Färre anmälda hästar till årets avelsbedömningar

– Jag tycker det fanns flera spännande hästar och fina visningar på Axevalla. Det som är roligt är att det var ovanligt bra kvalitet med många hästar över 8,0 poäng. Många jämna hästar, det känns positivt för framtiden. Men det var en lång späckad dag från 8 på morgon till sista visningarna kl 22 på onsdagskvällen. Nu känner jag mig trött men nöjd, berättar avelsdomaren Nina Bergholtz.

Den nya domarhandledningen som kom för två år sedan ställer nya lite högre krav på hästarna. Det har skett en stor utveckling sedan Nina började döma i början av 90-talet. Fokus har skiftat till att premiera lätta och smidiga rörelser, en häst som är taktren och kan bära sig korrekt i balans och har en lätt framdel. Det i sin tur ger en häst som är lättare att träna och rida i balans. Mycket viktigt är också att hästen har ett bra lynne och är samarbetsvillig.

Hela överlinjen från svans till nos spelar stor roll för ridegenskaperna

– Hästarna ska vara hållbara, taktrena och ha lätt för sig. De behöver ej ha skyhöga rörelser, men ska vara smidiga med en lätt framdel. Vi avelsdomare värnar mångfalden och ser till olika behov. Islandshästen ska kunna användas till både fritidsridning, samla in får på Island och fungera som sporthästar. Så jag vill inte säga att den nya domarhandledningen har gjort att bedömningen närmar sig sportens krav. Vi har ett bredare uppdrag.
– Vi tittar nu även mer på rygglinjen som visat sig ha stor betydelse för hur hästen bär kroppen. Hela överlinjen från svans till nos spelar stor roll för ridegenskaperna, berättar Nina.

Tredje året för nya handledningen

– Avelsbedömningen på Axevalla flöt på fint och det var bra stämning. De bästa hästarna var riktigt fina. Framförallt stona höll bra kvalitet och kan bli värdefulla i aveln i framtiden. Hingstarna höll inte riktigt lika hög nivå, säger Heimir Gunnarsson, avelsledare för SIF Avel.

Fyra avelsbedömningar är hittills inplanerade i år, tillkommer gör en höstbedömning på Margaretehof i Skåne. Eftersom antalet hästar som avelsbedöms varje år i Sverige inte är så stort får antalet bedömningar anpassas efter det.

– Vi försöker lägga bedömningarna där den största koncentrationen av tränare finns. Axevalla och Romme kan nås av de flesta. Det kom betydligt färre hästar till årets första bedömning än vi är vana vid. Nivån var kanske lite högre än de senaste två åren, men det hade gärna fått vara fler hästar. De senaste två åren har det varit många visade hästar. Kanske var det på grund av covid, när det inte fanns några tävlingar på två år och ryttarna ändå ville göra något med sina hästar. Men i år minskade antalet anmälda, troligen för att tävlingarna nu är igång, berättar Hemir.

Avelsdomarnas handledning sågs över för två år sedan och det är nu tredje året den används. Den gamla handledningen var från 1990 och behövde uppdateras. Faktorerna brukar justeras ungefär med 10 års intervall och har gjort så sedan 50-talet.

Faktorn för rygg höjdes

Det som framför allt ändrades för två år sedan var att vikten på exteriör sänktes. År 2000 sänktes den från 50 till 40 procent, och nu senast sänktes exteriören från 40 till 35 procent.
Samtidigt fick även sakta galopp en egen faktor, tidigare ingick den i galopp. Dessutom höjdes faktorn för rygg och kors från 3 till 5,5 procent.
– Ibland upplever jag att en del vill skylla på något nytt när det inte gått så bra för deras häst.
Men avelsmålet och bedömningen som helhet är fortfarande samma gamla vanliga, här är det inga nyheter och de har inte ändrats, avslutar Heimir.