Klimatsmart nytt stallströ på väg att lanseras

Rörflen är en gräsväxt som gärna växer längs stränder, diken och fuktiga ängar i hela Sverige. I EU-projektet Go-Grass pågår nu arbetet med att lansera rörflen som strö i bland annat häststallar.

Bo Lundmark driver företaget Glommers Miljöenergi i Västerbotten, och har skördat rörflen i snart 30 år, med sikte på olika användningsområden. Nu är han en av aktörerna i EU-projektet att lansera rörflen som ett alternativ till spån och halm i stallar.
− Rörflen är enkel och långlivad, och framför allt är det en klimatsmart gröda. Den växer 10–15 år innan man måste så ny, och den är enkel att jobba med, berättar Bo Lundmark.

Balas i rundbalar

Rörflenen växer på marker som annars ofta skulle vara i träda, den skördas med slåttermaskin, strängas upp och balas till rundbalar. Eftersom den är torr när den skördas på vårvintern krävs ingen energikrävande torkningsprocess, utan rörflenen kan direkt tas omhand och briketteras. Briketterna hettas upp för att döda bakterier och rivs sedan till strö.
Sedan är det klart att användas i boxar och spiltor.

Under vintern och våren har rörflen som strö provats på flera olika hästanläggningar i Västerbotten.
−  Vi har provat det i ett stall med sex boxar, berättar Heidi Hiltunen från Stall ZiOne utanför Umeå. Verksamheten går ut på att träna och tävla med travhästar men gården har också rehab och seminstation.
− I boxarna står det tävlande travhästar, och ströet fungerade bra så vi var väldigt nöjda. Det kanske blir lite dyrare jämfört med annat spån, men det går fortare att mocka i det så där sparar man tid, och då blir det en vinst i slutet, fortsätter hon.

Mer vila i boxarna

I stallet finns kameror, och de visade att hästarna som stod på rörflen ökade tiden de låg ner och vilade.
− Det är bra. Vi vill att starthästarna ska vila, och det visar att de tycker att det var en god säng.
Heidi Hiltunen gör en jämförelse med spånpellets, som ligger på ungefär samma prisnivå och är ungefär lika lättskött.

− Men hästarna ligger inte lika gärna på det. Så om man väger samman olika aspekter, som tiden det tar att mocka, priset, komforten och att det är lätt att bli av med gödsel med rörflen, så vinner det materialet.

Ätbart strömedel

Jens Eriksson är travtränare i Skellefteå och har provat ströet till tre hästar.
− Det dammar lite när det läggs ut, men sedan lägger det sig väl, och det har känts riktigt bra.
− Två av mina hästar tyckte om det, och den tredje tyckte väldigt mycket om det, så han åt det, ungefär som en del hästar äter halm. Med hästar som äter mycket av det blir det inte lika kostnadseffektivt.

Jens Eriksson skulle gärna använda rörflen i större skala, om han bara kunde vara säker på att tillgången var god och att han kunde få det transporterat till anläggningen.
− Vi arbetar med att hitta lösningar för distributionen, men den senaste tidens kraftigt stigande fraktkostnader har inte underlättat det arbetet, konstaterar Cecilia Wahlberg Roslund, koordinator för den svenska delen av EU-projektet Go-Grass.
− En viktig nyckel är också volymen, att kunderna kan tänka sig att köpa viss volym på en gång för att motivera frakten, fortsätter hon.

Uppstickare till spån

Priset är ännu inte satt för rörflen. Under projekttiden säljs ströet för 72 kronor per bal, och målet är ett pris som kan konkurrera med spånpriset, utifrån aspekterna att rörflenströet är drygare och går fortare att mocka i.

Hållbarhetsaspekterna är de starkaste argumenten för rörflen, säger odlaren Bo Lundmark.
− Gödsel blandat med spån kräver mycket kväve för att brytas ned, så kretsloppet blir mycket bättre med rörflen. Genom att odla rörflen ökar vi också kolinlagringen i marken och minskar koldioxidutsläppen. Dessutom odlas det lokalt så transporterna blir kortare, och hästgödsel blandat med rörflen blir attraktivt för fler än hästgödsel blandad med spån, säger Bo Lundmark.