sådan situation slipper den få en negativ känsla.
– Det är ett väldigt tydligt exempel på hur man kan få hästen att själv vilja göra någonting.
– Jag använder helst en kombination av både det klassiska systemet och den positiva förstärkningen. Kan man som ryttare behärska båda har man fler redskap i verktygslådan.

Gav självkänsla till Kristall

När islandshästryttaren Filippa Montan fastnade i kommunikationen med Kristall frá Jaðri (f -09, e Kjarni frá Þjóðólfshaga 1, u Sylgja frá Ytri-Skógum) bestämde hon sig för att ta inspiration av Steinar Sigurbjörnsson filosofi under hösten 2020. Med klicker och belöningsbaserad träning kom den vändpunkt de behövde i kommunikationen vid den tiden.

– Han hade dålig kroppskännedom och dålig självkänsla. Klickern skapade ett sätt för mig att ”starta om” honom genom att han kunde utföra rörelser som jag tränat in med positiv förstärkning. I hans fall crunches och pantherwalk, som boostade honom både fysiskt och mentalt, berättar Filippa.

Samtidigt är Filippas erfarenhet att det snabba resultatet hon fick med Kristall inte är att ta för givet. Grunden i sin filosofi har Filippa fortfarande kvar i negativ förstärkning, och använder främst positiv förstärkning som grädden på moset eller för att lära in något nytt.

– Det går inte att jämföra metoderna rakt av. Dålig negativ förstärkning är såklart inte bra, precis som dålig positiv förstärkning inte är bra. Och vice versa – både negativ förstärkning och positiv förstärkning är bra när det används med kunskap.

Kräver kunskap

Idag blandar Filippa negativ och positiv förstärkning, och växlar mellan de olika metoderna utan att ens reflektera över det. Samtidigt som positiv förstärkning är effektivt finns det också baksidor med metoden.

– Med positiv förstärkning får man snabbare resultat, men det ställer också större krav på tränaren. Man måste kunna läsa av hästen och ha bra tajming.
– Samtidigt är powern i det att man får en häst som tänker själv. Nyfikenheten och motivationen ökar, förklarar Filippa som börjar lära in klickern från marken med sedan även plockar upp den på hästryggen.

Även om alla Filippas hästar får lära sig att förstå klickern är det för henne självklart att först lära hästen att förstå negativ förstärkning. Många gånger ur ren säkerhetsynpunkt då vi människor har en tendens att använda tryck.

– Jag har erfarenheter av hästar som knuffat in människor i väggen för att de gått emot tryck istället för att flytta sig, berättar hon.

Olika mindset

Som tävlingsryttare är det viktigt att ha ett system där hästen utför det ryttaren önskar precis när ryttaren ger hjälper för det. Något som Filippa menar rimmar bättre med negativ förstärkning än renodlad positiv förstärkning.

Det är inte positiv förstärkning att kittla med ett spö på benet och klicka när hästen lyfter det

Filippa Montan

– I negativ förstärkning har jag en målbild, jag använder tryck tills jag får det jag vill ha. Med positiv förstärkning kan jag bara ta hjälp av saker runt omkring och hur jag rör mig, vad hästen ger mig är helt och hållet upp till hästen. Jag kan använda mattor, backar eller vad som helt, men inte sätta press. Det är inte positiv förstärkning att kittla med ett spö på benet och klicka när hästen lyfter det. Det är bara att belöna för att hästen ger efter för tryck.

Den blandning av positiv och negativ förstärkning som Filippa använder ställer stora krav på tydlighet och förväntningar. Att det blir rörigt när man börjar med positiv förstärkning menar Filippa är vanligt, men när metoden är etablerad går det att kommunicera när det är hästen som får ta initiativ, mot de gånger när hästen bara förväntas göra det ryttaren eller tränaren ber om.

– Tävlingar är en sådan situation då jag enbart använder negativ förstärkning, positiv förstärkning är för osäkert. Där förväntar jag mig att min häst har 100% uppmärksamhet på mig. Det går absolut att situationsbinda det.

När det istället handlar om att introducera något nytt för hästarna är det ofta positiv förstärkning Filippa tar till. Inte sällan handlar det om att vänja hästarna vid vattenbadet som finns i gårdens rehab, eller som en metod att skapa kommunikation med svårfångade hästar.

Inte för alla

Även om Positiv förstärkning blev det vändpunkt som Filippa och Kristall behövde är det inte för alla. Med Aragon från Miklagården  (f -13, e Berserkur frá Stykkishólmi, u Aradís fra Miklagård) blev resultatet helt omvänt.

– Aragon förstår inte positiv förstärkning alls. Han blir bara stressad och introvert, medan han med negativ förstärkning blir mycket mer öppen och positiv. Man får inte glömma att positiv förstärkning bygger på mat och social kontakt – något av det absolut viktigaste för hästar.
– Jag har sett många hästar som bara kastar ur sig beteenden, det kan bli en enorm stress.

Fakta

Klickerträning för nybörjare

1. Det är bra att hålla till i en mindre paddock där du kan ha hästen lös.
2. Om hästen inte är van att få godis kan du börja med att vara på andra sidan staketet, så att den inte välter dig om den blir för ivrig.
3. Lär genast hästen att du aldrig belönar den om den börjar leta i dina fickor efter godis.
4. Du ska alltid klicka innan du ger godis, så att hästen associerar till klicket och inte till din rörelse för att ge godis.
5. Håll ut din arm en bit från kroppen när du ger hästen godiset och låt den inte nafsa åt sig godis när handen är på väg upp ur godispåsen. Backa undan om den försöker. Så länge hästen är för ivrig på godiset fortsätter du att göra övningarna med stängslet emellan er.
6. Börja med en enkel övning för att presentera klickern för hästen. Hästen ska vara i hagen och du är utanför. Fånga hästens uppmärksamhet genom att hålla target nära mulen och vänta tills hästen nosar på den. Klicka så snart den försöker göra det och ge omedelbart en godsak.

De första övningarna ska inte pågå mer än fem till tio minuter. Hästen får inte bli uttråkad.

Upprepa övningarna vid flera tillfällen. Om du vill kan du göra det under samma dag. Gör det lite mer utmanande genom att placera target längre bort och genom att låta hästen hålla nosen nära target under en längre stund.

När den här övningen är väl befäst kan du och hästen gå vidare och göra andra enkla övningar. Några exempel är att backa, att sänka huvudet för att ta på grimma, att stå stilla.

Du behöver…

• En klicker
  Klickern hjälper dig att göra ett ljud som hästen alltid känner igen eftersom det låter exakt likadant varje gång. Ljudet är snabbt och blir mer exakt än exempelvis ”Duktig pojke”.

• Godis
  Morotsslantar eller annat ”smågodis” är smidigast. Slicksten fungerar också. Kraftfoderpellets går bra om hästen gillar det tillräckligt mycket.

• ”Target”
  Ett färgstarkt föremål, till exempel en kon. I klickerträning av hundar använder man ofta en ”targetstick”, en pinne med färgglad topp.