EM-ryttare i paradressyr tar sig ann SIF:s paraprojekt

Under våren 2023 stod det klart att Svenska Islandshästförbundet gjorde sig redo för att dra i gång ett projekt för att ge parasporten utrymme även inom islandshästsporten. Projektledare är Felicia Grimmenhag, som själv är en del av det svenska paradressyrlandslaget och även är Ridsports bloggare.
– Tanken är att jag ska hjälpa till att ta fram ett system för parasport i organisationen, berättar Felicia som tidigare arbetat med liknande uppgifter på parasportförbundet.
– Det känns jätteroligt, men det finns såklart också en spänning – jag vill göra det så bra som möjligt. Det finns otroligt många möjligheter, det gäller bara att hitta rätt vägar.

För mig har det byggt självförtroende och fått mig att förstå att trots funktionshinder kan man vara en väldigt duktig ryttare

Landslagsryttare inom paradressyr

Felicia tvingades amputera båda benen efter att 2011 blivit påkörd av en bilist, när hon själv satt på en moped. 2017 fick Felicia sitt internationella genombrott och red EM i paradressyr. Även 2019 blev ett EM-år för Felicia, som sedan var aktuell för det svenska laget till Paralympics 2020. Men någon direkt erfarenhet av islandshästar finns inte – än.
– Jag har ridit islandshästar ett par gånger innan jag skadade mig. Förhoppningsvis blir det fler gånger i och med det här projektet, berättar Felicia som inte är rädd för att lära sig mer om islandshästar. Snarare tvärtom.
– Det ska bli jätteroligt att få lära mig mer, säger Felicia som börjar projektet inom SIF i början av februari.

Målsättningen är att ta fram parasport inom islandshästsporten, men hur arbetet kan komma att se ut är ännu inte klart. Det kan bland annat handla om att ta fram ett regelverk, klassificering och system för tävling. Men också manualer för lokalföreningar och en stöttande och rådgivande funktion dit pararyttare och lokalföreningar kan vända sig till.

En växande sport

Inom paradressyren beskriver Felicia en gemenskap med högt i tag där stämningen är bra och ryttarna hjälper till att stötta varandra. Paradressyren har kommit att ha en stor betydelse för Felicia.
– Jag har ju haft lite resultat och meriter, för mig har det byggt självförtroende och fått mig att förstå att trots funktionshinder kan man vara en väldigt duktig ryttare. Efter olyckan trodde jag att jag skulle kunna skritta runt koner ungefär. I stället har jag kommit in i en helt ny värld, parasporten, med samma elittänk som i de andra ridsportgrenarna. Jag hoppas det kommer in fler pararyttare i gemenskapen. Det tror jag satsningen med parasport inom islandshästsporten kan bidra till.

Felicias erfarenhet säger att det finns ett intresse för parasporten. Ett behov som finns såväl i Sverige som utomlands, där flera länder har påbörjat arbetet med att ta fram parasport. Med sin egen bakgrund vet hon utmaningarna som funktionshindrade har inom ridsporten, men också att det går.
– Mitt råd är; bara kör på – vill du kan du. Det gäller bara att hitta lösningar.