Biomekanik: ”Som att bygga ett pussel”

Att hästen får de fysiska förutsättning för att kunna arbeta med sin kropp ändamålsenligt kan låta självklart. Men många som Emma Barigård möter har bristande kunskap kring hur hästens kropp verkligen fungerar.
– Många hästägare har ingen aning om hur hästen ser ut under huden och därmed väldigt låg förståelse för hur de faktiskt påverkar hästen i träning, säger hon.

Emma Barigård är diplomerad ridlärare 1 inom SIF och kallar sig själv för ”biomekaniknörd”. Hon har ett stort intresse för långsiktig träning för en hållbar häst men utgångspunkt ur den vetenskap som det i dag finns om hästens biomekanik.
– Jag blev intresserad av biomekanik och anatomi på grund av att jag själv hade en skadad häst. Jag ville veta varför denna skada uppkom och hur jag skulle kunna förhindra det i framtiden, berättar hon.
–  Biomekanik är svårt men ack så spännande. När man väl förstår hur allt hänger ihop så blir det mycket logiskt samt att träningen blir roligare och mer spännande när man vet hur och vad man ska jobba. Det är som att bygga ett pussel, vissa bitar måste vara på plats för att ska kunna bygga vidare.

Biomekanik är rörelselära. Det handlar om hur krafter och rörelser påverkar en kropp – hur muskler, ben, senor och ligament arbetar tillsammans för att skapa rörelse.
– Jag tycker det är viktigt att ha grundläggande förståelse för biomekanik för att undvika påfrestningar på hästen som kan leda till skador. Har vi kunskap runt biomekanik kan vi fatta välgrundade beslut på vilka rörelser samt övningar vi faktiskt kan begära av hästen samt hur länge vi kan träna den i olika moment.

Hjälp hästen att lära känna sin kropp

Emma Barigård har uppfattningen om att kunskapen om biomekanik är låg ute i stallarna.
– Många hästägare har ingen aning om hur hästen ser ut under huden och därmed väldigt låg förståelse för hur dom faktiskt påverkar hästen i träning.

Dessutom möter hon mycket fördomar när hon är ute och undervisar. En av dessa är att ”böjda spår löser det mesta”.
– Böjda spår kan bygga upp men även bryta ner totalt. Vet man med sig att man är en obalanserad ryttare som har svårt med koordination skulle jag undvika att rida böjda spår och öva tekniken avsuttet.

Och just delen att arbeta sin häst utan sitta på den, är det många som har svårt för.
– Många tror att det räcker endast med god ridning, att då behöver man inte jobba hästen avsuttet. Absolut att god ridning bygger, men, för att en muskel ska svälla och bli större måste den få göra det utan tryck, utan ryttare och sadel. Sitter vi på hästen blir det en tyngd på ryggen. Ryggen går då nedåt oavsett tyngd. Det kallas även för tyngdlag, säger hon.
– Det blir även en tyngd på senor, leder och ligament. För att hästen ska få en stark och stabil kropp behöver den jobbas avsuttet med övningar som tränar hästens hållning samt kroppsmedvetenhet.

Hon förklarar att hästen behöver träna proprioception, alltså kroppsuppfattning. Hästen behöver lära sig sin kropp och lära sig hur den ska använda den.
– Skulle jag försöka tackla en hockeyspelare skulle denna stå stabilt kvar då hockeyspelare är tränad i både balans och styrka för att kunna ta lite smällar. Lite så får vi tänka runt träningen av våra hästar. Att de ska vara så starka och stabila i kroppen att de klarar av yttre påfrestningar såsom att kanske bära en ryttare med lite sämre balans eller snedheter lite då och då utan att helt komma till skada, säger Emma Barigård.

Många rider för långa pass

Emma Barigård upplever att många rider för länge och på så sätt nöter i onödan på hästen.
– Ska hästen skrittas ut, gå bredvid och sitt inte på. Låt hästen ibland slippa ryttare för att låta rygg och kropp få återhämta sig.

Det gäller alla ryttare, både på hobbynivå och toppnivå.
– Ska vi rida på långtur, se då till att hästen är tränad för det. Att hästen inte endast rids på helger och då är det dags för långtur igen. Alla vävnader i hästens kropp ska vara igång för att klara en sån påfrestning. Sen på långturerna kan du hoppa av och gå bredvid din häst då och då, så den även får slippa vikt under turen och för att då kunna få återhämta sig.

Hon påminner om att alltid trappa upp träningen successivt efter vila.
– Första veckan efter vila kan hästen jobbas helt utan ryttare, vecka två kanske varannan dag uppsuttet och varannan dag avsuttet. Att ryttaren inte kör samlande rörelser flera dagar i rad, utan varva med lösgörande arbeta. Se till att variera underlag med skog, väg, ridbana och så vidare. Tänk på variationen både i underlag, övningar och med och utan ryttare.

Samma sak gäller när det är dags för vila. Varva ned och minska arbetet successivt. Att ställa av en häst direkt efter en tävlingssäsong är helt enkelt inte optimalt för kroppen.

Hon skickar med en bra påminnelse.
– Har hästen haft svårt i ett varv eller i vissa övningar och ”alltid” har haft det. Och att den inte trots rätt träning, blir den bättre – då är det dags satt besöka veterinär, säger Emma Barigård.
– ”Alltid” är en väldigt lång tid, och hästen borde bli bättre med rätt förutsättningar. Men blir den inte det så kan det finnas bakomliggande orsaker som hämmar utvecklingen. Tänk alltid veterinär först, sen tränare & equiterapeut för att underhålla hästen, och såklart rätt anpassad utrustning.