Semin – inte för alla hingstar

Hanteringen av sperma är en lång kedja där alla delar måste fungera för att resultatet ska bli optimalt. Inom andra raser, där AI (artificiell insemination) använts länge, finns många skräckhistorier om hur en skvätt sperma har skickats i en använd brödpåse istället för i de speciella kylboxar som ska användas för transportsperma. Ibland har det inte funnits några angivelser om vilken hingst som sperman kommer från, vilken dag och tid när den tappats, och så vidare.

Samarbete med en seriös hingsthållare är punkt ett på listan och något stoägaren bör ha i åtanke när det gäller val av hingst. Om inte sperman är livskraftig i det avgörande ögonblicket blir det ingen befruktning och inget föl, oavsett hur fantastisk kombinationen hingst och sto verkat på papperet vid planeringen.

Det finns några studier kring islandshingstar och deras fertilitet. En har genomförts på Island, där 27 hingstar betäckte 1590 ston, för hand och/eller frigående. Resultatet visar på en dräktighetsprocent på 67,7 procent. Studien genomfördes på grund av en allmän uppfattning att dräktighetsprocenten sjunkit över tid. 

I en annan undersökning jämfördes färsk respektive transporterad sperma från sju islandshingstar. Då framkom att det är stora individuella skillnader på vilka hingstar som klarar transportsperma utan försämrad kvalitet.

– Utifrån de rapporter vi har här i Sverige är det generellt inte sämre dräktighetsresultat på transportsperma versus seminering på plats, säger Heimir Gunnarsson, avelsledare SIF Avel.

Däremot är det välkänt att vissa hingstar klarar det betydligt sämre än andra hingstar. I de flesta fall har hingstarna testats i förväg, vilket leder till att de hingstar som har använts för transportsperma har varit sådana som man visste att det funkade på och därav syns ingen skillnad i statistiken. 

När det gäller transportsperma från andra länder är det knepigare att få veta vilka hingstar som fungerar på detta. De betäckningarna rapporteras av hingsthållaren inom varje land och det är inget som det går att få fram komplett statistik över i Sverige.

Enligt Marianne Lindsjöö, seminveterinär vid Fors gård, Västerhaninge, bör seminveterinärerna tänka lite annorlunda när det gäller islandsston och transportsperma:
– Ja, det är viktigt att känna till att väldigt många av dessa ston bör insemineras exakt vid ägglossning, säger Marianne Lindsjöö. Man måste alltså vara lika noggrann med tidpunkten som om det gällde fryst sperma.

Hon har upplevt varierande kvalitet på islandshingstarnas transportsperma.  
– All transportsperma från andra länder kör jag i vår spermafotometer som mäter spermakoncentrationen och i mikroskop. Ibland är den så undermålig att det bara är 20 procent av spermierna som simmar framåt, det ska vara minst 60 procent. Ibland är den helt död.

Anita Rostner driver Myrsjö gård, Fjärdhundra, med stuteri och seminstation. På den senare finns hingstar av en rad olika raser: varmblodiga ridhästar, varmblodstravare, kallblodstravare, PRE, lusitano och islandshäst.
– Det kan förekomma att islandshingstar fungerar sämre på transportsperma än om den används färsk (råsperma), säger Anita Rostner. Det har jag sett flera exempel på. Jag vill likställa islandshingstarna och kallblodstravarna i det fallet, det är likadant med båda dem raserna.
– Samtidigt är detta något som kan förekomma inom alla raser. Alla hingstar är olika och det tar tid att lära sig dem.
– Om en hingst inte passar för transportsperma får stona komma hit så använder vi färsk råsperma till dem, det vill säga icke spädd sperma.

Anita Rostner ger också ett exempel på att det gäller att ha en stor dos ödmjukhet inför alltför tvärsäkra slutsatser inom allt som rör hästavel, till exempel det där med transportsperma från kallblodstravare:
– Jag var nyligen på ett möte om kallblodstravare och där visade det sig att en hingst bara hade ett sto dräktigt av tolv betäckta. Just den befruktningen var den enda som hade skett med transportsperma, alla de andra med färsk…

Glöm inte stoets del

Med allt detta fokus på hingstar, gäller det att komma ihåg att en mycket vanlig orsak till utebliven dräktighet ligger hos stoet, inte hos hingsten. Här kan det vara en stor fördel med semin, eftersom det förutsätter gynekologisk undersökning av stoet.

Anita Rostner kan konstatera att islandsston är lite speciella att få dräktiga. Dels är de anatomiskt lite annorlunda, dels har de ofta levt i flock, vilket ökar risken för att de blivit infekterade av valacker.
– Jag rekommenderar ofta baktprov direkt när stoet kommer, för de ston som inte har föl vid sidan och även för dem som haft några problem vid fölningen. Det händer ganska ofta att de står med en infektion. 
– Sedan ska man veta att islandsston har cervix placerad lite mer åt sidan än ston av andra raser. Det innebär att det kan krävas lite annorlunda teknik att seminera dem. 

Källor: A survey of the fertility of Icelandic stallions. MC Davies Morel et al. 2000

Quality of Raw and of Cold-Stored Semen in Icelandic Stallions. Fredi Janett 2012