Allt du behöver veta om gräset – den gröna näringsbomben

Gräs är basen i hästens foderstat. Det ger näring som bete på sommaren och som skördat grovfoder resten av året.

Näringsinnehållet varierar med gräsart, ålder och utvecklingsfas. Det späda gräset i maj och juni har mycket högt innehåll av protein och energi.

Dygnsbete ger 180 procent av den energi och 290 procent av det protein som en vuxen varmblodshäst kräver för sitt underhåll. För en islandshäst eller en ponny är andelen ännu större.

Längre fram på sommaren sjunker protein- och energiinnehållet, medan andelen fibrer blir högre när stjälkarna blir grövre.

Vid vinterbete behöver hästen tillskott av energi, eftersom tillgången på gräs är mindre och den får svårt att äta tillräckligt mycket.

Sjukdomar

Det finns vissa sjukdomar förknippade med gräs. Detta är några:

• Alltför näringsrikt gräs på vår och tidig höst kan utlösa fång hos känsliga hästar.
• I gräset runt gödselhögarna från föregående år kan det finnas larver från inälvsparasiter som stor blodmask, små blodmaskar och spolmask.
• Förgiftning av stånds, odört, sprängört eller andra giftiga växter.
• Vissa gräsarter kan vara bärare av giftproducerande svampar, endofyter, som kan ge upphov till problem som abort eller att fostret inte vänder sig utan föds ”upp-och-ner.”
• Alsikeklöver, johannesört och falsk palsternacka kan ge fotodermatit – svullnad, blåsor och utslag på opigmenterad hud.
• Gräsbetessjuka förekommer sporadiskt i vissa beteshagar.

Fakta: Kontroll av växter och deras eventuella giftighet: www.sva.se

Vitklöver tål stryk

Vid nysådd av beteshagar gäller det att både täcka rätt näringsbehov för hästarna och välja sorter som täcker marken bra och är tramptåliga. Rödsvingel, ängsgröe och vitklöver är några sådana arter.

Grässorter

De vanligaste arterna är timotej, svingel, gröe, rajgräs och losta. I en jämförande studie valde hästarna själva engelskt rajgräs, ängsgröe och rörsvingel före timotej som annars är vanligt på bete. Det finns gräsfröblandningar som passar olika kategorier hästar, för bete respektive slåtter.

Betar på olika sätt

Olika djurslag betar på olika sätt, så växelbete med häst och nöt eller får är ett bra sätt att utnyttja hela betets gräsbestånd. De äter varandras rator, det höga gräs där de gödslat, vilket minskar risken för parasiter hos respektive djurslag.

Gillar inte stress

Gräs kan bli stressat vid torka eller nattfrost. Det innebär att tillväxten avstannar och sockret stannar kvar, framför allt i stjälkarna. Halten av flera sockerarter höjs.

Naturbete

Hästar passar bra även på naturbeten, det är naturligt för dem att ströva över stora områden med mager mark och beta under lång tid. De äter även det förvuxna gräset.

Skuggan påverkar

Det är mindre socker i gräs som växer i skuggan.

Tar hand om koldioxid

Gräsbevuxna marker kan vara en god inlagringssänka för koldioxid.

Nattbete ger effekt

Att låta hästen beta på natten och sedan äta hö tre timmar före ansträngning, har i test visat sig vara det optimala för hästar som ska göra ett längre ansträngande arbete, motsvarande terrängprovet vid tredagars fälttävlan.

Större variation förr

En gammaldags äng hade en stor artrikedom med många olika grässorter och örter, men numera har gräsmarkerna oftast bara några få gräsarter. Det innebär att betet behöver kompletteras med mineraler och spårämnen, framför allt till föl och unghästar.

Processat gräs

Gräsvallen kan skördas till vinterfoder i form av torkat hö eller ensilerade produkter som ensilage och hösilage alternativt pelleteras till grönpellets. Näringsinnehållet bestäms av vilka grässorter som växer på vallen, skördetid och väderförhållandena vid skörd samt lagringsmetoder.

Källor: NE. Naturbetesmarker – en resurs i vår hästhållning av Margareta Bendroth. Höst- och vinterbetets kvalitet vid åretruntbete, SLU. Föredrag av J D Pagan, Kentucky Equine Research, USA vid BEVA -99. Bete om hästen får välja – smaklighet och produktion, M Bendroth et al. Den stora foderboken.