Hej på er där ute i häst-Sverige!
Vintern kom förhållandevis tidigt i år, i alla fall i Stockholmstrakten där jag bor. Trevligt med torra rena hästben, mysiga snömular och vackra vyer. Mindre kul med fruset vatten i stallet, bitvis djupfrysta kroppsdelar och halka.
Men de flesta tider på året har ju sina för- och nackdelar och en orsak till att vi i Sverige, eller ja i hela Norden pratar så mycket om vädret är ju att vi HAR årstider och ett väldigt växlande väder.
Något annat som det nog inte undgått någon att det pratats mycket om under det senaste året, men i synnerhet de senaste månaderna är det näst intill uttjatade ordet Hästvälfärd.
Fast i mina öron är det inte uttjatat och skall verkligen inte bli det heller, för det är så viktigt att det faktiskt inte KAN tjatas nog om. Och visst håller någonting på att hända? Ett paradigmskifte?
Eller om inte annat en väldigt ökad medvetenhet. En del ropar ”äntligen”, andra himlar med ögonen och säger ”åh, så är djurrättsaktivisterna igång igen, snart får vi väl inte göra nått med våra hästar”. En del känner osäkerhet, andra en väldig säkerhet och en del kränkta och påhoppade.
Men de allra flesta av oss människor känner ett eller annat för det som börjat komma upp till ytan nu och orden, men även innebörden av dom, Social Licens To Operate ligger som en filt över den mesta hästverksamheten i stora delar av (väst?)världen.
Ett område där det kanske inte märkt absolut mest utåt i varje sekund är inom domarkåren. Som ju jag, i egenskap av nationell sportdomare för islandshäst, är en del av.
Något som tagits upp i media och på sociala medier om och om igen är att vi domare måste döma annorlunda – bättre. Sluta ge korta halsar, sänkta bröstkorgar, spända ryggar och ”flashiga” benlyft höga poäng. För så som vi dömer kommer folk att träna sina hästar. Vad människor ser eliten och de som klassas som ”väldigt duktiga” göra och få betalt i höga poäng för på tävlingsbanorna är vad som kommer ses som förebilder och strävas efter och kopieras (rubb som stubb – även det som är mindre bra) hemma på ridbanorna och på vägarna. Inte hos alla, inte alltid – men hos väldigt många.
Men let me tell you – även I domarvärlden händer det saker.
Det puttrar och, ja inte kokar, men i alla fall sjuder av diskussioner.
Jag är i skrivande stund precis hemkommen från Svenska Islandshästförbundets årliga domarseminarium.
Det var en en väldigt givande föreläsning av Björn Mortenssen om att bli sitt bästa jag (som människa, men mest som domare i det här fallet). En annan bra föreläsning var med Joanna Sätter om varför och hur vi domare alltid är lite färgade av vår omgivning och våra kollegor, hur mycket vi än tror att vi inte är det.
Dag två ägnades mera åt bedömning där vi pratade väldigt mycket om just detta med hästvälfärd och vad som håller på att hända och ändras i världen. Och något otroligt bra hände, vad jag vill minnas för första gången, när vi skulle döma ekipage på video. Vi blev ombedda att sätta extra fokus på konfliktmarkörer hos hästarna (det som även heter konfliktbeteenden). Alltså beteenden som markerar att hästen inte är bekväm med situationen den är i. De stora konfliktbeteendena som att hästen stegrar sig, drar i väg (skenar) eller bockar är ju så tydliga att vi inte kan missa dom (dock kan vi kalla dom allt möjligt, trots att de är konfliktbeteenden – hästen skriker att den inte klarar av situationen den är i).
Men som så många så klokt sagt: om vi kan lära oss ”höra” (alltså se) när hästen viskar så behöver den inte skrika!
Och otroligt vanliga konfliktbeteenden i ridning är att hästen i olika grad gapar, ruskar eller slår med huvudet, slår med svansen och uppvisar olika grader av smärtansikte.
De här signalerna kan vara väldigt subtila och som ryttare kan man ju inte heller se hästens ansiktsuttryck när man rider, eller om svansen slår lite.
Det var mycket intressant och bra att vi blev ombedda att titta efter dessa beteenden!
Ett annat väldigt bra förslag som kom upp var att vi när vi dömer ett ekipage skall, som en självcheck, sätta en ”Happy horse”-poäng. Alltså inte en poäng som skrivs ner någonstans, utan bara som vi tyst för oss själva tänker. Om poängen på visningen är hög, men happy horse-poängen är låg bör vi se över vår bedömning av ekipaget!
Och jag tycker att det allt som oftast är en så bra sak att tänka: ”Är det här en glad häst?” eller en häst som är tillfreds? Lägg gärna till tanken ”Skulle jag vilja byta plats med hästen just nu?” i såväl träningen som i samvaron och hanteringen med hästar. Något vi som är instruktörer behöver tänka också!
Den här vintern har jag försökt vara med på så mycket utbildningstillfällen jag haft möjlighet med. I oktober ordnade Riksanläggningen Wången Islandshästdagar och hade samtidigt instruktörsseminarium för oss instruktörer i SIF. Föreläsningar om allt från skoning och Gæđingalist till om hur det är att undervisa generation Z och clinic med Eyolfur Isolfsson!
I november föreläste min favoritetolog (va? Har inte ni en favoritetolog? Skaffa er genast det!) Renate Larssen på föreningen World Horse Welfare om aggressiva beteenden hos hästar. Här kan man se den föreläsningen gratis:
Klicka här
Ett tips, om man gillade den här rätt korta föreläsningen, är att
Renate kommer hålla en längre version på svenska för Föreningen BHIS.
Jag var även med på clinicen med Angelo Telatin som SIF och
Stormur ordnade tillsammans med Österåkers Fältrittsklubb och Elke Hartmann. Och så fick jag dessutom möjlighet att rida lektion för Angelo någon dag efter den, vilket var mycket intressant och roligt!
Och i januari var det dags för Föreningen Belöningsbaserad Hästträning i Sveriges digitala konferens med temat ”Eftergift eller belöning?” som var över tre dagar med många föreläsningar och samt forskning runt ämnet.
I denna digitala tid och värld vi lever i är det så lätt att få tillfällen till fortbildning och fördjupning – direkt in i ditt vardagsrum! Passa på att ta del av det!
Men så är det ju väldigt roligt att ses så där IRL, som vi inom domarkåren gjorde nu i helgen! Halva grejen med seminarier och andra live-event är ju just att träffas och snacka med likasinnade nördar som man själv!
Hoppas ni har det bra i vinterkylan!
/Malin Schön
Följ Ridsport på