FEIF: ”Vi strävar efter att leda utvecklingen”

– Alla som interagerar med hästar på något sätt har ett ansvar att upprätthålla den högsta standarden för hästvälfärd och horsemanship, oavsett vilken disciplin det handlar om. Dåliga exempel påverkar alla i ridsporten.
Det säger FEIF, genom Jean-Paul Balz, som är ordförande i det internationella islandshästförbundet 2023. För att svara på Ridsports frågor har både FEIF:s styrelse, sportkommitten och sportdomare varit involverade.

Frågan gäller hur avslöjanden i dressyren kring hårda träningsmetoder påverkat islandshästvärlden. FEIF menar att det som händer i övriga ridsporten på olika sätt direkt eller indirekt påverkar islandshästsporten.
–  En hel del forskning utförs med icke-isländska hästar, till exempel om biomekanik och rörelse, men också om återhämtningstider för träning och viktbärande kapacitet. Som ägare, uppfödare och tränare av islandshästar kan vi lära oss av och använda denna information och översätta den till islandshästsporten. Med översättningen är dock viktig, eftersom inte all information kan tillämpas direkt på islandshästar. 

Varför är det viktigt att vara medveten om vad som händer i ridsportvärlden? 
– I slutändan är en häst en häst, och det är viktigt att följa, och leda, aktuella diskussioner. Till exempel har sättet vi håller våra islandshästar i lösdrift påverkat hur man håller andra hästraser, i Tyskland och på flera andra håll.

FEIF påminner om att om en del av ridsporten förlorar sin SLO, social license to operate, så kommer det skapa tvivel kring etiken kring all ridsport. Arbetet kring och medvetenheten om SLO är en viktig del i det proaktiva arbetet kring hästvälfärd som FEIF gör.
– Social license to operate är en allmänhetens acceptans att bedriva en viss verksamhet. Denna sociala acceptans kan förändras över tid. Det som accepterades för många år sedan kanske inte längre är acceptabelt idag. När vi blickar framåt måste vi fråga oss själva: Vad tycker vi är acceptabelt och vad säger vetenskapen? Genom att vara proaktiva och visa världen att vi aktivt funderar på detta kan vi leda aktuella diskussioner.

Ständiga förändringar i reglementen

FEIF har jobbat långsiktigt med frågor kring hästvälfärd, både inom sporten och bland islandshästar i stort, under en längre tid. Under många domarkonvent och FEIF-konferenser är det just hästars välfärd som stått högt upp på agendan. FEIF tar allvarligt på välfärdsfrågan.
– Vi strävar efter att leda utvecklingen och diskussionerna om välfärdsfrågor inom hästsporten snarare än att reagera på kritik. Frågor om utrustning som inpassade sadlar, lämpliga bett och träns samt benskydd granskas och revideras ständigt. Dessutom är utbildning av ryttare, domare och tränare en viktig nyckel i vårt arbete, säger han.

Genom åren har många förändringar gjorts i tävlingsreglementet. För cirka ett år sedan kom de nya bettreglerna där man fokuserade på godkända bett för att undvika att nya bett skulle ”uppfinnas” för att kringgå bett som är förbjudna. Ett problem som varit vida känt i flera delar av hästvärlden.

Genom åren har FEIF också flera förändringar gjorts som vilotid mellan klasser, fler utrustningskontroller, införande av blodsregeln och kontroll av nosgrimmor. Det finns flera regler kring bland annat vikt på utrustning och hovlängd. Förändringen kring hovlängd kom efter efter en vetenskaplig studie där man såg att för långa hovar ökade risken för skador.

I år kommer vi att flytta brandväggen för god kontakt

2015 kom också en ny domarhandledning där bland annat en brandvägg för lösgjordhet infördes. Sen dess har det inte varit möjligt att ge ett ekipage där hästen påvisar mycket spänning eller kontaktproblem de högsta poängen.
– Riktlinjerna ses över varje år och i år kommer vi att flytta brandväggen för god kontakt, vilket innebär att ritter inte längre kan få mer än 7,5, det var tidigare 8,0, om inte kontakten är mycket harmonisk.

Hård ridning och olämpliga träningsmetoder är något som varit högt upp på agendan de senaste månaderna, både efter avslöjandet på danska Helgstrand Dressage men också efter Aftonbladets granskning av ett svenskt beridarstall.
– Vi har alla sett exempel på olämpliga rid- och/eller träningsmetoder. I allt FEIF gör är målet att göra dåligt utövande mindre och mindre acceptabelt, säger FEIF genom Jean-Paul Balz och konstaterar att olämpliga beteenden finns överallt.
– Vi vet inte vad som pågår bakom stängda dörrar så vi kan inte säga att det inte händer inom vår sport. Vid sporttävlingar och avelsvisningar är våra stewards och domare bemyndigade att hålla utkik efter oönskade metoder och rapportera dem. Och vi fortsätter att försöka utbilda ryttare, tränare och domare. Under många år har artificiella eller psykologiska metoder, liksom användning av extrem vikt och mekanisk utrustning för att påverka rörelse och form, varit förbjudna i FEIF:s regler och föreskrifter. En av de viktigaste nycklarna för att förhindra olämpliga metoder är fortlöpande utbildning av ryttare, tränare och domare på alla nivåer.

Vad ska man göra om man bevittnar hård ridning?
– Är det under tävling så kontakta domarna som, är vi övertygade om, kommer att ta denna fråga vidare om det behövs. En fördel med ett relativt litet och hårt reglerat hästsamhälle är att det är lätt att kommunicera problem av detta slag direkt till sportchefen eller avelschefen, eller till domarkommittéerna, beroende på vad som är lämpligt. Ringmasters och alla inblandade domare har befogenhet att varna för grov ridning med gula kort, de kan ge låga poäng och diskvalificera ryttare för grov ridning när de ser sådant beteende. Det är svårare att reglera de mindre reglerade fritidsryttarna, men även här är målet att uppmuntra regelbunden och lämplig träning, samtal och en stark känsla av att tillhöra en positiv, välutbildad och ansvarsfull gemenskap kring islandshästen.

Synen på ryttarens vikt tar avstamp i den senaste forskningen

Det är svårt att prata hästvälfärd inom islandshästsporten utan att ta upp frågan kring ryttarens vikt. En fråga som ofta hetsigt diskuteras på forum i sociala medier. Det är också en fråga som står högt upp på agendan hos FEIF och som de arbetar aktivt med
– Svaret på frågan om en hästs återhämtning är lika individuellt som hästarna själva och beror på många olika faktorer. Som framgår av de vetenskapliga artiklar som publicerades i den europeiska tidskriften Animal, författade av personal från avdelningen för hästvetenskap vid Hólar University College i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala (SLU), omfattar dessa faktorer förutom hästens kroppsvikt och storlek även ålder, träningsnivå och muskulärt tillstånd, gångarter, ridhastighet och hästens exteriör.
– Inte minst ryttarens balans och ridstil spelar en avgörande roll. Men även andra faktorer än hästen själv, till exempel typ av användningsområde, ridaktivitetens varaktighet och intensitet, ryttarens ridförmåga eller till och med till synes oviktiga faktorer som väder, årstid och markförhållanden, påverkar hästens viktbärande förmåga.

Det är mycket viktigt att hästarna inte bär för tungt, men att hitta exakta regler som passar alla former och storlekar av både hästar och ryttare är inte lätt

FEIF grundar sina beslut på vetenskaplig forskning där det just nu pågår en mängd studier just på ryttarvikt runt om i Europa.
– Vi har nära kontakt med forskarna och kontrollerar ständigt om vi behöver anpassa några regler eller rekommendationer baserat på studieresultaten, säger Jean-Paul Balz och understryker att frågan om ryttarens vikt på många sätt är en komplicerad fråga.
– Det är mycket viktigt att hästarna inte bär för tungt, men att hitta exakta regler som passar alla former och storlekar av både hästar och ryttare är inte lätt. Det är frestande att säga att en ryttare inte bör väga mer än X procent av hästens vikt, men detta tar till exempel inte hänsyn till om hästen är överviktig. En fet islandshäst kan inte bära en tyngre ryttare lika bra som en lättare häst med rätt kondition. Hästarnas konformation, kondition och träningsnivå spelar alla en viktig roll i denna fråga.
Stefansdóttir et al (2017) utförde forskning vid Hólar University, Island, om effekten av ryttarens vikt.
– Det pågår fortfarande forskning om detta och evidensbaserade resultat kommer att användas för utvecklingen av våra framtida regler, säger Jean-Paul Balz.

Han berättar att FEIF:S avelsmål för islandshästen också är uppsatta för att främja en hållbar häst.
– Vi fortsätter att lägga en tydlig tonvikt på en stark, bred och välmusklad rygg med starka och breda ländryggar och med robusta ben med välutvecklade leder och ben. Dessutom ingår hästens faktiska viktbärande förmåga i avelsmålet.