Forskaren: ”Det är hästarnas sätt att säga att något är obekvämt”

Den danska forskaren Janne Winther Christensen är lektor vid institutet för husdjurs- och veterinärvetenskap vid Aarhus Universitet. Hon både undervisar och forskar kring djurvälfärd. Nyligen gjorde hon ett projekt om konfliktbeteende hos islandshästar i toppsporten.
– Generellt sett finns det en brist på forskning om islandshästar, och såvitt jag vet har inga vetenskapliga studier undersökt förekomsten av konfliktbeteende hos islandshästar på toppnivå.

Teamet använde videoinspelningar från en tävling på Island, med klasserna F1 och T2, och tittade sen på dem i 0,25 x vanlig hastighet.
– På så sätt kunde vi göra en detaljerad inspelning av beteenden som är svåra att se i full hastighet.

Hon berättar att de då registrerade flera beteenden som har beskrivits som konfliktbeteenden hos andra raser: gapande munnar, svansviftning, oönskade huvudrörelser och gångartsförändringar.
– Vi observerade även andra typer av beteenden som kan vara specifika för islandshästar. Vi fann att gapande munnar var det mest frekvent förekommande beteendet, och var mer vanligt förekommande i tölt och pass i F1. Det var också det mest frekventa beteendet i T2 och var mer förekommande i kort tempo tölt än i tölt med lös tygel.

Tidigare obeskrivet konfliktbeteende

Dessutom noterade de under studien ett beteende som tidigare inte beskrivits bland ridhästar.
– En usträckning av överläppen, som visades av 12 av de deltagande 24 hästarna i T2, men endast i kort tempo tölt. Vi drog slutsatsen att munrörelser, både gapande munnar och utsträckt överläpp, är vanliga beteendemässiga uttryck hos islandshästar som tävlar på elitnivå – och dessa beteenden är sannolikt relaterade till tyglarnas spänning. Vi kommer att genomföra en uppföljningsstudie i år för att undersöka om munöppning och utsträckt överläpp också kan vara relaterade till orala skador som vi nyligen har sett hos varmblodiga dressyrhästar.

För att förbättra hästvälfärden för islandshästar tror Janne Winther Christensen att islandshästsporten, precis som alla andra discipliner, måste bli bättre på att läsa hästens signaler. Signaler som i många fall är väldigt diskreta.
– Det är hästarnas sätt att säga att något är obekvämt – de är inte högljudda som hundar eller grisar som är mycket mer benägna att skrika eller yla om de känner smärta eller frustration.

Islandshästsporten har också sina utmaningar, där bland annat tempot är en av dem.
– Det betyder att även om en domare bara letar efter konfliktbeteenden kan det fortfarande vara svårt att hinna se. Därför tror jag att det kommer att vara nödvändigt med en repris i slowmotion, till exempel av en långsida av banan. Domarna kan sedan registrera konfliktbeteende från denna inspelning och minska sina poäng i enlighet därmed.

Går det att kombinera tävling och hästvälfärd?

På frågan om hästvälfärd och tävling går att kombineras så svarar forskaren: ja.
– Vi behöver bara anpassa tävlingarna, till exempel genom att öka fokus på beteendesignaler från hästen. Om en viss typ av tävling leder till beteendemässiga tecken på obehag och frustration hos majoriteten av hästarna, då är det dags att ändra eller hoppa över den typen av tävling. Vår senaste studie visade att islandshästar uppvisar betydligt mindre konfliktbeteende när de rids med lösa tyglar – så vi kanske borde rida mer med lösa tyglar?

Hon nämner också ryttarens vikt som en välfärdsfråga, en fråga som är mer specifik för islandshästryttare.

Det är hur hästen upplever en situation som är avgörande

Begreppet djurvälfärd menar Janne Winther Christensen kan defineras hur olika, både fysiska och psykiska behov hos djuret uppfylls och dessutom balansen mellan positiva och negativa upplevelser
– Det är hur hästen upplever en situation som är avgörande. Vi mäter vanligtvis hästens välbefinnande genom beteendemässiga och fysiologiska reaktioner. I årtionden har djurskyddsforskningen fokuserat på frånvaron av negativa upplevelser, till exempel hunger, törst, smärta, obehag, bristande kontroll och bristande uppfyllelse av beteendebehov, men det finns nu ett stort forskningsintresse för validering av indikatorer på positiv välfärd som lek, avslappning och mättnad.

Ett annat begrepp som just nu är vida spritt är begreppet ”social license to operate”, SLO som handlar om samhällets acceptans av en verksamhet. Begreppet blev allt mer förekommande på 1990-talet men användes då främst kring gruvindustri och andra naturresursindustrier då företag stod inför ökad kritik och påverkan från lokalsamhällen och miljöorganisationer. I dag är begreppet vida spritt och högst aktuellt inom ridsporten.
– Om samhället inte litar på att hästsportorganisationer tar hästarnas välbefinnande på allvar, kommer acceptansen för att använda hästar för sport att försvinna, säger Janne Winther Christensen och fortsätter:
– I allmänhet förändras den allmänna opinionen om användningen av djur för sport och underhållning och kan leda till ett förbud mot sådan användning av djur, särskilt om aktiviteterna orsakar obehag för djuren.