Clinic: ”Hastigheten kommer med bra och genomtänkt träning”

På temat ”Världsmästare utan guldbyxor” bjöds det på clinic på mässarenan under Sweden International Horse Show.

Än så länge har han ridit åtta VM, Gudmundur ”Gummi” Einarsson, dessutom med sex olika hästar. Den svenska landslagsryttaren deltog nu senast på VM i Oirschot där han och Draumur från Tängmark (f -14, e Döggvi frá Ytri-Bægisá I, u Vidja från Tavelsjö) som fick poängen 7,63 vilket gav dem ett VM-brons. Länge var Gummi välkänd med valacken Sproti frá Sjavarbórg (f-97 e Galsi frá Sauðárkróki u Hera frá Neðra-Ási II). Tillsammans tog de guld efter guld på mästerskap efter mästerskap.
– Det här känns faktiskt lite mer nervöst än att rida på ett världsmästerskap. Där behöver man inte prata och berätta vad man gör, sa Gummi medan hingsten Draumur nyfiket studerade publiken.

Gummi passade på att berätta mer om Draumur.
– Jag fick honom faktiskt som en gåva från uppfödaren. På det viset att hon sa att: ”Du får hästen om han stannar hos dig”. Och då hade jag inget annat val än att göra något vettigt med hästen. Han är nu nio år gammal och har egentligen gjort två säsonger som är lite mera satsning mot elit. Och han deltog i sitt första världsmästerskap i somras och gjorde hyggligt ifrån sig.

Att ta fram en häst för mästerskap är ett långsiktigt arbete och det kräver ett system. Gummi förklarar att det finns en gemensam nämnare för hans mästerskapshästar och det är att deras tävlingskarriär börjat i femgångsgrenen.
–  Och att skola alla gångarter och göra hästen ridbar för att sen kunna eventuellt växla över till pass. Jag brukar säga så här att jag är en fattig hästbonde i Norrland. Jag har inte råd att köpa mig dyra hästar. Men det materialet jag har – det försöker jag göra något bra av. Ibland tar det kort tid eller relativt kort tid, ibland tar det väldigt lång tid. 

En målsättning är alltid grunden konstaterar Gummi innan det var dags för honom att sitta upp. Draumur skrittar på med långa steg i arenan invid mässan, det syns att det är en avslappnad häst. Något som ryttaren berättar att han uppskattar.
– Vardagsträningen ser egentligen inte annorlunda ut för femgångs- eller fyrgångshästen om man bortser från passen.

Gummi förklarar om utmaningarna med Draumur.
– Den här hästen är född lite som en ekplanka. Hela sin uppväxt gick han bara i grisepass. Antingen stod han stilla eller så gick han i grisepass, under hans första tre år såg jag honom varken tölta, trava eller galoppera. Men sen när jag började jobba med hästen då kände jag att det är kanske någonting i den här hästen som kan vara bra. Men majoriteten i träningen har alltid varit att få honom så mjuk som möjligt.

Gummi joggar igång Draumur på banan. Under tiden han rider gör han flera övergångar.
– Går övergången inte bra så upprepar jag den och kollar om jag kan göra den lite, lite bättre så att jag inte rider med spänning. Sen får han att sträcka lite på överlinjen, även om att kvalitén i gångarten kanske inte är absolut på topp. Men successivt, desto varmare han blir, så blir kanske kvalitén i gångarten lite bättre.

Gummi lägger in en mikropaus med lång tygel där han låter hästen sträcka ut och frusta.
– Då tömmer eller rensar hästen andningsvägarna, om det eventuellt finns en liten spänning eller lite stress så släpper han på den när han frustar.

Därefter är det återigen dags för lite jobb när Gummi väljer att rida övergång mellan tölt och galopp, och mellan galopp och tölt. Han berättar att målet är att så är målet att hästen galopperar på en 15-20 meters volt och att man kan göra övergångarna utan att hästen förändrar tempot. Övningen förbereder även häst för passläggningen, något som direkt syns när Gummi lägger Draumur i pass.

– Förr i tiden när man var ung och oerfaren så gjorde man jättemycket misstag, man red fort och det viktigaste med passen bar att rida fort. Hastigheten kommer med bra och genomtänkt träning. Och som i Draumurs fall, där han var under många år ganska obalanserad i pass, och då använde jag mig väldigt mycket av övningar som gjorde honom mera lösgjord, säger Gummi och förklarar vad han vill se i sina passhästar.
– De ska vara lugna, fokuserade och lära sig att vänta på utgiften.

Under clinicens gång så har publiken möjlighet att skicka in frågor. En fråga från publiken handlar om ryttarens inverkan i pass.

Man ser ofta på tävlingar och så i pass, att ryttaren är väldigt aktiv i sin sits, kanske rent av lite flaxig. Är det någonting som gör att hästen springer snabbare och som man eftersträvar? 

– Inte enligt min uppfattning. I kapplöpning, som I 250-meters passlopp så har jag försökt göra och ha i huvudet att om hästen går i pass och tar i, så åker jag bara med. Sen när jag känner att den håller på att ta slut, då kommer kanske reaktionen. Så finns det lite mer att ge. Men de ryttare som kanske börjar direkt från startboxarna eller när hästen lagt sig i pass, att driva och driva och driva och försöka klämma ut mer och mer tempo, så har de kanske ingen inverkan i slutet av sträckan. Så det är viktigt att man inte blir våldsam eller stor i signalerna när hästen anstränger sig och bjuder på det som vi är ute efter.

Gummi avslutade sin dragning om att berätta hur han tränar sina hästar, där variation är viktigt och att hästen är förberedd för uppgiften.