HästhälsaEftersom islandshästar har hög medelålder, gäller det att hästägaren är påläst angående sjukdomar som främst drabbar äldre hästar, till exempel PPID. Denna sjukdom berättade veterinär Veronica Sundén Svensson mer om vid islandshästkvällen hos Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg.
Veterinärt
22 april 06:10
Ridsportplus
PPID – en av den åldrande hästens sjukdomar
Som hästägare till en äldre häst måste du hålla dig påläst om vilka åkommor den kan drabbas av.
Foto: Istock
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Du är inloggad, men någonting är fel.
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Min profil
Klicka nedan för att ta reda på vad.
För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:
Redan prenumerant?
Logga in
Vi har bytt prenumerationsystem. Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Förkortningen PPID står för Pituitary pars intermedia dysfunction, tidigare kallad för Cushings syndrom, och är en hormonell sjukdom som orsakas av en förändring i hypofysen. Typiskt är att PPID är åldersrelaterat och uppkommer på hästar som är 15 år och äldre, men symtomen kan vara vaga och betraktas ofta som normalt åldrande.
Vid PPID finns en cellförändring eller godartad tumör i hypofysens mellanlob, vilket innebär att produktionen av vissa hormon ökar onormalt mycket. Symtomen beror på vilket hormon som berörs.
Det finns flera exempel på typiska symtom:
- Hudproblem av olika slag som klibbig hårrem, svettning
- Onormalt långa, ibland lockiga, hår på nedre delen av benen
- Sen fällning av vinterpälsen eller utebliven sådan. Med tiden blir hårremmen alltmer ullig och lockig
- Ökad törst och därmed ökad urinering
- Allmän håglöshet
- Muskelfattig överlinje
- Halsen verkar bli längre på grund av att den tappar muskler
- Ökad infektionskänslighet, vilket kan visa sig i återkommande infektioner i hud och luftvägar och ökad maskbörda. Även hovbölder och bärrandsröta (white line disease) är vanligare hos PPID-hästen.
– Den allmänna håglösheten och att hästen blir muskelfattig, uppfattas ofta som normalt åldrande av ägaren, berättade veterinär Veronica Sundén Svensson vid Boehringer Ingelheim, vid en Islandshästkväll på Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg.
– Men pälsförändringarna är en kraftig varningssignal för PPID. De är svåra att förklara på annat sätt.
Ofta goda resultat av medicinering
Diagnosen ställs genom ett blodprov, där halten av den hormonella biomarkören ACTH mäts. Om hästen visar sig ha PPID, finns numera medicin som kan hålla sjukdomen i schack, baserad på substansen pergolid. De flesta hästar blir betydligt piggare av medicinen, vars dosering måste ställas in noggrant. Medicineringen är livslång.
Tidigare ansågs att det fanns en direkt koppling mellan PPID och fång, men numera finns forskning som tyder på att det är hästar med PPID som samtidigt har en störd insulinreglering (ID) som får fång. ID innebär att koncentrationerna av insulin, glukos och lipider är i obalans i förhållande till varandra.
Att en häst med PPID även har utvecklat ID, kan för ögat oftast visa sig i form av onormala fettdepåer. Om det finns misstanke om det, brukar veterinären provta för ID genom tillförsel av glukossirap och därefter blodprov.
Blir piggare av medicinering
Många hästar som medicineras med pergolid, blir betydligt piggare och blir av med sina symtom. De kan leva ett tämligen normalt liv. Men medicineringen är livslång och därmed får en behandlad häst inte tävla.
Det pågår mycket forskning kring de endokrina sjukdomar som påverkar hormonbalansen i kroppen. Alla samband är inte klarlagda ännu vad gäller häst och det innebär att skötselrekommendationerna för drabbade hästar kan ändras. Därför är det är viktigt för ägare till hästar som är i riskzonen att följa med i utvecklingen.
Fakta
Åtgärdsschema för PPID-hästar
Hästar med PPID kräver extra omvårdnad och Veronica Sundén Svensson visade det åtgärdsschema som gäller:
Överviktig häst (hullpoäng över 6) som har PPID, men inte ID
Har moderat risk att utveckla fång.
- Se till att hästen går ner i vikt. Ge 10 till 30 procent lägre av energibehovet för den aktuella vikten. Minska energiintaget långsamt och ge mineraler, vitaminer och protein i enlighet med behovet för aktuell vikt.
- Testa regelbundet för ID.
- Ge foder med lågt NSC-innehåll, det vill säga icke strukturella kolhydrater som stärkelse, socker.
- Begränsa tillgången till bete.
- Motionera hästen regelbundet.
Överviktig häst som har både PPID och ID
Hög risk för fång.
- Minska vikten.
- Ge foder med mycket lågt NSC, högst 10 procent av torrsubstansen, TS, brukar anges som lämplig gräns.
- Begränsat bete eller inget alls.
- Regelbunden motion.
Normal eller tunn häst (tunn är under 4 på hullskalan, normal 4 till 6) med PPID utan ID
Låg risk för fång.
- Behåll eller öka kroppsvikten (beroende på hull)
- Fodret kan innehålla medelhögt NSC-värde, ge fett i form av olja och fibrer av bra kvalitet.
- Kontrollerad mängd gräs.
- Regelbunden motion.
Normalt hull eller tunn häst, med både PPID och ID
Hög risk för fång
- Behåll respektive öka vikten, beroende på hullpoäng.
- Ge foder med mycket lågt NSC, olja samt fibrer av god kvalitet.
- Begränsad tillgång till gräs eller inget bete alls.
- Regelbunden motion.
Fakta
Se upp!
Det finns en viktig sak att se upp med när hästen ska ges läkemedel baserat på pergolid: nyligen kom en varning från Läkemedelsverket angående risken för människor som oavsiktligt får det i sig.
Ofta blandas tabletterna med äpplen eller rivna morötter eller något annat smakligt för hästen, och människan kan få i sig läkemedlet av misstag. Det kan då ge kräkningar, yrsel, sömnighet och blodtrycksfall.
De senaste åren har flera samtal inkommit till giftinformationscentralen på Läkemedelsverket angående detta. Den som av misstag fått i sig pergolid uppmanas att kontakta sjukvården omedelbart, men inte köra bil dit själv.
Var alltså mycket noga vid hanteringen av medicinen och använd gärna handskar. Tvätta händerna noga efter att hästen fått sin dos.
Följ Ridsport på