Modern teknik hittar hälta hos islandshästar

Är du en av dem som ogillar att studier på män får ligga till grund för hur kvinnor ska behandlas inom sjukvården? Då kan du nu lägga till att det är lämpligt att studera islandshästar när det är den rasen som ska undersökas och behandlas. Men en ny studie från SLU har tittat specifikt på islandshästar.

– I korta drag har studien lagt grunderna för att vi kan förstå hur den friska islandshästen rör sig i olika gångarter samt hur de förändrar sitt rörelsemönster när de blir halta. Vi har upptäckt att några av de variabler som används för hältbedömning i trav inte kan användas i tölt, säger Marie Rhodin, veterinär och forskare vid SLU, i ett pressmeddelande.Hon och forskarkollegorna har undersökt islandshästens rörelsemönster för att kunna se hur hästarna rör sig när de är halta eller ohalta.

Sensorer på benen

I den första delstudien deltog 44 islandshästar, vars rörelsemönster registrerades med hjälp av tretton IMU-sensorer* i skritt, trav, tölt, galopp. För vissa hästar registrerades även pass. Forskarna utvecklade algoritmer för att identifiera hovisättning från IMU-sensorer på hästens ben. Även avancerad dataanalys gjordes med hjälp av artificiell intelligens vilket resulterade i att man med 98,9 procents säkerhet kunde automatiskt klassificera de olika gångarterna korrekt från IMU-data.

Hos 24 hästar studerades huvudet, korsets och mankens rörelse i relation till hur hästens ben sattes i marken i skritt, trav, tölt och pass. Huvudet och korset rörde sig upp och ned två gånger under stegcykeln i alla gångarter är asymmetrier i denna rörelse som i dag används för att upptäcka hälta i trav. Huvudets och korsets lägsta position infaller mitt under belastningsfasen, där fram- respektive bakbenet bär som mest vikt för alla gångarter utom för korsets och mankens rörelse i skritt.

Hög stegfrekvens

Islandshästarna hade en högre stegfrekvens och ett mycket mindre rörelseomfång av huvudet och korset i trav jämfört med varmblodiga eller iberiska ridhästar, vilket kan vara en bidragande orsak till att det är svårare att bedöma hälta hos islandshästen.

I en ytterligare studie undersöktes hur islandshästen förändrar sitt rörelsemönster när de är halta. Elva fram- respektive bakbenshalta hästars rörelsemönster registrerades med IMU-sensorer i skritt, trav och tölt.

– I skritt och trav fick hästarna en asymmetrisk huvudrörelse vid frambenshälta men inte i tölt. Däremot rörde sig korset asymmetriskt i tölt vilket var ett oväntat resultat. Vid bakbenshälta rörde sig korset asymmetrisk i trav och tölt men inte i skritt. Däremot fick de bakbenshalta hästarna en asymmetrisk huvudrörelse i skritt, vilket också var mycket förvånande, säger Marie Rhodin.

Kan användas i avelsarbete

Bland en liten andel av hästarna genomfördes hältutredning och rörelseanalyserna visade sig fungera utmärkt. Ytterligare bearbetning av data behöver göras för att hitta fler variabler som kan upptäcka fram- respektive bakbenshälta i tölt och skritt. ”Den nyvunna kunskapen och mättekniken kan även användas för att kvantifiera gångartsegenskaper i genetiska studier samt i avelsarbete”, står det att läsa i pressmeddelandet.

*IMU står för Tröghetsmätningsenhet. En IMU-sensor är en kombination av en accelerometer och en gyroskopsensor. Den används för att upptäcka rörelser och mäta rörelsens intensitet när det gäller acceleration och rotationshastigheter.

Här hittar du hela forskningsrapporten.