Hästägartips
10 oktober 2023 06:03
Ridsportplus

Så påverkar frosten gräset

HästhälsaFrostiga morgnar och varma höstdagar – hur påverkar egentligen kylan det bete som fortfarande finns kvar? Den amerikanska agronomen Katy Watts har djupdykt i ämnet.

Så påverkar frosten gräset
Foto: Istock

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Kyliga morgnar och ljumna dagar är en del av vardagen under hösten och våren. Som hästägare är det lätt att fundera på hur gräset påverkas av de stora temperaturomslagen. En som verkligen har grottat ner sig i ämnet är agronomen och växtrådgivaren Katy Watts, Colorado. Katy Watts anser att:

  1. Det är allt socker i gräset som är skadligt, inte enbart fruktan som brukar framhållas
  2. Sockerhalten i höet handlar inte så mycket om vilken sorts gräs som ingår, utan mer om vilket klimat och väder det vuxit och skördats i. Katy har undersökt 3000 höprover avseende fruktan, stärkelse och socker – var för sig. Ju kallare klimat, desto högre sockerhalt i höet.
  3. Betet bör gödslas med konstgödsel. Anledningen till det är att med för lite gödning kan gräset inte växa, utan ackumulerar socker. Dessutom blir det större inslag av ogräs i en gammal ogödslad vall och ogräs som maskrosor, groblad och svartkämpe innehåller mycket socker.
  4. Gräs som växer i skuggan har lågt sockerinnehåll. Detta kan utnyttjas genom att man stängslar in skuggiga partier till de feta/lättfödda hästarna eller planterar skugghäckar av snabbväxande träd.
  5. När gräset blir stressat stannar sockret kvar i stråna och sockerhalten blir hög. Detta sker vid flera olika tillfällen: frostnätter med varma dagar, det vill säga när temperaturen växlar mellan minus fem eller lägre, upp till plus tio grader. Upprepade kalla nätter med varma dagar ger problem. Samma sak gäller torka. 

Högt sockerinnehåll

Värme får gräset att växa och därför har temperaturen också en stor betydelse för hur mycket socker det är i gräset. Vid låga nattemperaturer, som under kyliga höst- och vårnätter, växer gräset inte och sockret omvandlas/förbrukas därför inte.

Dagar med hög sol efterföljt av en kall natt medför därför ett högt sockerinnehåll under natten och den efterföljande dagen. Därför anses ofta att vår- och höstgräset är farligast eftersom sockerinnehållet varierar mycket från dag till dag. Samma sak kan hända på vintern när gräsets växt har stannats upp på grund av den låga temperaturen, men socker fortsätter att bildas om solen skiner.

Den korta dagslängden i Sverige under vinterhalvåret innebär dock att det inte kan hinna bildas lika mycket socker på vintern som på långa sommardagar. Om gräset är täckt med snö så kan det självklart inte påverkas av solens strålar och det bildas inget socker.

Katy Watts är känd genom att hon driver webbsajten www.safergrass.org. På sajten där hon redovisar vetenskapliga studier och hästägares erfarenheter kring gräs där finns också mycket information om fång, EMS och PPID.

Fakta

Katy Watts råd till hästägare

  • Fettdepåer vid manke, svansrot och längs mankammen ska ses som ett förstadie till fång, liksom den helfeta hästen. ”En fet 2-åring har fång som 5-åring”.
  • Motionera hästen. Redan tio minuters motion fem dagar i veckan kan ge en dramatisk förbättring (detta ska ställas i proportion till smärta. Den akut halta fånghästen ska förstås inte motioneras)
  • Låt grovfoderanalys omfatta sockerhalten. Även en liten mängd hö kan ställa till skada, om näringssammansättningen är fel för den lättfödda hästen. Dessa hästar bör ha hö med låg socker- och stärkelsehalt. Helst under 12 procent socker per kilo torrsubstans. Över 18 procent är det risk för fång, medan 25 procent eller mer är alldeles för mycket 
  • Laborera inte med örttillskott till fångbenägna hästar
  • Ge hellre mintkarameller och alfalfapellets som belöning än äpplen, morötter eller bananer
  • Låt stallets veterinär och hovslagare ha koll på fettdepåerna och påtala dem, det är lätt att bli hemmablind och inte se hästen som den verkligen är.

Katy har själv haft två hästar med fång, orsakad av EMS, och har kunnat få dem friska och användbara. Men har sjukdomen gått så långt som till uttalad fång, blir det både dyrt och arbetskrävande att vända den.

– Alla lättfödda raser är i riskzonen för EMS, därför är det bättre att stämma i bäcken och ge dem hö med låg andel lättlösligt socker (ickestrukturella kolhydrater), säger hon.
– En häst är ingen högproducerande mjölkko och en ponny är ingen kapplöpningshäst. Tänk på det vid val av hö!

Ridsport digital

99:- i månaden