Ridsport Play: Alternativ till sprutor

Ortopediska utredningar är en av hästveterinärens stora utmaningar. Det säger Anette Graf, veterinär på Agria, som bland annat drivit friskvårdsprojektet ”Stoppa hältan”.

– I dag söker hästägare oftare hjälp för att hästen inte fungerar och inte alltid för att hästen upplevs halt. Symptomen är ofta diffusa och det är svårt att se skillnad på ortopedisk smärta, ett missförstånd eller om hästen är felriden. Bedömningarna blir subjektiva och diagnoserna kan skilja sig åt.

Oavsett vad, finns det skäl för självrannsakan.
– Så fort man har fått ett problem har man gjort fel – antingen har man tänkt fel på något sätt eller lagt upp träningen fel. Jag skulle vilja att folk stannade upp och tänkte till kring vad de ska göra för att inte hamna där igen. Och att de inte tar för lätt på att spruta hästen för att den ska hållas frisk. När du väl har fått en skada blir det inte lika bra som originalet, även om hästen återgår till normalt arbete, säger Anette Graf.

Jag skulle vilja att folk stannade upp och tänkte till kring vad de ska göra. Anette Graaf

Vissa tror att veterinärerna vill spruta för att tjäna mer pengar.
– Vården är privat och det är klart att ju mer man utreder och behandlar, desto högre blir fakturabeloppet. Men jag upplever framför allt att förväntningarna från hästägarna ökar. Gör inte jag utredningarna åker de vidare till någon som gör det. Hästägare vill gärna göra alla utredningar, de vill behandla och helst med det allra senaste.

Små förändringar gör stor skillnad

På Flyinge har preventivt arbete minimerat ledbehandlingarna. Receptet: hitta potentiella problem i tid.

Flyinges veterinär Isabelle Fredricson ansvarar för riksanläggningens drygt 100 skolhästar. Visionen är att skapa långsiktig hållbarhet där hästarna byggs starka från grunden och skador som kan undvikas inte uppstår. Hältor, som står för över hälften av alla skador bland svenska ridhästar, är naturligt i fokus.

– På Flyinge jobbar vi med att försöka upptäcka asymmetrier så pass tidigt att hästen inte utvecklar en hälta, säger Isabelle Fredricson.

Arbetet har givit resultat – de senaste åren har antalet ledinjektioner på Flyinge minskat markant. Systemet är enkelt. Om en av Flyinges skolhästar inte fungerar optimalt i utbildningen tas hästen ur verksamheten. Oftast handlar det om små, små förändringar som gör att hästen avviker.

Först görs alltid en veterinär utredning, med böjprov om så krävs, och med hjälp av det tekniska rörelseanalysverktyget Lameness Locator får Isabelle Fredricson en status på hästen. Därefter bedömer hon om det rör sig om en hälta eller asymmetri. I det senare fallet går hästen in i Flyinge Ridakademi där den får specialträning under ledning av akademistallmästare Odd Granlid, vars ögon även bidrar vid hältutredningen.

Tömkörning på recept

Tömkörning och ridning är receptet vid en asymmetri – med den klassiska utbildningsskalan som riktlinje för arbetet.

I vissa fall får hästen en allmän antiinflammatorisk behandling och vila i sjukhage ordinerad innan arbetet påbörjas. Målet är att hästen ska bli mer symmetrisk för att eliminera osunda belastningar och låsningar som kan leda till skador.

– Bakbensasymmetrier är väldigt vanliga och många gånger är det något man faktiskt kan träna sig ur. Om du kan få en häst med en lindrig bakbensasymmetri att jobba korrekt och spåra, då kan den plötsligt bli mer symmetrisk om du mäter före och efter tömkörningen.

Likadant är det med frånskjutsasymmetrier. Kan du få hästen att arbeta genom kroppen brukar den också röra sig mycket bättre, berättar Isabelle Fredricson.

Odd Granlid jobbar mycket med tömkörning, som är en viktig del av systemet på Flyinge Ridakademi, där framtidens skolhästar utbildas parallellt med specialträningen. Han tömkör dessutom hästar åt både Jens och Peder Fredricson.

Utbildningsskalan i fokus

Målet, oavsett om hästen uppvisar asymmetrier eller inte, är att få den att arbeta i enlighet med utbildningsskalan. Takt, lösgjordhet, kontakt, schvung, rakriktning och samling är de klassiska stegen i grundarbetet, som görs både på töm och uppsuttet efter hästens ålder och utbildningsnivå.

Man kan inte förvänta sig något slags quickfix. Odd Granlid

Om hästen ”drar bakfötterna i marken”, har svårt att byta från höger till vänster galopp eller inte vill böja sig åt ena hållet spelar egentligen ingen större roll.

– En häst kan vara oren på många sätt, och då pratar jag inte om oren med betydelsen hälta utan om orena gångarter. Här kan man göra mycket gymnastiskt arbete som blir som en sorts sjukgymnastik – i både förebyggande och rehabiliterande syfte. Målet är att hästen ska bli liksidig och böja sig lika väl åt båda hållen, säger Odd Granlid.

Han har gärna hästarna i akademin i tre, fyra veckor, helst längre än så.

– Det handlar mycket om att hästen måste bygga upp styrkan i det som är svagt – och bli mer lösgjord och mjuk där det har blivit spänningar. Om man gör
arbetet rätt, då börjar hästen arbeta med sin muskulatur och den blir starkare.

– Man får ha blicken långt bort i horisonten, man kan inte förvänta sig något slags quickfix. När hästen kliver upp ett steg är det inte för att man lyckades särskilt bra den dagen, utan det är resultatet av att den har byggt upp styrkan under lång tid. Det gäller att ha förtröstan i det klassiska systemet, säger han.

Viloperioder viktiga

När jobbet är gjort återgår hästen till skolverksamheten, med ridlärarna som den förlängda armen. Ibland kommer hästen tillbaka för ett ”gästspel” hos akademin, antingen för att tömköras eller för ett uppsuttet träningspass med eleven som rider hästen.

Isabelle Fredricson brinner för det förebyggande arbetet – både när det gäller Flyinges hästar och maken Jens Fredricsons tävlingshästar för vilka hon är husveterinär.

– Givetvis kan ledinjektioner fylla en viktig funktion för att få en häst frisk. Men om hästen är så pass halt att du behöver behandla den i en led, då behöver du fundera över varför det har blivit så och jobba med orsakerna. Annars kan du hamna i en nedåtgående spiral, säger Isabelle Fredricson.

Ett bra team med olika kompetenser som jobbar mot samma mål är viktigt för den långsiktiga hållbarheten, menar hon. Plus ett väl avvägt tränings- och tävlingsupplägg med perioder av vila.
– Att hästarna får tillräcklig vila är avgörande för hållbarheten, säger hon.

Förebyggande veterinärbesök billigare

Efter att ha vidareutbildat sig inom kiropraktik i Tyskland har hon inspirerats av goda exempel på förebyggande arbete. Bland tyska stall är det vanligt med förebyggande veterinärbesök.
– När man räknade på det blev veterinärräkningarna lägre samtidigt som hästarna fick färre skador och presterade bättre, säger Isabelle Fredricson.

Själv gör hon kiropraktik både på skolhästarna och tävlingshästarna hemma.
– Vill du ha resultat över tid måste du jobba förebyggande. Hopphästar har en lång karriär och vi vill ha hästar som är på topp när de är tolv till 14 år gamla. Då är det inte optimalt att börja ledbehandla dem i tidig ålder. Målbilden på Flyinge är att skolhästarna ska kunna gå i verksamheten tills de är 18 år, säger hon.

– De flesta veterinärer som jag jobbar med har ofta någon kiropraktor eller fysioterapeut knuten till sin klinik. Jag tror att trenden går mer åt det hållet, åtminstone tycker jag om att jobba så.

Belastningsanalyser motverkar skador

Annelie Hellström driver Nolberga Veterinärpraktik i Hjo och hon är veterinär med en fördjupning inom fysioterapi. Genom att bara fokusera på förebyggande veterinär hälsovård är hon en pionjär.

Idén föddes ur en djup medkänsla och en frustration över att ofta komma till undsättning för sent. I dag arbetar hon med belastningsanalyser för att i ett tidigt skede hitta asymmetrier innan de ger upphov till skador.

– Genom studier vet man att cirka 70 procent av svenska ridhästar rör sig asymmetriskt. En del av dessa asymmetrier är smärtorsakade och en del är träningsrelaterade. Jag hjälper djurägaren att nysta i vad som är vad, säger Annelie Hellström.

Till sin hjälp har hon utvecklat MAiT, ”Movement as intrinsic therapy”, en fysioterapeutisk metod som består av tre ben: belastningsanalys, myofasciell terapi och rörelseterapi. Belastningsanalysen är baserad på veterinärmedicinsk och fysioterapeutisk vetenskap och erfarenhet. Syftet är att upptäcka områden i kroppen som skulle gynnas av en förändrad belastning – både ur ett förebyggande och ett rehabiliterande perspektiv. Arbetet påminner om fysioterapi på humansidan (tidigare kallat sjukgymnastik) där fysioterapi betyder just ”att läka med rörelse”.

Lägger pussel

Hästens hållning, kropp och rörelse analyseras för att koppla ihop kliniska fynd med beteenden, svårigheter i ridningen och eventuella tidigare eller aktuella skador. Att hitta förklaringar och lösningar är målet.

Om det behövs kan Annelie Hellström  remittera hästen för vidare utredning på klinik.
– Sedan får jag tillbaka hästen för rehabiliteringsträning när den kan sättas i gång igen. Men helst vill jag arbeta förebyggande och ändra belastningen innan något behöver behandlas.

Myofasciell terapi, eller mjukdelsbehandling, för hästar bygger i sin tur på grundlig palpation och en veterinärmedicinsk bedömning av vävnaden. Hästens bindväv, eller fascia som delar av den kallas, undersöks och behandlas.

Helst vill jag arbeta förebyggande och ändra belastningen. Annelie Hellström

Behandlingen sker alltid samtidigt med korrigering av felaktig belastning. Syftet är att återställa den naturliga funktionen hos vävnaden och integrera den med hela kroppens funktionella rörelseapparat.

– Jag använder framför allt mina händer för att hjälpa hästen att lossa på begränsningar som till exempel orsakar felaktig belastning över en led. Jag använder också medicinsk laser då jag upplever mig få en smärtlindrande effekt på muskler och bindväv när jag vill nå djupare med mina händer, säger Annelie Hellström.

Yoga för hästar

Rörelseterapin bygger på en fördjupad fysioterapeutisk analys och en veterinärmedicinsk bedömning av vilken belastning vävnad i olika delar av kroppen bör utsättas för. Om kroppen arbetar med felaktig belastning över ett utsatt område, kan träning utan en korrekt analys förstärka det felaktiga belastningsmönstret och öka risken för skador, menar Annelie Hellström.

– Ett besök av mig innehåller en utvärdering av hästens balanssystem. Hur mår det? Min uppföljande rådgivning innehåller sätt att träna upp balansen så att hästen har lättare att nå jämvikt och en sundare belastning.

Hästens kropp behöver ses mer som en helhet. Annelie Hellström

Arbetet görs både i grimma på longerlina och uppsuttet.
– Halsen är väldigt viktig för hästens balans. Både på grund av sin nervrikedom och för att den fungerar som en hävarm precis som kattens svans. En övning kan vara att rida sin häst med mycket längre tygel än man är van vid, för att hästen ska få en chans att balansera upp sig själv utan att vara ”bakbunden”.

– När jag tränar en häst från marken använder jag min förmåga att tolka hästens smärtsignaler och tecken på välbehag eller obehag. All information som jag samlar in använder jag för att förbättra belastningen av kroppens vävnader. Jag använder inte några redskap utan enbart hästens egen kroppsvikt. En del av mina djurägare liknar träningen med ”yoga för häst” och det kanske inte är helt olikt, säger Annelie Hellström.

Fakta

Full koll på leder och ledinjektioner

Leder kan bland annat drabbas av inflammation, broskskador och mer långtgående degenerativa förändringar. En vanlig behandling är injektion av något läkemedel in i leden, följt av rehab och vila. Det är viktigt att hästen blir noggrant utredd innan behandling sätts in.

Det är alltid förenat med viss risk att behandla en led, och därför har Normgruppen för veterinär hästpraktik utarbetat en särskild norm för hur ledinjektioner bör gå till.

Yttersta noggrannhet måste iakttas, allt ska vara sterilt och området ska vara klippt och väl desinficerat för att inte bakterier ska få tillträde och orsaka ledinfektion.

Injektion direkt i en inflammerad led har rapporterats sedan 1950-talet, men var till en början reserverade för svåra fall. Under 1990-talet inträffade en kulturförändring, så att hästarna började behandlas även för ringare skador som man tidigare låtit läka ut genom vila.

Historiskt sett har man behandlat en led åt gången, men det har blivit vanligare att behandla flera leder samtidigt.

Vila kan vara bättre

Forskning på galopphästar i England har visat att tre månaders vila kan vara ett säkrare och mer ekonomiskt sätt att tackla en inflammation i leden än att injicera kortison.

Många hästar som uppvisar smärtreaktion i leden gör det på grund av mikroskador, vilka sällan har någon betydelse – men om de inte får läka ut under vila, kan de utvecklas till en verklig skada. Eftersom kortison stillar inflammationen och tar bort smärta, kan träning och tävling återupptas snabbt och då finns risk att mikroskadan i benet inte hunnit läka ut.

Karenstid

Karenstiden för ledinjektion varierar mellan 14 och minst 28 dygn, beroende på vad som injiceras. Karensen kan bli ännu längre om fler än två leder/strukturer runt leden behandlas eller om dosen är högre än den gängse rekommenderade. Vissa kortisonpreparat har så lång utsöndringstid att de inte alls rekommenderas till tävlande hästar.

Nya rön på gång

Det händer mycket kring ledinjektioner och en ny genomgång av preparat för detta lär vara på gång hos Läkemedelsverket.

Biverkning kan inträffa vid alla ledinjektioner, de vanligaste är svullnad, smärta, feber och hälta.

Godkända läkemedel

Medicintekniska produkter eller läkemedel som är godkända i andra länder, används också vid ledinjektion.

Det finns flera olika produkter som är baserade på hästens eget blod, vilket processas på olika sätt för att framställa serum eller plasma innehållande naturligt förekommande substanser med antiinflammatoriska och läkande egenskaper.

Dimetylsulfoxid (DMSO) är en substans med antiinflammatoriska och smärtstillande egenskaper, vars effekt på ledinflammation inte är vetenskapligt beprövad.

Det förekommer även produkter från sportmedicin på humansidan.

Fotnot: Faktagranskat av Anette Graf, försäkringsveterinär Agria

Viktigt att se helheten

Här betonar hon vikten av att involvera olika kompetenser i det preventiva arbetet. Hästens kropp behöver ses mer som en helhet.
– Allt hänger ihop, även tänder och hovar, och mitt mål är att kunna prata med alla.

Hennes sätt att arbeta är ännu så länge ovanligt i Sverige, men intresset är stort och hon håller ofta föreläsningar. Tränarna är en särskilt viktig målgrupp. Feedbacken är att kunskaperna som hon delar med sig av hjälper tränarna att guida ryttarna rätt.

– Det är alltid tillfredsställande när jag kan hjälpa en tränare eller ryttare att se att det var en begränsning i hästens kropp som stod i vägen i träningen. Oavsett om det gäller en ponny som springer och blir tung i handen eller en häst som inte riktigt hittar rytmen i piaffen.

– Allt oftare använder ryttare på alla nivåer min rådgivning helt och hållet ur ett prestationshöjande perspektiv. För att hästen ska få tillgång till hela sin kropps potential, säger Annelie Hellström.

Mobilen viktigt verktyg

På Flyinge avancerar nu det preventiva arbetet ytterligare. Från och med i höst får beridarprogrammet tillgång till appen Sleip, som med hjälp av AI och datorseende kan göra en rörelseanalys via mobilen.

– Eleverna får filma sina hästar en dag i veckan, sedan kommer analyserna till mig. Det säger inte allt men jag kan få en liten varning om det är något som behöver följas upp, säger Isabelle Fredricson.

Sleip är endast tillgänglig för veterinärer, som dock i sin tur kan bjuda in ryttare och hästägare. Tanken är att det finns en veterinär i botten som har sett hästen från början och sedan kan följa utvecklingen via appen.

Isabelle Fredricson ser tekniken som ett värdefullt komplement.
– Jag är väldigt stolt över det preventiva arbete som görs på Flyinge.