TävlingsklimatRidsports Daniel Sundin Brumpton menar att små ting skulle kunna öka publiktillströmningen på islandshästsportens tävlingar. Varför är intresset för den breda upplevelsen så låg? Det undrar han i den här krönikan.
Daniel Sundin Brumpton: Var är publiken?
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Jag sitter just i skrivande stund i en hästlastbil med nosen pekandes rakt fram mot ovalbanan på Stenholmen där det just nu pågår en Nivå 1-tävling. Flera av Sveriges bästa ryttare och hästar avlöser varandra men publiken är i numerärt underläge, jag ställer mig frågan:
Var är publiken?
Vårt Svenska mästerskap är en publiksucce år efter år, och islandshäst-VM slår många andra hästgrenar med råge, men varför är intresset för den breda upplevelsen så låg?
Innan jag blir tråkig så ska jag förtydliga att Sverige är ett av Europas bästa tävlingsländer efter giganten Tyskland. Men mycket vill ha mer och varför nöja sig med att vara tvåa på listan?
För några veckor sedan upplevde vi en av Sveriges bästa tävlingar genom tiderna (enligt mig) på Margaretehof, Margaretehof Special.
Där var det publik och folkfest, läktarna i barnklassen i ridhuset var fullsatta och hela arrangemanget andades mästerskap. Gänget bakom tävlingen hade åkt till Tyskland för att få inspiration för att skapa just den succé det blev. Så arrangörer i Sverige, kopiera Margaretehof Special!
Jag tror att arrangörerna i stort måste bli duktigare på att ”sälja” hela upplevelsen, se både publiken och ryttarna som kunder och erbjuda betydligt bättre service och marknadsföra sina evenemang. Att komma igenom bruset på internet kräver ett stort arbete där man måste jobba stenhårt på för att komma fram till den potentiella publiken.
Lite fler fysiska exempel.
Det är inte jättekomplicerat att ställa upp tält vid banan där folk kan sitta skyddade från väder och vind – en enkel lösning som inte kostar mycket pengar men gör det mycket bekvämare för åskådare. Materbjudanden för flera olika typer av plånböcker och sedan ett område för barnen med gunga och sandlåda för att underhålla de minsta. Det är enkla saker som höjer status på en gång på ett arrangemang och sedan får man djungeltrumman dra igång.
Sen har jag ett önskemål – men detta ligger långt bort från arrangörernas område. Men jag tror att med arrangörernas hjälp kanske man kan sätta lite press på apptillverkarna.
Tänk er att publiken kunde döma ekipagen i realtid i Horseday-appen och samtidigt som domarnas poäng kommer dyker även publikens poäng upp vid sidan, systemet existerar och används inom dressyren.
Detta skulle bli roligt och publiken skulle bli engagerad på en helt annan nivå och förståelsen och kunskapsnivån inom tävling skulle öka.
Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna.
Följ Ridsport på