Þórarinn ”Tóti” Eymundsson guidar oss till Meistaradeild KS

Þórarinn Eymundsson, eller Tóti som han kallas, är en känd islandshästprofil. Många av oss minns honom som dubbel VM-guldmedaljör tillsammans med hingsten Kraftur frá Bringu (f-95, e Gustur frá Hóli, u Salka frá Kvíabekk) 2007 i Holland då ekipaget vann VM-guld i femgång och femgångskombination, samt VM-silver i Tölt T1.

Tóti är dessutom flerfaldig islandsmästare som till vardags undervisar både hemma på Island och runt Europa. Han är en av få FT Master Trainers och bor i Nautabú, Skagafjörður, där han tränar och avlar hästar med familjen i företaget Hestklettur. Tóti jobbar även deltid som lärare på Hólar, där han har undervisat sedan 2002.

Vintertävlingarna blir allt mer populära inom sporten och en stor tävlingsliga på Norra Island är Meistaradeild KS, som börjar med Gæðingalist fredagkväll den 23 februari. Ligan påminner om den på södra Island och har alla samma deltävlingar som Meistaradeild Líflands. Vissa skillnader finns dock och därför träffade vi Tóti över en intervju för att lära oss mera om Meistaradeild KS. 

Vilket lag tävlar du själv i och vem andra har du med dig i laget?

– Jag tävlar själv och är ledare för laget ”Hrímnir/Hestklettur”. I laget har vi också min äldsta dotter, Þórgunnur Þórarinsdóttir för andra året i rad. Hela laget består av relativt unga ryttare, jag är den enda som är över 25 år gammal. I laget Hrímnir/Hestklettur har vi också isländska mästaren i T2 för young riders, Arnar Máni Sigurjónsson, samt Þórdís Inga Pálsdóttir och Kristófer Darri Sigurðsson. Det är väldigt trevligt att jobba med dessa talangfulla unga ryttare och fungera som deras mentor.

Vilka hästar tävlar du i Meistaradeild KS 2024?

– Jag kommer att tävla i nästan alla deltävlingar, men kommer antagligen att lämna Tölt T2:an för våra duktiga Young Riders. Den världskända hingsten Þráinn frá Flagbjarnarholti fyller 12 i år och han känns stark nog att tävla i gæðingalist, femgång, tölt T1 och stilpass PP1. I fyrgång kommer jag att tävla Kolgrímur frá Breiðholti. Dessutom har jag två bra passhästar, varav en är Gullbrá frá Lóni som blev i isländsk mästare i 150 meter pass 2019.

Du och Þráinn vann femgången i fjol – vilken gren ser du mest framemot i år?

– Jag har alltid gillat femgång lite extra. Men jag ser även framemot Gæðingalist– man har en stor valfrihet i den grenen och ryttaren får möjlighet att visa så mycket annat än i de övriga tävlingsgrenarna. Jag är med i LH:s grupp som ska utveckla Gæðingalist vidare. Några år sedan ändrades det en del i själva grenen – vi vill verkligen se att hästen är en riktig ”Gæðingur”. Hästen ska ha mycket ”power”, bra rörelser och gångarter, och programmet ska ha ett bra flyt. Även om grenen Gæðingalist känns relativt ny är idén gammal. Jag minns redan år 1993 hur Einar Öder Magnússon vann på Fjörðungsmót i en tävling där man red också ibland innanför ovalen olika ridvägar och övningar (liknande ovalbana som de har på Hólar). Även slutprovet på Hólar har sedan 2002 varit ett program som liknar Gæðingalist. 

Vad tycker du personligen om dessa vinterligor – de förlänger tävlingssäsongen en hel del, är det något speciellt man bör ta i beaktande?

– Vinterligorna har hämtat mycket positivt i den isländska hästträningen; höstlovet har blivit kortare och ryttarna börjar träna sina hästar tidigare på vinterhalvåret. Ryttarna i övriga Europa har ju gjort detta redan länge, och där har det inte funnits en kultur där man låter hästarna ha lång semester på vintern. Naturligtvis kan man inte ta ut allt under vintertävlingarna – om du rider med fullt ös hela februari-april, är det sannolikt att hästen känns trött på sommaren. Då man tävlar på vintern är det bra att känna att det skulle finnas mer att hämta, men man ber inte efter maximal prestation. Då hålls hästarna glada, starka och positiva. 

– Även ungryttarna får en möjlighet och mer erfarenhet av att rida individuella klasser, V1, F1, T2 och T1. Detta kunde vi se på VM i augusti – våra ungryttare var väldigt säkra och gjorde bra prestationer.  

– En annan stor förändring som vinterligorna hämtat med sig är ett nytt tankesätt kring vilka grenar de olika hästarna kan tävlas i. Det handlar om teamwork och ibland måste man ”take one for the team” och rida en gren man inte gjort förut – då kan man plötsligt hitta helt nya styrkor hos hästen. Ryttarna hjälper även till och hittar passande hästar och discipliner åt varandra. Vi tränar ihop och hjälper varandra. Lagen träffas i början av vintersäsongen och tränar mer fritt tillsammans, desto närmare vi kommer de olika deltävlingarna, desto mer ligger fokuset på att träna upp program på de gemensamma träningarna. Ifall det finns fler än tre i laget som skulle kunna delta i någon gren, bestämmer vi tillsammans efter gemensamma träningarna vilka som ska starta. Lagledaren har dock alltid det sista ordet. 

Slutligen vill jag poängtera att vintertävlingarna har en stor inverkan på utvecklingen av våra ryttare (både young rider och seniorer) samtidigt som de skapar en härlig samhörighet!