Lilla avelsskolan: De olika metoderna

Det finns finns flera betäckningsmetoder att välja mellan, men innan vi går in på de olika metoder som finns för betäckningens genomförande, bör två punkter klaras av:

1. När du valt hingst, ska stoavgiften för den blivande avkomman betalas, det är en förutsättning för att fölet ska kunna föras in i stamboken när det är fött. Börja med att kontrollera att det finns plats för stoet hos den aktuella hingsten, logga sedan in i Hestur och för på stoets registreringsnummer. Det är stoägaren som är ansvarig för att stoavgiften betalas innan stoet blir betäckt. Efter den 30 september är det inte längre möjligt att betala stoavgiften.  (se mer på www.sifavel.se ) 
2. Precis som framgick i del 1 av Avelsskolan: se till att ha koll på när stoet är brunstigt och lämna henne för betäckning/insemination när hon ska komma i ny brunst. Om tidpunkten väljs på måfå kan du ha oturen att hon precis slutat brunsta och då får du betala dygnsavgift tills hon brunstar nästa gång, nästan tre veckor fram i tiden.

Metoderna

Vid naturlig betäckning går stoet antingen fritt i en flock tillsammans med hingsten eller också hålls hon och hingsten skilda åt och när hon är i högbrunst leder hingstägaren fram hingsten och låter honom betäcka, så kallad betäckning vid hand.

Semin har blivit allt vanligare även för islandshästar och innebär att en veterinär sköter inseminationen av sperma som kan vara färsk, kyld och transporterad eller fryst. 

Om färsk sperma (AI) används, samlas sperman från en hingst som står på samma station som stoet, därefter späds och undersöks den. Semineringen sker sedan direkt. 

Transportsperma (TAI) innebär att sperman samlas, undersöks, späds och kyls på en avsändarstation och skickas kyld till en mottagarstation. 

Fryst sperma (FAI). Vid denna metod samlas sperman och fryses i en behållare med flytande kväve. Fördelen med denna teknik är att sperman har mycket lång hållbarhet. Det finns exempel på hingstsperma som resulterat i levande föl så sent som 20 år efter att den samlats. Nackdelen är att metoden inte fungerar på alla hingstar. Dräktighetsresultaten är också sämre än vid övriga tekniker. Om man använder sig av fryst sperma ska stoet kontrolleras betydligt oftare under högbrunsten för att man skall få ett tillfredsställande resultat.

Van hingsthållare vid fribetäckning

Försök hitta en erfaren hingsthållare om stoet ska lämnas till naturlig betäckning. Det krävs ”hästöga” att ha en flock främmande ston i flock och att se till att alla verkligen blir betäckta. Rutinerna ser olika ut på stuterierna; en del har veterinär kopplad till verksamheten och undersöker stona innan de betäcks för hand, andra släpper in stona i flocken och låter hingsten sköta sig själv. 

Här märker en van hingsthållare om något sto vaktar hingsten och kör bort alla andra brunstiga ston som närmar sig honom, något som inte är helt ovanligt. Ett sådant sto får då hållas i grimma medan hingsten uppvaktar och betäcker de andra, alternativt tas ur flocken.

Vid styrd betäckning vid hand, brukar stoet betäckas vartannat dygn så länge brunsten varar. I regel innebär detta två betäckningar, ibland tre, per brunst.

Om stoet ska semineras, undersöker veterinär var i brunsten hon befinner sig och seminerar när ägget/äggen är tillräckligt mogna. Det är större kontroll på stoets gynekologiska status genom detta, men det går även att ha sådan service för ston som ska betäckas naturligt.

Med det finns ytterligare möjligheter att få föl: genom ET, embryotransfer, vilket innebär att ett annat sto bär fram fostret samt ICSI,  intracytoplasmic sperm injection. Det senare är en teknik där befruktning sker utanför stoets kropp genom att en enda, utvald spermie injiceras i ett utsuget ägg. ICSI utförs inte i dagsläget i Sverige.

Vid embryotransfer sköljs embryot ut vid cirka sju dagars ålder och förs över till ett mottagarsto som ska bära fram det till färdigt föl. Metoden används främst på tävlingsston, som på detta sätt kan vara aktiva på tävlingsbanan samtidigt som deras föl föds.

Naturlig uppvaktning

Även om semin börjar öka inom islandshästaveln, är naturlig betäckning fortfarande vanligt. Det kan då vara intressant att ta del av den amerikanska beteendeforskarens, professor Sue McDonnell, vid veterinärhögskolan i Pennsylvania, USA, studier. Hon har i över 20 år följt livet hos universitetets ponnyhjord, vilket har resulterat i flera vetenskapliga artiklar, bland annat om skillnaden mellan naturlig betäckning och styrd hantering. Även erfarna hingsthållare har haft mycket att lära när hon presenterat sina erfarenheter.

Vid den naturliga uppvaktningen i en frilevande hjord är det nästan alltid stoet som tar kontakt med hingsten, genom att söka upp honom när hon börjar blir brunstig. Kontakten inleds vanligen nos-mot-nos och fortsätter med att hingsten för huvudet längs sidan på stoet, nyper lite i frambenen och nosar vidare mot flank och bakdel. I brunstens inledningsfas kan stoet visa lätt aggressivitet, vilket verkar göra hingsten ännu mer intresserad. De har intensiv kontakt med varandra, närmare hundra gånger per dygn.

När stoet väl kommer i högbrunst, vidtar mer uppvaktning; hingsten plockar med varsamma läppar kring hennes läppar och längs hela sidan på ansiktet, fortsätter sedan att med tänder och läppar bearbeta stoet på halsen och manken, i flanken och längs bakbenen. 

Uppvaktningen gör stoet mottaglig så att hon ställer upp sig för hingsten med sänkt rygg, breddade bakben och lyftad svans. När hingsten stigit upp på stoet tar han ett stadigt tag i hennes manke med tänderna. 

Efter slutförd betäckning kliver stoet framåt så att hingsten kan glida av hennes kropp.

Sue McDonnell menar att hingsthållare måste vara lyhörda för denna kunskap om hingstars och stons naturliga beteende. Den som är observant får en inblick i en annan värld och kan upptäcka nya saker inom hästhållning genom hingsten. I hans värld spelar dofter och doftsignaler – även till icke närvarande individer – en stor roll, vilket inte är lika tydligt bland ston och valacker.

Några exempel på hur hanteringen ibland går på tvärs mot det naturliga:

1. I den styrda hanteringen av betäckning vid hand, håller en person i stoet och hingsten leds fram för kontakt med stoets bakdel, utan tidigare uppvaktning. Detta trots att det är ansiktskontakten som tycks vara mycket väsentlig för en hingst, det inte är förrän den frilevande hingsten haft denna kontakt med stoet som han blir upphetsad och får erektion. 
2. Hingsten tillåts sällan bestiga stoet eller fantomen förrän han har erektion. McDonnells studier visar dock att en naturlig fas i hingstens betäckningsbeteende är att han hoppar dubbelt så många gånger på stoet utan, som med erektion. Hon anser att detta är en del av den naturliga parningsprocessen.
3. På olika sätt hindras stoet att gå framåt och får ofta stå med höjt huvud och sänkt rygg under betäckningen. Det naturliga är att hon står i sågbocksställning. Att stoet hindras att gå framåt medför även att det är hingsten som måste backa av henne för att komma ner, vilket medför stor belastning på bakbenen. Även vid tappning av sperma på fantom måste hingsten backa av.

Professor McDonnell anser att många fertilitetsproblem skulle kunna undvikas om man tar mer hänsyn till det naturliga beteendet och i vissa stycken försöker efterlikna det. 

Samma sak säger reproduktionsforskaren Dominik Burger vid statsstuteriet i Schweiz:

– Vi har mycket att lära genom att studera hästars naturliga parningssystem, menar han. Trots att vi idag använder de mest moderna metoder för att befrukta ston, är dräktighetsresultatet sämre än hos frilevande hästar – knappt 75 procent jämfört med upp till 90 procent i en hästhjord.

På statsstuteriet har man börjat efterlikna naturen på flera sätt. I en studie har man utgått från att en frilevande hingst betäcker det brunstiga stoet mycket ofta – upp till nio, tio gånger per dygn och därför seminerat en grupp ston fyra gånger med korta intervaller med fryst sperma, istället för två gånger. 

– Dräktighetsresultatet blev mycket bättre med fyra inseminationer, 72 procent jämfört med 47 procent vid dubbel insemination. Detta utan att stona fick fler inflammatoriska reaktioner, säger Dominik Burger.

Källor: 
Webinariet  ”Fit into the breeding season” , Repro-Training
Reproductive behavior of stallions and mares: comparison of free-running and domestic in-hand breeding. Sue McDonnell