Så skapar du en välanvänd ligghall

Hästar har tydliga krav på vad som är en bra ligghall, om de inte uppfylls använder de den helt enkelt inte.

Ligghallen kan utformas på väldigt många olika sätt och antingen byggas i hagen eller inredas i befintliga byggnader. Allt beror på hur det ser ut på gården, var byggnaderna ligger i förhållande till hagen och vad det är för grupp av hästar som ska använda den.

Varje gård erbjuder sina egna lösningar, i vissa fall kan det till exempel vara smidigt att inreda en loge som ligghall eller öppna upp en del av stallet. I andra fall uppförs ligghallen separat i hagen. Den kan vara allt från ett väl förankrat (men flyttbart) plasttält till en enkel träbyggnad med tak eller en rikt ornamenterad byggnad med snickarglädje. Det viktigaste för hästarna är läget och storleken.

Läget och storleken

Det finns många exempel på ligghallar som ratas av hästarna, beroende på att de har placerats helt fel och är för små.

Så här vill hästen ha det:
• God utblick över omgivningarna.
• Placering i rätt väderstreck, så att inte snö och vind blåser rakt in. Ofta är söder, sydost eller sydväst bra.
• Stor yta
• Helst en byggnad med tak.

Samtidigt bör ligghallen vara praktisk för hästägaren att använda. Det ska både vara enkelt att köra dit strö vintertid och att mocka ut den med maskin.

Snåla inte med utrymmet!

Det mått som anges som minimimått per häst i djurskyddsföreskrifterna har i flera studier visat sig vara för litet. Det anges nu till 100 procent av enhästboxens yta, vilken i sin tur grundar sig på ålder och mankhöjd. För en vuxen häst, upp till 160 centimeter i mankhöjd, anges minimimåttet i ligghallen till 8 kvadratmeter per häst i ligghall. Det anges också att det optimala är större utrymmen.

Men hästar vill helst ha dubbelt eller tredubbelt mer utrymme. En färsk studie, gjord 2021 på Ridskolan Strömsholm av doktorand Linda Kjellberg, visar att en liggyta på 18 kvadratmeter per häst – alltså mer än dubbelt så stort som dagens minimikrav – gav längsta liggtiden. Den studien var gjord på en ligghall utan inredning, det kan gå att få mindre utrymmen att fungera genom andra lösningar, se mer under rubriken skiljeväggar.

Ett väl tilltaget utrymme ger större flexibilitet att förändra gruppen hästar som ska använda ligghallen, eftersom behoven skiljer sig mellan hästkategorier.

Sammansättning spelar roll

Sammansättningen av gruppen är viktig. I en större grupp hästar bildas smågrupper som följs åt till foder, vatten och ligghall. Detta har bland annat visats i en studie av 18 fölston, där maximalt sex individer var inne i ligghallen samtidigt. Smågrupperna bestod alltid av samma ston.

Hästgruppens sammansättning är avgörande för hur inredningen kan behöva se ut.

Stuterier med lång erfarenhet av lösdrift för unghästar respektive fölston har sett att unghingstar kan samsas på betydligt mindre utrymme än ungston i samma ålder. Unghingstarna ligger gärna tätt intill varandra och sover, medan ungstona vill ha ett större privat område. Fölston kräver ännu mer utrymme, gärna 20 till 24 kvadratmeter per häst.

Skiljeväggar

Det finns många intressanta lösningar för att få flera hästar att våga vistas i ligghallen samtidigt. Till exempel genom att sätta upp skiljeväggar – som spiltväggar – mitt i hallen. Kombinerat med fri yta både framför och bakom skiljeväggen har hästarna hela tiden möjlighet att komma undan någon som hotar dem.

Andra sätt är att sätta ett kryss av rejäla bräder i mitten av ligghallen, på så sätt får man fyra olika utrymmen där hästarna inte känner sig hotade av varandra. En sådan lösning har flera öppningar och kan mynna ut på två håll, så att ligghallen kan utnyttjas från två olika hagar samtidigt.

En rund ligghall med flyttbar inredning som ger varje häst en ”tårtbit” är en annan lösning. Den kan lätt formas efter olika hästkategoriers behov och behöver inte vara lika stor som en öppen ligghall.

Material

Ligghallen ska förankras ordentligt i en grusbädd, plintar eller på en betongplatta. Ett hårdgjort golv underlättar utgödsling.

En ligghall består normalt av tre väggar och ett tak och har en öppen långsida. Förhållandet långsida/kortsida bör vara 2:1, så att den inte blir alltför smal men heller inte ett djupt kvadratiskt hål.

För att en ranghög häst inte ska kunna blockera för övriga, måste öppningen antingen vara mycket bred eller också måste det finnas minst två utgångar. Michael Ventorp och Per Michanek anger i boken Bygga häststall att öppningen bör räknas enligt en särskild formel kring mankhöjd och antalet hästar. Det ger en öppning på minst 4,2 meter till en grupp på åtta hästar med en mankhöjd på cirka 150 centimeter.

Väggarna kan byggas av trävirke eller grova plastplank i returplast. När en befintlig loge används, har den i regel glespanel som även sörjer för god ventilation. I nybyggda ligghallar kan ventilationen ordnas genom ett öppet område uppe under taket, ventilationsbräder eller vindväv.

Taket bör vara utformat så att snön inte blir liggande och vara försett med kondensskydd. Takhöjden ska vara 1,5 x hästens mankhöjd, men lägst 2,2 meter.

En köldridå kan bidra till att hålla kylan ute på vintern och insekterna på sommaren.

Hästarna brukar utnyttja hela byggnaden, de står gärna och solar sig längs ytterväggen eller låter en vägg bli ett vindskydd, utan att alltid gå in i ligghallen.

Underlag i bädden

Liggytan ska vara torr, ren och mjuk. Underlaget fast och halkfritt och försett med strö. Särskilt för unga hästar är det bra med möjlighet att ligga torrt och skyddat och helt på sidan, men även vuxna hästar brukar passa på att ligga ner om de trivs i gruppen. En tjock halmbädd verkar vara det som hästar föredrar.

Hippologerna på Strömsholm har i flera examensarbeten undersökt vilka underlag hästar helst ligger på i ligghallen.  Fyra olika underlag har utvärderats och tiden de användes anges i procent av dygnet:
• Halmbädd – 16 procent.
• Pelleterat sågspån – 14,7 procent.
• Kutterspån – 8,5 procent.
• Gummimatta – 3,1 procent.

Utfodring

Grovfodret bör placeras utanför ligghallen på en separat utfodringsyta, helst hårdgjord. Den kan gärna vara placerad så att den aktiverar hästarna att röra sig mellan ligghallen och foderplatsen. Markstabilisering kan behövas vid foderplatsen.

Installera gärna frostfria vattenkoppar.

Utnyttja befintliga foderbord. I stall som tidigare varit avsett för mjölkkor finns oftast ett foderbord, vilket kan vara ypperligt att använda även till hästar. Använd det som bas för ligghallen om det finns möjlighet att inreda en sådan där. Bland foderbordets fördelar finns att hästarna inte gödslar eller kissar på fodret och det blir inget spill. Det ger också en öppen lösning som kan minska aggressioner mellan hästarna när de äter. Dessutom kan det kombineras med en räls i taket som används antingen för en fodervagn eller ett balspjut att föra fram grovfoder med. Rälsen ger rejäl arbetsbesparing både vad gäller tid och muskelkraft.

Smidig fodertransport. Det finns olika mindre flakvagnar som kan dras med åkgräsklippare, trädgårdstraktor eller ATV. De kan passa bra för att köra ut grovfoder och strö i hagen utan att förstöra marken för mycket.