Håll koll på det dräktiga stoets hull

Under den första delen av dräktighetsperioden, fram till åtta månaders dräktighet behöver ingen särskild hänsyn tas till att stoet är dräktigt, utan livet lunkar på som vanligt. Efter åttonde månaden bör träningsintensiteten trappas ner och det är viktigt att se över foderstaten.

– Det är extra viktigt att analysera sitt foder och göra en foderstat till det högdräktiga stoet, säger Eva Dahlström på Oberoende Foderråd, Örebro. Fodret kan påverka fölets utveckling, råmjölkens kvalitet och mjölken för digivning, så det gäller att ha koll på vad stoet utfodras med.

– Men man ska inte fodra på från dag ett av dräktigheten, utan det är från månad åtta som stoets behov ökar och det är då hon måste ha rätt näring i sitt foder för att skapa en bra fölunge och ge bra di när den har fötts. 

– Det är här vikten av analyserat grovfodret kommer in, och jag tycker att hästägare har blivit mycket bättre på att ta analyser på sitt grovfoder eller begära det av producenterna.

Det dräktiga stoet behöver tillägg av både energi och protein för dräktigheten under de sista månaderna. Foderstaten bör bestå av vallfoder med tillräcklig energi och näring samt mineralfoder. Vallfodret behöver innehålla minst 9 MJ i omsättningsbar energi per kg torrsubstans och minst 7,5 g smältbart råprotein per MJ. Detta för att stoets behov ska täckas även den sista dräktighetsmånaden, då det kan uppstå platsbrist i bukhålan vilket gör att hon inte äter lika mycket.

Vad gäller mineraler ökar behovet av kalcium (Ca) och fosfor (P) samt selen (Se). Den totala foderstatens Ca/P-kvot ska alltid överstiga 1,2. 

Se till att fodret till det dräktiga stoet håller hög hygienisk kvalitet, undvik mögligt hö/hösilage och frusna morötter.

Det är lätt att vilja ”fodra för två” redan tidigt i dräktigheten, men som framgår av råden ovan är det inte förrän de sista månaderna som det krävs mer foder. Fostrets viktökning sker långsamt till en början, men stiger snabbt de sista tre månaderna. Ett dräktigt sto som utfodras rätt kommer att öka sin kroppsvikt med mellan 12 och 18 procent under dräktigheten. Fostret, livmoderns tillväxt och fostervattnet bidrar till detta.

De allra största behoven av näring kommer efter att stoet har fölet, under digivningen. Då behövs det mer näring än åt en elitpresterande ridhäst. Oftast fölar islandsstona från maj och framåt, då gräset innehåller mest näring, så det brukar sköta sig genom bete.

Inte för tjock

Det dräktiga stoet bör hålla gott hull, alltså inte under hullpoäng 5 på Hennekes 9-gradiga skala och varken vara för mager eller för tjock. Det är särskilt viktigt att kontrollera hullet med händerna på islandsston som sätter kraftig vinterpäls, det går inte att förlita sig på hur stoet ser ut, utan hon måste palperas igenom. 

Det finns vissa faror med alltför tjocka avelsston. En är att feta ston riskerar att utveckla insulinresistens och att detta överförs till fölet.

En annan är att om stoet råkar vara för tjock, kan det vara riskabelt att banta henne under dräktigheten. Då kan hon utveckla hyperlipemi, leverförfettning, som är ett allvarligt sjukdomstillstånd. Det är inte så vanligt, men kan kräva stora insatser för att häva. Hyperlipemi drabbar främst högdräktiga eller nyfölade ston av lättfödda raser som islandshäst och små ponnyer i samband med stress eller snabb bantning.

Lagom med motion

Håll igång fölstoet, men rätta nivån på motionen efter individen. Ge akt på stoets reaktioner. En halvtimmas promenad eller skrittur under ryttare går det i regel att hålla på med långt in i dräktigheten. Tänk att ”lagom är bäst”.

 Mycket utevistelse i grupp är bra, då lockar hästarna varandra till rörelse.

– Det är viktigt att se till att även avelsstoet gör något hela tiden, säger veterinär Katarina Tegholm, privatpraktiserande i nordvästra Skåne. Det bästa är om hon går i lösdrift på stora, kuperade marker.

– Och glöm inte hovarna! Hovarna är tyvärr ofta eftersatta hos avelsston, se till att stoet verkas regelbundet.

Flytta i tid inför fölning

Dräktighetstiden varar normalt 340 dagar plus/minus 20 dagar, med ett snitt på 335 dagar. Cirka en månad före beräknad fölning bör stoet flyttas till den miljö hon ska föla i, om det inte är i hemmastallet. Hon behöver ha möjlighet att bilda antikroppar mot den miljö hon vistas i och överföra dessa till råmjölken. Denna bildas under de sista två till fyra veckorna för fölning, genom aktiv överföring från stoets blod till juvret.

Vaccinera då även mot stelkramp och hästinfluensa. Därmed får råmjölken antikroppar både mot de smittor som finns i stoets miljö och från de vaccinationer hon fått. De är nödvändiga för att ge fölet en god start, eftersom det föds helt utan egna antikroppar.

Källor: Artikel i Ridsport nr 14/23 med Eva Dahlström, Oberoende Foderråd. 

Hippocampusdagen 2023.

Obesity during pregnancy in the horse: effect on term placental structure and gene expression, as well as colostrum and milk fatty acid concentration. Morgane Robles et al.

Sto & Föl, från betäckning till avvänjning. Veterinär Charlie Lindberg och Ingrid Andersson