Randi Holaker: ”Fantastiskt att se hur ryttare och hästar utvecklas”

Engagemanget kring grenen gæðingalist fortsätter att växa. Under veckan arrangerade Östergötlands Islandshästförbund en clinic om grenen. Som guide genom reglementet och tankesätt denna dag stod Randi Holaker. Norska Randi Holaker, som bor på Island sedan 19 år tillbaka, är utbildad ridlärare vid isländska Hólar. Hon är också sportdomare, landsdomare i gædingakeppni och såklart, domare i gædingalist.
– Jag tror jag dömde gædingalist första gången 2016 och jag sitter också i den styrgruppen som intensivt arbetar med att utveckla gædingalist, berättade hon.

Under hösten 2023 dömde hon gædingalisttävlingen uppe på Wången och under många år har hon också dömt grenen under den isländska mästarligan som pågår under vinterhalvåret på Island.
– Jag har blivit väldigt fäst vid den här fantastiska tävlingsformen som jag nu har följt i många år. Det har varit helt fantastiskt att se hur ryttare och hästar utvecklas genom denna gren, och hur ridningen på Island har utvecklats tack vare grenen.

Hon beskriver grenen som ett konststycke där dressyr och den traditionella gångartsridningen möts.
– Det måste råda absolut harmoni mellan ryttare och häst, och på hästens villkor, sa Randi Holaker och hänvisade till den isländska träningspyramiden där lugn och koncentrerad står som grund.
– De första grundläggande stegen är att hästen ska vara lugn och harmonisk, den ska vara orädd. Sedan byggs det upp till att hästen ska vara lösgjord, den ska vara koordinerad, som vi säger på Island, den ska vara rakriktad det vill säga att bakbenet ska gå i samma spår som frambenet. Och så kommer den översta delen av pyramiden, när grunderna är på plats. Då kan vi lägga till kraft, energi, samling och tempo.

Hon påminde om att som ryttare får man hela tiden röra sig upp och ner i träningspyramiden utefter hur hästen känns.

Reglementet kom först 2022

Trots gæðingalist funnits en tid kom reglementet först 2022 och förstå då blev det en godkänd gren – det efter att en arbetsgrupp sedan 2020 arbetat fram ett reglemente.
– Så från och med nu måste alla ändringar av reglerna gå genom landsmötet, berättade Randi.
– Den här grenen har rötter som går längre tillbaka än till 2022. 2001 fanns det en tävlingsgren som kanske en del känner till och har hört talas om. Den kallades Gædingafimi och byggde på samma princip. Förenklat kan man säga att det handlar lite om att se vem som tränat sin häst bäst hemma.

Mycket frihet

Tävlingsformen går ut på, kort sammanfattat, att ryttaren får sätta ihop ett program utefter de kriterier som finns i reglementet. Programmet ska vara mellan 4,5-5 minuter långt och lyfta fram hästens styrkor. Programmet rids till musik och fyr- och femgångshästar kan tävla mot varandra i samma klass. Ryttarna skickar inte in ett helt program utan skickar bara in vilka övningar den har tänkt visa med sin häst. Vilka övningar som är godkända på vilka nivåer finns listade i reglementet.
– Man ska absolut bygga sitt program på att man fokuserar på det allra bästa, och det är det som man vill visa upp. Allt som du inte är helt nöjd med, som inte har blivit tillräckligt bra, det kan du göra hemma. Då kan du gå hem och öva det lite mer och så kan det vara ett mål senare att visa det senare. Det kan handla om komplicerade övningar som inte är riktigt färdiga än, sa Randi och bjöd samtidigt in dagens två första ryttare in i ridhuset.

Det var Sofie Sandberg med Iris från Attorp (f-16, e Herjólfur frá Ragnheiðarstöðum, u Nál frá Mosfelli) och Ida Nemeth med Edall från Stackarp (f-14, e Grimur frá Gerði, u Príma frá Ulfsstöðum) som är en av verksamhetshästarna på Stenholmen.
Ekipagen skulle visa gæðingalist på Nivå 1 och under tiden Randi pratade fick hästarna möjlighet att titta lite på publiken och bekanta sig med sammanhanget.

Randi förklarade att grenen tävlas på ridbanor eller i ridhus men att måtten inte är skrivna i sten.
– Det går bra att rida på 20 x 60, 20 x 40 eller i smalare ridhus som är 18 x 40. Är ridhuset mindre förkortar man ofta bara tiden på ritten. Tre till fem domare dömer ritten.

Under tiden Randi pratade passade ryttarna på att värma upp hästarna.
– Nu får vi kolla hur det första steget i pyramiden ser ut. Hästen ska vara lugn, harmonisk och koncentrerad. För vissa hästar kan det vara lite av en utmaning med så många människor som tittar på. Det är nya omständigheter och nya omgivningar. Ingen av dessa hästar verkar dock bry sig nämnvärt.

Nivå 1 är grunden

Totalt finns tre nivåer i gæðingalist där Nivå 1 är grundnivån. Grenen följer ovan nämnda träningspyramid och på Nivå 1 är det de tre första stegen som ligger i fokus.
– Hästen ska vara lugn och koncentrerat. Den ska ha rytmiska rörelser och vara lösgjord och flexibel. Det fina med Nivå 1 är att du kan rida i du hastighet du vill i gångarten. Du kan rida i den hastighet som passar din häst och dig bäst, berättade Randi som också förklarade att på Nivå 1 behöver ryttaren visa tre gångarter även om det är fritt att välja fler gångarter. Tölt är dock en obligatorisk gångart att visa.

Det är ditt ansvar som ryttare att presentera dig själv där det är lättast för domaren att se vad du gör

Randi Holaker

För att du ska kunna räkna poäng på en gångart måste den visas sammanhängande i samma längd som en långsida och ska du visa skritt ska detta göras sammanhängande under 30 meter.
– Dessa fyra ridvägar: långsida, mittlinje, kvartslinje eller diagonalen, räknas som en hel långsida, konstaterade Randi som också att förklarade att även om du inte måste visa fler än tre gångarter så får det en positiv inverkan på slutpoängen om du väljer att visa fler gångarter.

– Det som är viktigt för ryttaren att tänka på är att den planerar programmet och övningarna så ska det vara lätt för domarna att se. Och det är ryttaren som är ansvarig för det. Du har hela arenan och du kan göra saker precis var du vill. Det spelar ingen roll var du placerar dig. Det är ditt ansvar som ryttare att presentera dig själv där det är lättast för domaren att se vad du gör.

Minst tre övningar

På alla nivåer ska du visa minimum tre övningar, på Nivå 1 är övningen/rörelsen öppna är obligatorisk. De tre övningarna skickas in i förväg och rids inte en övning som är inskickad får du noll poäng. Poängskalan är precis som i sportgrenarna mellan 0 till 10.
– Det lönar sig inte att ha för många övningar – det kan bli lite komplicerat, sa Randi och tog några exempel på övningar.
– Att rida en åttvolt är en övning, att rida på en stor volt är en övning, att rida tempoväxlingar räknas också som en övning.

På Nivå 1 kan ryttaren använda väggen som stöd under programmet gång. Ryttaren kan använda väggen som stöd när den rider öppna och volten får gå ända ut till vägen. Alla sidförande övningar och volter ska ridas på bägge händer, alltså i bägge varven.
– Nivå 1 är för dem som börjar tävla grenen eller för hästar som inte har kommit så långt i sin utbildning.

Ryttarnas tur

Första ryttaren ut att få rida ett gæðingalistprogram var Ida Nemeth med Edall från Stackarp. Ida visade bland annat tölt på stora mittvolten, vilket räknas som en övning. Sen visade hon några övningar i skritt och galopp på diagonalen. Det var ett enkelt och okonstlat program där lugn och harmoni tydligt framgick.
– Ida visade det hästen var bra på. Det var ett bra program, konstaterade Randi.

Därefter var det Sofie Sandbergs tur tillsammans med Iris från Attorp. Ekipaget visade bland annat åttvolter.
– Det är som sagt var valfritt tempo som gäller och Sofie kan visa det tempo som Iris är bäst i.

Bägge ekipagen visade även öppna som alltså är en obligatorisk övning i Nivå 1.

Sofie Sandberg konstaterade att det var både roligt och lärorikt att rida gæðingalist. Hon hade inte testat på grenen innan utan blev introducerad till gæðingalist under måndagen då Randi hade en genomgång med alla ekipage som skulle rida.
– Iris är bara 7 år och har inte varit iväg så mycket så att jag kan inte kräva mer. Så det var därför jag valde att rida Nivå 1. Jag visste att hon skulle vara lite spänd. Sen är det klart att hon har mer tempo och hon kan mer övningar. Men det går inte att utföra det på en häst med så spändhet, sa Sofie Sandberg.
– Och det kanske funkar hemma på ridbanan där både hon och jag är trygga. Men här i ett nytt ridhus med publik så visste jag att hon skulle lite spänna emot. 

Därefter var det dags för Nivå 2.
– Nu har vi klättrat lite högre upp i utbildningspyramiden. Här vill vi även ha med steg fyra och fem som är rakriktad och välvd/formad, förklarade Randi som la lite extra fokus på rakriktningen.
– Vi vill att bakbenet ska följa samma spår som hästens framben. Det är inte helt ovanligt att vi ser hästar som går på två eller tre spår. Det är också därför vi rider dressyrövningar, för att få hästarna rakare och starkare.

Under tiden red ekipagen in som skulle demonstrera Nivå 2. Fredrik Sandberg med Glampi från Attorp (f -13, e Tígull fra Kleiva, u Nál frá Mosfelli) och Johanna Asplund med Næpa från Asplunda (f-11, e Berserkur frá Stykkishólmi, u Ljóska från Mörtö).
– I Nivå 2 vill vi ha mer kontroll över hästens form, vi vill ha en rund överlinje där hästen sträcker sig framåt och söker kontakt. Vi vill ha en aktiv och mjuk rygg, förklarade Randi.

Även i Nivå 2 är det obligatoriskt att visa minst tre övningar. Här är det dock krav på att visa två sidförande rörelser, varav en av dessa ska vara öppna.
– Öppnan ska göras i tölt, trav eller galopp. Den andra sidförande övningen kan göras i skritt.

Bort från spåret

Randi förklarade att på Nivå 2 får man inte visa övningarna med stöd från väggen utan övningarna måste göras minst två meter från spåret/väggen. Gångarterna kan visas vid väggen men övningar som till exempel öppna måste visas två meter från väggen.
– Det finns några övningar som är godkända att visas vid väggen, det ena är pass, det andra är löst tygelmoment som i T2 och så tempoväxlingar.

På Nivå 2 ska du precis som Nivå 1 visa minst tre gångarter varav tölt är obligatoriskt. Men det finns lite andra krav: visar du ett fyrgångsprogram måste du också visa två tempon i tölt.

Randi passade på att förklara att olika övningar har olika koefficienter.
– Pass har till exempel 1,1 i koefficient. Det betyder att rider du pass för 7,0 får du 7,7 poäng för den övningen. En skänkelvikning i skritt har 1,0 i koefficient, men gör du den i tölt eller trav har den 1,05, sa Randi och underströk att ett svårt program inte alltid är önskvärt.
– Om du har valt en svår övning som har en hög koefficient och om den misslyckas, då har det en negativ inverkan. Om du helt enkelt har valt ett program som är för svårt, och det misslyckas så blir det ingen positiv effekt. Då är det bättre att välja en lättare övning, så att det går bra.

Därefter var det dags för ryttarna att påbörja sina Nivå 2-program. Först ut var Johanna Asplund med Næpa från Asplunda.
– Hon rider en volt för att sen gå ut i en öppna. Att göra en volt är fantastisk fin förberedelse till en öppna, kommenterade Randi.
– Sen rider hon tempoväxlingar och hon börjar vid A och är alltså inte färdig med övningen innan hon passerat C. Det här är alltså en av de övningarna man får rida med stöd från väggen.

Johanna hade också lämnat in galoppvolt som övning vilket gjorde att hon fick visa övningen åt bägge håll.
– Genom att visa att hon kan rida mindre volter så ger hon domarna en hint om att hon tränar på svårare saker hemma, som galopppiruetter, men som ännu inte är redo att visas på banan.

Johanna Asplund konstaterade att det var roligt men svårt.
– Det är mycket tekniskt och man måste hela tiden måste hålla sig innanför spåret och verkligen planera för att få ihop allting, sa hon och förklarade att hon gärna ridit programmet några gånger innan för att få in känslan.
– Men det var jättekul att få visa upp den träningen man gör hemma. Så att jag har inte förberett något speciellt för det här utan det är det jag gör hemma och sitter och leker med när jag tränar hästarna.

Därefter var det Fredrik Sandberg med Glampi från Attorps tur. Han passade på att göra en volt innan han red in i övningen sluta.
– Han väljer att rida en volt för att förbereda sig och det är helt enligt reglementet att göra det. Det är något som domarna inte vet i förväg om ryttaren har för avsikt att använda den som en förberedelse eller inte.

Under ritten sker en liten kommunikationsmiss mellan Fredrik och Glampi och Fredrik gjorde helt sonika om övningen och förberedde igen med en volt – vilket tydligt visade styrkan i att inte finns fasta program utan att ryttaren kan rida på känslan och vad hästen behöver just i stunden.
– Ryttarna måste bli snabbtänkta och lösningsorienterade, konstaterade Randi.

– Det var jätteroligt. Just att kombinera gångarter och de här övningarna. Min häst skulle jag kunna rida nivå 3 på hemma. Men jag vet att han blir ganska spänd när det är publik här. Det är bara dumt att utsätta sig för det. Då är det bättre att få en positiv upplevelse och göra lite enklare övningar. Men ändå kunna visa flotta gångarter, sa Fredrik Sandberg och konstaterade att det är en förlåtande gren med stor frihet.
– Alltså gör du ett misstag som jag gjorde under min ritt så kan man bara göra en volt till och sen så har jag ändå gjort min övning. Alla borde prova gæðingalist oavsett nivå tycker jag.

Fredrik ser stor potential i att alla kan utveckla sin ridning med hjälp av grenen.
– Du kanske inte är så exakt i din ridning för det behövs inte. Men när du gör de här övningarna och du har lindat in dem i ett program så skärper du till dig. Så jag kände bara när jag värmde upp att ”oj nu måste jag ju ha koll på sidorna här för jag ska göra den här lilla volten i galopp”. Så det är som Randi säger – det utvecklar verkligen ridningen.

Dags för nivå 3

Efter kort fikapaus var det dags att knyta ihop clinicen och avsluta med två Nivå 3-program. In i ridhuset kom Anna Andersson med Petra frá Auðsholtshjáleigu (f -13, e Konsert frá Korpu, u Perla frá Ölvaldsstöðum) och Madelen Johanson med Agða från Tängby (f -14, e Arður frá Lundum II, u Askja från Lundby).

– Nu har vi nått nivå 3, som är den sista nivån och den högsta nivå som anses vara aktuell. Och det är den nivån som de rider i mästarligan på Island, berättade Randi.
– På Island använder vi mest Nivå 2 och 3. Vi har inte varit tillräckligt bra på att använda Nivå 1.

Nivå 3 innefattar alla steg i utbildningspyramiden alltså även kraft/energi, samling och tempo som är de tre sista stegen på pyramiden.
– På den här nivån vill domarna se mer energi. De vill ha större och rymligare rörelser, luftigare rörelser. Det blir högre krav på samling och bärighet hos hästen, att den vinklar bakbenen och att den kommer upp ordentligt i bålen. Vi vill fortfarande ha en rund överlinje och en mjuk ridbar häst med god balans. Självklart fortsatt med harmoni mellan häst och ryttare, förklarade Randi.
– Sen vill vi också ha tempo och kraft. Vi vill som sagt var se hela utbildningspyramiden, så även om ryttaren måste visa kraft, koncentration, tempo vill vi också se en ridbar och harmonisk häst med reglerbar energinivå.

Även på Nivå 3 måste ekipagen visa minst tre övningar och även här är det obligatoriskt att visa två sidförande övningar. Övningen öppna är inte längre obligatorisk. En av de sidförande övningarna ska dock visas i tölt. Precis som i Nivå 2 så gäller ”två meter från väggen”-regeln vid alla övningar utom de tre som nämndes tidigare i avsnittet om Nivå 2. Vilka övningar som får ridas finns listade i reglementet.

Men, det finns också möjlighet att söka om egna övningar än de som finns i reglementet idag.
– Jag tror det har gjort 13 eller 14 ansökningar genom åren, berättade Randi som också passade på att berätta att det är på gång både med en engelsk och svensk översättning på gæðingalist-reglementet som just nu bara finns på isländska.

Precis som på de andra nivåerna behövs det bara visas tre gångarter. I tölt ska visas två tempon men visar ekipaget pass så räcker det med ett tempo i tölt. Regler kring hur långa sträcka de olika gångarterna ska visas är samma som i tidigare nivåer.

Dagens enda pass

Därefter var det dags för Anna Andersson med Petra frá Auðsholtshjáleigu att rida sitt program. Under dagen är hon den enda som valt att visa pass i sitt program.
– Det betyder att hon måste visa pass för bägge händerna.

Anna får inte riktigt till den första pass-sträckan men tack vare friheten i programmet har hon möjlighet att testa igen och då sitter det.
– Det är helt perfekt det Anna gjorde, hon valde att göra det igen, och det är vad man kan göra i gæðingalist.

Anna rider sitt program och Randi konstaterar att Anna och Petra visat många fina delar. Med alltifrån töltsekvenser, pass och trav lång och låg.
– Anna visar oss nu är att hon har väldigt bra ridbarhet och kontroll över energinivån i sin häst. De har visat en väldigt kraftfull pass för att sen några moment senare kunna trava lång och låg. Vad det här programmet verkligen visar för oss är att hon använder hela utbildningpyramiden.

Anna Andersson fick ändå anses som den ryttare med mest erfarenhet av grenen under dagen. Hon startade på Wångens tävling i oktober, har ridit grenen under Ridlärare IV-utbildningen och dessutom höll hon själv clinic tillsammans med flera andra för dryga veckan sedan upp på Forsen i Riddarhyttan.

– Nu kände jag att jag hade varit lite tryggare i den här grenen. Och nu var det ju också den största utmaningen för jag har inte ridit programmet någon gång, konstaterade hon.
– Vi red ett pass igår förmiddag och bestämde vilka övningar som skulle ingå. Och sen så gjorde jag programmet på papper innan jag åkte härifrån. Sen firade jag ett valborg med familjen och sen så red jag det nu.

Även Anna hänvisar tydligt till utbildningspyramiden.
– Hästen ska klara av hela utbildningspyramiden och vara utbildad från grunden till toppen. Och då är det ju inte så svårt när man har alla ingredienser och bara plockar in dem i rätt ordning. Så jag gjorde ett program som visade oss det idag.

Stoet Petra har visat sig ha en riktigt god pass och Anna berättar mer om hästen.
– Jag köpte ju henne under pågående utbildning via Fredrik Rydström december 2022. Så vi har känt varandra i knappt ett och ett halvt år. Jag är väl kanske i grunden mer fyrgångsryttare men behövde få tag i en häst ganska snabbt så dök hon upp och jag gillade henne. Att hon skulle ha riktigt så här bra pass visste jag inte då. Så det har ju varit en bonus. Det har varit jätteroligt att utbilda henne och det är också väldigt roligt att kunna visa att en häst med så mycket power ändå kan vara lång och låg och göra övningarna så fint.

Sista ekipaget ut

Därefter var det dags för Madelen Johanson och Agða från Tängby att äntra ridhuset. En av de första övningar som visades hade Madelen ansökt om att få visa. Övningar som inte finns med i reglementet kan ekipagen alltså ansöka om att få rida, precis som nämnt ovan.
– Det är sluta på åttvolt i trav. Den är godkänd i tölt och galopp men anses svår och krävande i trav. Den har därför hög koefficient, förklarade Randi.

Madelen Johanson och Agða visar också serpentiner i galopp.
– Det är ingen märkvärdig övning men den visar att hon har god kontroll och den har en märkbart positiv effekt på galoppen, konstaterar Randi.

Då det är ett fyrgångsprogram måste ekipaget visa flera tempon i tölten.
– Hon har visat två moment i tölt, så hon klarar kraven för att få poäng i tölt.

Madelen Johanson, som även tävlar dressyr, konstaterade att det var en gren som passade henne som handen i handsken.
– Det var jätteroligt. Det är såhär jag rider hemma så på ett sätt känns det lite mer vardag. Sen handlar det om att sätta ihop ett program, det blir lite skillnad mot dressyren där allt ska vara så himla korrekt – du ska ut i hörnen och ut på spåret, det är väldigt strikt. Här är det mycket friare vilket kanske passar islandshästar bättre, det behöver inte vara en exakt 8-meters volt utan den kan vara mellan 6-12 meter.

Att släppa väggen och inte rida på spåret tycker hon är ett bra grepp i grenen.
– Då ser du hur rakriktad hästen är och hur den spårar, det är ganska smart för man får väldigt mycket stöd av väggen. Sen är det väldigt annorlunda. Man måste tänka att man inte ska rida ut i hörnen och inte vara på spåret, inte landa utanför linjen som man hade innan. Men jag gillar det här. Det ska bli jättekul och hoppas att det får mer fart i Sverige. Att det kommer erbjudas tävlingar i grenen, sa Madelen.

Precis som Randi berättat att det förbättrat ridningen på Island tror Madelen att gæðingalist skulle kunna göra stora skillnad för svenska ekipage.
– Jag tror att det här med att bli lite mer medveten om hästens ridbarhet är jättebra. Om du ska göra ett program blir du kanske lite mer varse om hur dina volter faktiskt är. Jag upplever att man sladdar runt på volter, överböjer hästarna och inte har koll på bakdelen. Här kanske det blir en ögonöppnare. Hur vi faktiskt utför övningarna. Även fast vi innan inte har tävlat i det så finns det en vits med att utöva dem något och något korrekt, sa hon och la till:
– Övningen ska ju ändå växa och bli bättre ju mer du utövar den. I början när du gör en öppna kanske hästen är väldigt rak. Men i takt med att du tränat hästen och får den mer lösgjord så ska hästen kunna bli mer böjd i bålen och så vidare. Jag tror att det har en positiv inverkan på ridbarheten.

Det var dags för avslut och alla ryttare möttes av applåder. Randi förklarade att ryttarna sågs bara några dagar tidigare och gick igenom reglementet. Därefter red några av dem för henne så de kunde få lite hjälp med att sätta ihop sina program. Då valborgsmässoafton varit har inte alla ryttare hunnit ridit igenom sina program men det var inget som åhörarna var vidare varse om.
– Det har fantastiskt fina program som de demonstrerade för oss här idag, konstaterade Randi.