Efter dressyrskandalen: Etologen om hästar som tränas med våld

Det var en bomb som slog ner i hästvärlden när danska TV2 nyligen sände dokumentären Operation X: Hästmiljardärens hemligheter, som filmats med dold kamera hos dressyrmogulen Andreas Helgstrand. Vi fick se hästar som reds hårt, kraftigt indragna med gramantyglar, hästar som fick sår av sporrar och hade märken efter spöslag.  

Fakta

Operation X – Detta har hänt

Danska TV 2:s granskande program Operation X lät en reporter jobba med dold kamera hos Helgstrand Dressage en månad. Hon filmade bland annat tortyrliknande ridning och sporrsår som sminkades över med skokräm. Dokumentären fick titeln Hästmiljardärens hemligheter. Innan den sändes gick Andreas Helgstrand till domstol för att stoppa filmen – men lyckades inte.

Avslöjandena ledde till att Andreas Helgstrand stoppas från att tävla åtminstone till och med 2024, och att han inte längre får ta hand om beridarelever. 

Många profiler inom hästbranschen har gått ut och fördömt den hästhantering som visats i filmerna. 

Andreas Helgstrand har sagt att han ska installera kameror i alla ridhus, något som dock kan vara en icke-nyhet eftersom kameror enligt en före detta anställd funnits i ridhusen i flera år. 

Dokumentären går att se på svenska  TV 4 Play.

Expandera

Reaktionerna har varit starka och filmerna väcker också frågor. Vad händer med hästar som behandlas så här? Hur påverkas de mentalt och fysiskt? Och vad händer med ryttarna?

Sist men inte minst – hur kan man själv agera och hur går ridsporten vidare ur det här?

Hästar som behandlas illa kan hamna i ett tillstånd som kallas inlärd hjälplöshet, ett slags apati, där de inte längre protesterar, vad de än utsätts för. I filmerna från Helgstrands anläggning  kan man dock se hur många av hästarna reagerar kraftigt på den hårda behandlingen. 

Det innebär att hästarna i filmen ännu inte har nått stadiet av inlärd hjälplöshet, berättar etologen Jenny Yngvesson. 

– Jag skulle tro att metoderna syftar till att få hästarna att ge upp, men i filmen visar de tydliga konfliktbeteenden med hög frekvens. Det är när de slutar med sådana beteenden som de gett upp, säger hon. 

I den bästa av världar skulle en häst som tränats med våld kunna blomma ut och få ett gott liv om den kommer till ett hem med god hästhållning och hästhantering. Men det är inte säkert, menar Jenny Yngvesson. 

Det är inte bara farligt och oetiskt att använda våld, det kan vara kontraproduktivt. 

– När man tränar djur med våld kan det orsaka kvarvarande strategier hos djuren i form av aggressivitet. Det kan med andra ord vara farligt att träna stora djur med hjälp av våld. Det vet forskarna från att ha studerat till exempel elefanter och cirkusdjur. 

– Det kan bli en motreaktion i form av aggression. Om hästen då kommit till en ryttare som backar, vilket förstås är helt förståeligt, har hästen fått ett kvitto på att aggression lönar sig, säger Jenny Yngvesson och fortsätter: 

– Det är inte bara farligt och oetiskt att använda våld, det kan vara kontraproduktivt. 

Det saknas studier om hur våldsam ridning påverkar hästens beteende och kropp, förutom i ett fall: när det handlar om rollkur, som syns frekvent i dokumentären. 

– Det finns goda skäl till att rollkur är förbjudet enligt ett antal olika regelverk inom hästsport. Jag kan tänka mig att det på sikt är skadligt även fysiskt, men det finns inga långtidsstudier gjorda. 

Att sådana studier ska ske är inte troligt, enligt Jenny Yngvesson. 

– Eftersom vi redan vet att hästarna far mentalt illa av rollkur vore det inte etiskt att göra sådan forskning. Jag tror inte svaret är mer forskning – vi måste helt enkelt bara sluta rida och longera på det viset. 

Vad händer sen?

Jenny Yngvesson funderar på vad som händer med hästarna från Helgstrand Dressage när de sålts. 

– Hästarna i filmen mår så fruktansvärt dåligt så jag är tveksam till hur de presterar på livslängdsbasis. Och hur är en sådan här häst att rida efter ett år, för en vanlig ryttare som inte använder graman eller kandar? Har de framgång på tävlings-banan? Blir hästen den där livslånga kompisen? Hamnar det tänkta tävlingsteamet i en nedåtgående spiral där hästen slutar prestera och kanske till och med blir farlig? Vad gör man då?

Hur hästhanteringen i filmen skulle bedömas om det hela skett i Sverige är oklart. 

– Det är svårt att bedöma om det är djurplågeri eller ”bara” brott mot djurskyddslagen. Det behöver prövas rättsligt. Men det finns ingen tvekan om att det är oetiskt. Det är emot det vi anser som god hästhantering, det finns ingen tvekan med all kunskapsbas vi har. 

Hagvistelse?

En aspekt i filmen som det bara går att spekulera kring, eftersom vi aldrig ser hästarna gå i hage eller hör groomarna nämna hagvistelse, är om de över huvud taget får gå ut. 

– Det verkar vara in i boxen, ut i ridhuset, det är så de pratar om det. Någon form av hästliv de andra timmarna verkar inte finnas. Om hästen inte får gå i hagen eller få utlopp för sina behov ökar risken för konfliktbeteenden, hästen upplever frustration. Den blir alltså mer svårriden av ett sådant liv.  

Frustrationen kan även visa sig som handlar om boxvandring, krubbitning, vävning, luftsnappning och till och med självstympning, att hästen biter sig själv. Hästen kan också bli aggressiv mot andra hästar och mot människor. 

– Vi vet även i dag att hästar som har en generellt bättre välfärd är säkrare att rida, säger Jenny Yngvesson.

Hur kan man agera?

• Säg ifrån. Visa mod och civilkurage och säg ifrån när du ser hästar behandlas illa. 
• Tala med stallägare, ridlärare, ridskolechef. 
• Prata med överdomaren.
  På tävling är överdomaren högst ansvarig för hästvälfärden, men även andra funktionärer kan gå in och stoppa eller tala med ryttaren.
• Anmäl till länsstyrelsen. Enligt Djurskyddslagen ska den som håller, sköter eller hanterar djur göra så att djuren mår både fysiskt och psykiskt bra, behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Misstänker man brott mot djurskyddslagen anmäler man till länsstyrelsen. 
• Polisanmäl. Djurplågeri är ett brott som kan leda till böter eller fängelse. Vid pågående misshandel kan man ringa 112. Skillnaden mellan brott mot djurskyddslagen och djurplågeri är att det ska handla om styrkt uppsåt eller grov oaktsamhet för att någon ska dömas för djurplågeri.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 21/2023.