Hästägartips
19 september 2023 06:07
Ridsportplus

Så kan du fodra klimatsmart

Foder & KlimatDet som är bra för miljö och klimat är bra för hästen – inte minst när det kommer till foder. Där finns stora vinster att göra, även för plånboken.

Så kan du fodra klimatsmart
Foto: istock

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Foder är tillsammans med transporter den största källan till hästnäringens utsläpp av koldioxid. Men att fodra klimatsmart borde inte vara en uppoffring, mer att se om sitt hus.

Camilla Välimaa är agronom och har jobbat med hållbarhetsfrågor i olika organisationer och företag både inom och utanför hästnäringen sedan 1998. Det första hon nämner är svinn.
– Fodersvinn står för helt onödiga utsläpp, precis som matsvinn. Det kan  vara hösilage som plastats för dåligt eller hö som inte torkats tillräckligt, som blir dåligt och därmed inte går att fodra med.

Mindre kraftfoder med rätt grovfoder

Svinn är också att rent strö mockas ut, vilket även försvårar användningen av gödslet, samt att hästen får mer mat än vad den behöver eller äter upp. Gör en grov-foderanalys och beräkna foderstat efter den, är Camilla Välimaas bestämda råd.
– Många höftar bara. De borde ställa sig frågan sig om hästen verkligen nyttjar allt den får eller bajsar ut överskottet. Med rätt grovfoder kan man ge mindre kraftfoder, vilket ger lägre utsläpp. Rent ekonomiskt är det ju mycket bättre också, säger hon.

Camillavalimaa
Camilla Välimaa

Att odla grovfoder är överlag relativt miljövänligt. Det odlas ofta nära djuren eller kunden, vallarna binder kol i marken och kan gödslas med naturgödsel. Spannmålsodling kräver mer konstgödning samt även bekämpningsmedel. 

Vilket är då bäst för miljön, vanligt hö eller inplastat hösilage? Ett enkelt svar finns inte, menar Camilla Välimaa. Plast är en fossil produkt eftersom det görs av olja. Plast sprider också mikroplaster som inte bryts ner i naturen. Å andra sidan kräver hö som eftertorkas inne stora fläktar som drar mycket energi. För hösilageplast finns dessutom ett system med återvinning.

Bete är det bästa

Det bästa är bete, men då helst inte på mark som kan användas för odling. Det optimala är naturbete. Där får hästen allsidig näring och blir rena miljöarbetaren.
– Naturbeten är jätteviktiga för att hålla uppe den biologiskt mångfalden. Nackdelen är att de ofta ligger långt ifrån gården. De ska heller inte betas ner för hårt.

De senaste åren tycks användningen av kraftfoder i Sverige ha minskat. Camilla Välimaa vill dock hävda att många häst-ägare fortfarande ger mer än nödvändigt. 
– Om kraftfoder behövs så välj helst något miljömärkt och med råvaror odlade i Sverige eller i närheten. Lite förenklat kan man säga att ju längre bort, desto större risk för miljöpåverkan. Som soja. Det har hög påverkan och är inget hästen behöver. Det finns andra proteinråvaror, säger Camilla Välimaa och fortsätter:
– Att restprodukter från livsmedelsindustrin som betfiber används är bra.  Men alla tillskott som pytsas i till höger och vänster – behövs de? Ger de effekt? Jag vet inte. Några studier finns inte och ju mer vi kan undvika desto bättre. Allt har en påverkan på klimat och miljö.

Siktar på klimatneutralt

Sandra-hodik
Sandra Hodik Foto: Krafft

Störst i Norden på hästfoder är Krafft som ingår i jordbrukskooperationen Lantmännen, som 2015 startade odlingsprogrammet Klimat och natur. Målet är att vara klimatneutralt 2050.  

Hösten 2022 gick Krafft in i programmet med två av sortimentets 23 kraftfoder. Det innebär att råvarorna kommer från medlemsgårdar som minskat sina koldioxidutsläpp med 30 procent. Nästa steg är 50 procent. Enligt Kraffts vd Sandra Hodik är en produkt till på väg in i programmet.

De två märkta fodren har ökat i försäljning sedan i höstas. Om det beror på klimatmärkningen är oklart, enligt Sandra Hodik. Bägge sorterna är sedan tidigare storsäljare och någon uttalad efterfrågan på klimatvänligt foder från kunder har inte framkommit.
– Men gör vi inget blir det tufft för både människor och hästar. Vi vill ju kunna odla spannmål för både mat och foder i framtiden, säger Sandra Hodik.

Alla behöver bidra mer

Om hästnäringen rent generellt är sent ute i klimatfrågan vill hon låta stå osagt. Men, säger hon:
– Hästnäringen har en del kvar att göra. Om vi är sämre än andra vet jag inte. Men alla behöver bli lite mer medvetna och bidra mer.

En svensk flagga visar vilka produkter som innehåller mestadels svenska råvaror och är producerade i Sverige. Men även om mycket är svenskt har Krafft en viss import. Till exempel av soja, även om den mesta sojan har bytts ut mot potatisprotein. Kraffts Mash och tre av fyra müsli produceras på Irland. De är märkta med EU-flagga och innehåller alla soja. 

Arbetar med ny hållbarhetsplan

Erika-nystrom_web
Erika Nyström Foto: Svenska Foder

Svenska Foder arbetar sedan två år med hållbarhetsplanen Zero med mål att bland annat byta till grön el. Allt foder ska klimatdeklareras enligt en särskild branschstandard.
– Nötfodret är klart och jag hoppas att turen kommer till häst inom några år. I antal ton är kraftfoder till häst litet i jämförelse, säger Erika Nyström, produktchef för nöt- och hästfoder.

Hästfodret saluförs under märket Hippo. Råvarorna är så långt det går svenska. Uppstår en inhemsk brist på något importeras det i första hand från Danmark. Undantaget är soja som alltid importeras och som ingår i flertalet av Hippos foder. Någon utfasning är inte på gång.
– Nej, soja är ett bra fodermedel. I stället för att bannlysa kräver vi att sojan är avskogningsfri och hållbart producerad i alla led, säger Erika Nyström. 

Fakta

GYLLENE REGLER FÖR MINSKAT KLIMATAVTRYCK

Istock-133455479
Betfiber från livsmedels-industrin är en smart produkt. Foto: iStockphoto
  • Minska svinn.
  • Ta grovfoderanalys.
  • Räkna på foderstat.
  • Överfodra inte.
  • Gallra i tillskotten.
  • Köp närodlat, helst svenskt.
  • Mocka inte ut rent strö.
  • Låt hästen beta.
  • Förmänskliga inte hästen.
  • Källsortera förpackningar.
Istock-1334397819
Soja Foto: iStockphoto

Soja – en riskgröda

Soja är med sitt höga proteininnehåll en av världens största handelsgrödor. Det mesta går till djurfoder.

Odling av soja är kopplat till stor påverkan på klimat och miljö, inte minst genom avskogning i exempelvis Paraguay och Brasilien. Lokalt påverkas människor och natur av kemikaliebesprutning. Kränkningar av mänskliga rättigheter, tvångs- och slavarbete är andra problem.

Med genteknik har en soja som inte skadas av bekämpningsmedlen tagits fram. GMO-grödor får importeras till EU men inte odlas här. Varor som leder till avskogning väntas förbjudas helt i EU enligt ett lagförslag.

I Sverige verkar Svenska plattformen för riskgrödor för att soja ska produceras ansvarsfullt. Flera olika certifieringar finns.

Fakta

SÅ PÅVERKAR FODER OCH STRÖ KLIMATET

Ho-img_8963
Hö Foto: iStockphoto

+  Odling som binder kol.

+  Ofta närodlat.

+  Kräver inte konstgödning.

-  Energikrävande eftertorkning.

-  Väderkänslig skörd, risk för svinn (mögel).

Hösilage balar
Hösilage Foto: Roland Thunholm

Hösilage

+  Binder kol.

+  Ofta närodlat.

+  Kräver inte konstgödning.

+  Mindre väderkänsligt skörd än hö.

+  Återanvändningsbar plast.

-  Kräver stora mängder plast.

-  Risk för svinn (jäsning, mögel).

Halm-istock-1182448064
Halm Foto: iStockphoto

Halm

Ger ett bra kretslopp!

+  Restprodukt.

+  Ofta närodlad.

+  Strö och grovfoder/sysselsättning i ett.

+  Blir gödning som brunnet.

-  Ger stor gödselstack.

Bete-istock-116865009
Bete på odlingsmark Foto: iStockphoto

Bete på odlingsmark

+  Kräver liten maskinell skötsel.

+  Minskar stallfoder, strö, gödselstack.

+  Högt näringsvärde.

-  Kan ta upp yta för odling.

– Mindre hagar kräver mockning.

Naturbete-istock-1341707534
Naturbete Foto: iStockphoto

Naturbete

Rena miljöarbetet!

+  Kräver liten eller ingen maskinell skötsel.

+  Minskar stallfoder, strö, gödselstack.

+  Allsidig näring.

+  Viktigt för biologisk mångfald.

Kraftfoderpellets2-090106
Kraftfoder Foto: iStockphoto

Kraftfoder

+  Svenska och närodlade råvaror.

+  Finns miljömärkta sorter.

+  Restprodukter som betfiber (betfor), kli, linfrökaka, potatisprotein.

-  Långväga importer.

-  Råvaror med hög klimatpåverkan, framför allt soja.

Span-istock-177429816-2
Spån Foto: iStockphoto

Spån

+  Restprodukt.

+  Ger liten gödselstack.

-  Transporteras.

– Plastas.

-  Svårt att bli av med.

-  Tar lång tid att brinna till gödning.

Istock-1194508746
Torv Foto: iStockphoto

Torv

+  Drygt, suger upp bra.

+  Ger liten gödselstack.

-  Betydande utsläpp av växthusgaser vid brytning.

-  Ger utsläpp som gödning.

-  Transporteras

– Plastas.

–  Fossilt, ej förnybart. enligt FN.

Rorflen-istock-1024096288
Rörflen/klimatströ Foto: iStockphoto

Rörflen/klimatströ

Bara plus!

+  Lättodlad på överskottsmark.

+  Svenskt, närodlat.

+  Odling som binder kol väl.

+  Bra uppsugningsförmåga.

+  Bryts ner till gödning snabbare än spån.

Ridsport digital

99:- i månaden