Renodlade gångarter viktiga vid hältbedömning

Veterinär Katarina Tegholm, Ängelholm, har många islandshästar bland patienterna. Hon är själv inbiten islandshästryttare och tävlade sina tidigare hästar. 

– En svårighet vid rörelseundersökning av islandshästar kan vara att vissa går över i grisepass istället för att hålla sig till trav, när de travas upp för bedömning, säger hon. 

– På samma sätt kan en häst som har någon spänning i kroppen och inte är lösgjord, rolla i tölt. Den går i halvgalopp istället för att tölta med ren fyrtakt.

Om hästen försvarar sig genom att gå i grisepass när den visas för veterinär, måste det beteende brytas först, till exempel genom longering eller genom att man sätter på viktboots, så att hästen förmås gå i en ren gångart. 
– Det kan finnas flera symtom som indikerar hälta på en islandshäst, där ägaren bör låta veterinär undersöka den. Bland de vanligaste är att hästen inte vill fatta rätt galopp, att den börjar snubbla ofta eller inte vill gå i vissa gångarter. 

Oftast kan man redan när hästen travas upp få en känsla för var problemet sitter, men de olika momenten i rörelseundersökningen genomförs ändå. Där ingår bland annat longering och böjprov men även skritt på en åttvolt. 

Visitering viktigt

Eftersom Katarina Tegholm även är utbildad inom osteopati, ingår en mycket noggrann palpation av hela hästen i hennes undersökningar. Det ger en bra helhetsbild av hur hästen använder sin kropp, hur den vardagliga träningen påverkar den. Hos många hästar finns en spänning i bog eller höft, det är områden med en stötdämpande funktion. Grundorsaken till en hälta kan i många fall vara en längre tids muskulära problem som lett till nedsatt funktion och felaktig belastning. När hästen försöker avlasta ett smärtande område, minskar den viktiga stötdämpande och stabiliserande funktionen hos muskler, ligament och senor och därmed blir leden överbelastad.

För att i tid uppsöka veterinär med en islandshäst som börjar bli halt, är det viktigt att ryttaren har en känsla för hur hästen rör sig normalt.

– Om man inte vet hur det ska kännas, tror man att allt som inte känns som trav är tölt. Det är väldigt viktig som islandshästryttare att lära sig att känna igen de rena gångarterna hos sin häst. Då märker man också om den plötsligt inte går rent längre, utan håller på att bli halt.

Därför vill Katarina Tegholm gärna uppmana islandshästryttare att gå en takt- och gångartskurs och att använda en tränare, så att man är säker på att det är rätt sorts ”växel” som hästen använder. 

– Vid bedömningar av islandshästar bedöms takt, tempo och form i de olika gångarterna. Men takten kommer först, den är oerhört viktig.

Forskare har detaljstuderat rörelserna

Marie Rhodin, veterinär och forskare vid SLU, har tillsammans med ett team undersökt hur friska islandshästar rör sig i olika gångarter. Resultaten från denna studie är tänkt att bilda en grund för att kunna se hur islandshästar ändrar sitt rörelsemönster när de blir halta.

I en första delstudie kartlades det normala rörelsemönstret i skritt, trav, tölt och galopp, samt för vissa hästar även pass, hos 44 islandshästar. I studierna av skritt och trav visades hästarna för hand, medan alla gångarter, inklusive galopp, tölt och pass, visades under ryttare. De bar IMU-sensorer som registrerade huvudets, korsets och mankens rörelser i relation till hur hästen ben sattes i marken under dessa gångarter. IMU-sensorer är en tröghetsmätningsenhet som används för att upptäcka rörelser och mäta rörelsens intensitet när det gäller acceleration och rotationshastigheter. 

Algoritmer utvecklades för att identifiera hovisättningen och avancerad dataanalys gjordes med hjälp av AI, artificiell intelligens.

De gångartsdata man fick fram ur dessa mätningar visar hur huvudet och korset rörde sig upp och ned två gånger under stegcykeln i alla gångarter. Asymmetrier i denna rörelse kan användas för att hitta hälta i trav. 

Utöver islandshästar undersöktes även iberiska hästar (PRE och lusitano) samt varmblodiga hästar. Det visade sig då att islandshästarna hade en högre stegfrekvens och ett mycket mindre rörelseomfång av huvudet och korset. 

Marie Rhodins studie omfattade även en undersökning av halta islandshästar, för att kartlägga hur de förändrat sitt rörelsemönster vid hälta. Elva fram- respektive bakbenshalta islandshästars rörelsemönster registrerades med IMU-sensorerna i skritt, trav och tölt. De data man fick fram visar att de islänningar som var halta på ett framben fick en asymmetrisk huvudrörelse i skritt och trav, men inte i tölt. Däremot rörde sig korset asymmetriskt i tölt.

Vid bakbenshälta rörde sig korset asymmetrisk i trav och tölt men inte i skritt. Däremot fick de bakbenshalta hästarna en asymmetrisk huvudrörelse i skritt, vilket förvånade forskarna.

Studien: Timing of Vertical Head, Withers and Pelvis Movements Relative to the Footfalls in Different Equine Gaits and Breeds. Marie Rhodin et al, Animals 2023.