Clinic: Tålamod och förståelse viktigt vid utbildning av den unga hästen

Helene Blom, ridlärare och erfaren tävlingsryttare i Sverige, har ägnat över tre årtionden åt islandshästridning. Efter sina tidigare framgångar i det svenska landslaget har hennes fokus de senare åren skiftat mot att utbilda nya ridlärare och tränare för islandshästar. Under Sweden International Horse Show höll hon en clinic med fokus på träning och utbildning av den unga hästen.

Med sig hade hon sin egna uppfödning, den uttrycksfulla 7-åriga Bakkus från Västerboda.
– Jag tycker att det är väldigt, väldigt kul att jobba med unga hästar för att det är väldigt avslöjande hur ryttaren egentligen är, konstaterade Helene samtidigt som hon visade Bakkus arenan.

Helene berättade att hon valt att ha med Bakkus för att hon skulle kunna visa lite mer ridning under clinicen men att hon också ville visa hur hon började med unghästen. Hon berättade att hon gärna börja med repgrimma.
– Hästen ska kunna flytta sina bakben när jag säger till, framben när jag säger till, backa när jag säger till och komma till mig.  All utbildning ska genomsyras av att hästen ska få ett förtroende för dig som tränare men också lite respekt. 

Hon poängterade också att det är viktigt att se till hästar som individ. En känslig häst som är reaktiv kan må bättre av att vara nära dig, medan buffligare hästar måste lära sig förstå tränarens space.

Efter repgrimma går Helene ofta över relativt fort till att använda kapson. Hon menade att kapsonen ger ryttaren mer precision och möjlighet att forma hästens böjning i bålen, halsen och ställning i nacken.
– Sen när du kommit till den punkt att du sätter på ett träns kan du fortsätta med det du gjort i kapsonen.

Vissa individer kräver längre tid av arbete från marken innan det är dags för uppsittning, medan andra går det rätt fort innan de är psykiskt mogna att en ryttare sitter upp konstaterade Helene.

Hon visade hur hon arbetar den unga hästen från marken genom att gå bredvid Bakkus.
– Om att du håller i tygeln på båda sidor så kan du med ledande tygeltag vända hästen till höger och till vänster och gå fram nästan som att du rider. Jag har haft ridskola i cirka 25 år och där har jag också lärt eleverna att göra det här för jag tänker att elever blir också bättre i sin tajming, bättre i sin inverkan och bättre i sitt kroppsspråk när de jobbar från marken. Så det är väldigt bra komplement till ridningen –  att du lär dig att följa med din häst, sa hon och underströk vikten av att jobba från båda sidorna.

Renodlingen av hjälperna blir väldigt tydligt när man tränar hästen från marken.
– Det ska vara enkla men tydliga hjälper, konstaterade hon.
– Så fort hästen svarar så ska det följas av en eftergift.

Hon påminde om att tänka på positionen när du jobbar hästen från marken, beroende på hur du hamnar kan du verka bromsande eller framåtdrivande. Speciellt på väldigt känsliga hästar.
– Det här är väldigt användbart på unga hästar, då kan du jobba dem från marken på vägen ut på uteritten och sen sitta upp och rida en sväng. När du jobbar från marken så lär du dig att läsa av din häst. Du ser hur den korsar och flyttar benen och att den är med dig, det ser du på öron och ögon.

Under tiden Helene pratade berömde hon Bakkus som jobbade på fint.
– Det gäller ju i all träning att det blir en röd tråd, så att hästen känner igen sig i nästa moment, det ska aldrig bli någon överraskning när du klättrar i utbildningsskalan, utan hästen ska bara känna igen sig hela tiden.

Sen blev det dags för Helene att sitta upp. Hon skrittade på med Bakkus som vaket betraktade sin omgivning.
– Till att börja med vill jag att hästen bara ska hitta sin balans och det är därför också ryttare alltid måste träna sin balans, för det är ju också en färskvara. En ryttare som inte är i balans kan ju inte ge hästen balans.

Helene jobbade igång Bakkus i trav samtidigt som det kom en fråga från publiken.

Hur väljer du vilken gångart som du börjar att rida hästen i, tölt eller trav?

– Egentligen den gångarten som hästen kanske tycker är enklast. Bakkus här har bra trav, så jag kan tycka att han ska kunna börja med trav. Hade han varit mer känslig eller spänd så tycker jag att man kan lika gärna kan börja i tölt. Man väljer det som är minst komplicerat för hästen. Sen är det också lite så att man ska inte jaga rätt gångart, utan mer vara ute efter rätt arbetssätt. Så att hästen ska jobba med en bra överlinje, koppla på magmuskler, ryggmuskler, länga sin hals, komma fram till handen och gå i bra takt och balans.

Helene passade på att ta en liten galopp med Bakkus.
– Jag vill ha så lång hals som möjligt. Att han söker sig lite framåt och nedåt. Det ska vara ren takt och i balans. 

Efter en stund blev Bakkus lite mer uppvärmd och Helene började jobba honom i tölt.
– Det är inte handen som ska få hästen att tölta. För handen kan göra att hästen kanske då sänker ryggen, spänner nacken och då inte kan trampa under sig lika mycket. Utan att man hittar övningar som gör att du får rätt takt. Skritten är ju fyrtaktig och töljten är också fyrtaktig, så kan då kan du på en häst som kanske har svårt för att tölta rida olika tempon i skritt.

I detta läge är framåtbjudningen viktig konstaterade Helene. Hon påminde om att framåtbjudning inte mäts i fart.
– Du kan rida i väldigt långsam fart men att ha väldigt mycket energi.

Hon menade att träningen handlar om att bygga långsamt.
– Man är ute efter att hästen ska få självförtroende, gör den rätt korta sträckor så ska den få beröm för det. Så fort jag känner att han jobbar rätt, då är jag ganska följsam med handen och låter honom sträcka framåt, nedåt.

Hon tog också upp passtaktiga hästar.
– Vårt mål är att lära hästen att tölta rent. Så att den får självförtroende och jobbar rätt i kroppen och går i ren takt, i fin balans och harmoni, utan tvång. Men då om den har väldigt lätt för tölt, då kan jag hellre att man lösgör hästen i tölt. Jag menar att man får inte jaga trav om hästen inte travar. Om man har en häst som inte travar, för då blir den bara mer och mer på framdelen om du jagar traven. Då är det bättre att komma igenom i en fin tölt. Så sådana hästar är bättre att jobba ännu mer i tölten, så den bär sig bättre i tölten, blir starkare i tölten och därefter ta trav.

Helene berättader att hon gärna jobbar mycket med vändande hjälper på unghästar, speciellt innan man kommer till böjning. Att man kan ägna sig åt att rida mycket raka linjer och sen vända hästen.

Från publiken kom nästa fråga.
Hur ska jag göra för att få en travtaktig häst att hitta tölten? En häst som drar upp huvudet och tappar överlinjen. Finns det några bra övningar du kan visa för det?

– Vissa hästar har lättare då för trav, att söka sig fram och ner i trav och ha en bra överlinje och kommer fram lite till handen. Många gånger är det för att den är svag, den kanske jobbar bättre i en annan gångart än tölt. På en sådan häst så vara noga med att den måste länga halsen, söka sigframåt, neråt för är den alldeles för spänd i nacken så sänker den ju ryggen och då kortar hästen också sitt bakbensteg.

Hon tipsade om att jobba med bakbensaktiviteten för att få hästen att trycka på bakifrån och fram.
– Man kan också leta lite passtakt och du måste vara noggrann med din sits och jobba i korta sekvenser.

Nästa fråga från publiken handlade om känsliga och reaktiva hästar. Där Helene menade att hästen måste känna sig trygg med sin ryttare både från marken och på ryggen. Men att ryttaren också måste vänja hästen vid ljud och rörelse, samtidigt som det är otroligt vikt att tänka på säkerheten och att ta det i väldigt små steg.
– Det bästa är ju om det aldrig händer någonting. För oftast är det olyckor eller saker som hänt som leder till att hästen blir rädd. Men så länge hästen litar på dig och är trygg med dig, det är du som ska ha byggt upp hästen förtroende. Så att hästen vet att ”jag ska ju inte vara rädd för dig i alla fall”. Sen kan ju en häst vara rädd för saker, alltså fasaner eller plastpåsar som kommer flygande och såna saker. Men det ska inte vara för dig som ryttare. Så skynda långsamt.

Det handlar om bra ridning oavsett liksom disciplin

Helene Blom

Hur ska man tänka kring träning av trav på en häst som travar under sig själv och kanske i markarbete med lina eller i tömkörning men inte med ryttare?
– Ofta handlar det om lösgjordhet och balans. Lär den trava ordentligt utan ryttare och lär den kommandot trav – det kan du ta med upp på ryggen sen. Men när du startar traven häng inte över hästen framåt med lösa tyglar, då blir den bara mer och mer på framdelen utan kom till ridning, sitt i sadeln, sidför så kanske den är eftergiven och använder sina bakben korrekt. Sen kanske också bromsa tempot – den kanske inte har någon balans än och då kan den inte trava fort.

Hur kan man träna bort passtaktighet i tölten på en häst? 
– Det handlar om att den inte är lösgjord, kanske stel och på framdelen. Det handlar om bra ridning oavsett liksom disciplin. Mycket handlar om att hästen är lösgjord och lösgörande övningar är till exempel skänkelvikningar, böjda spår och att rida i naturen.

Helene avslutade genom att berömma 7-åriga Bakkus som jobbat på fint under halvtimmen i mässarenan.
– Vilken häst va? Bara sju år. Det är en liten plutt bara som sköter sig galant här idag.