”Tiden vi lägger på att träna en häst nedärvs inte till nästa generation”

Under ett av Þórdís Erla Gunnarsdóttir Sverigebesök passade vi på att sätta oss ned och prata om aveln på den blomstrande familjegården Auðsholtshjáleiga. 1982 föddes den första avkomman med gårdsnamnet, och Þórdís är själv delvis uppvuxen på gården som idag rymmer 80–100 hästar.

– Jag bodde på Auðsholtshjáleiga på somrarna, under terminerna bodde jag i Reykjavik för skolans skull, där vi också hade tillgång till stall.
– Hästantalet på gården varierar lite över året med fler hästar på sommaren i och med betäckningssäsongen.

Medvetna strategier

Idag finns det 507 hästar registrerade under gårdsnamnet där några även är från Hreggi Eyvindssons avel, som sedan 1986 driver Islandshästkonsult på Bärby i Uppsala, tillsammans med Jenny Mandal.

På Auðsholtshjáleiga föds 8–10 föl årligen, majoriteten behålls för att senare ridas in och matchas mot visning och tävling, vilket Þórdís menar är en av framgångsfaktorerna i familjens avel.

– Man måste känna stona riktigt bra för att kunna selektera hårt i avelsmaterialet. Vi försöker behålla så många av de absolut bästa stona själva och senare även deras döttrar, på så sätt behåller vi blodslinjen.

Ett av de ston som ligger till grund för Auðsholtshjáleigas avelsmaterial är Hrafntinna frá Auðsholtshjáleigu som köptes som barnhäst till Þórdís.

– Hrafntinna köpte vi av Hreggi från hans avel, med ambitionen att hon skulle bli min barnhäst. Hon var så snäll helt enkelt. Sedan bedömdes hon med bland annat 9,5 för pass och 9 för vilja och är absolut ett av de viktigaste stona i vår avel.

Ett långsiktigt arbete

Avelsmålet är att avla fram hästar som får hjärtat att slå snabbare, som Þórdís själv uttrycker det. Helt enkelt hästar som har det lilla extra genom stark exteriör, psyke och gångarter. För att nå dit gäller det att veta hästarnas egenskaper och kvalitéer innan och utan.

– När man tränat hästarna i så många led som exempelvis med Hrafntinna och hennes döttrar, samlar man på sig mycket erfarenhet om hästarna. Man får en bra känsla om hästen, hur den utvecklas och även vad man vill ”lägga till” när man avlar vidare.

Unga talanger

Att matcha stona med rätt hingst handlar till stor del om blodslinjer i Auðsholtshjáleigas avelsarbete, samtidigt som exteriör och ridegenskaper är viktiga faktorer.

– Kvalitén på hästarna har höjts otroligt mycket väldigt snabbt, nu krävs det att hästarna har både bra exteriör och ridegenskaper. När man väljer hingst till de bästa stona numera tycker man knappt att en totalbedömning på 8.30 räcker. Förr var det ovanligt med poäng på 8.50-8.70, men idag är det många hästar som når de poängen. Det visar på standarden på exteriör och gångarter.

Samtidigt framhåller Þórdís vikten av att följa de unga hästarna över tid och vikten av att systemet är uppbyggt för de olika ålderskategorierna.

– Ju yngre hästen är, desto mer ser man av den verkliga talangen och kapaciteten. När hästarna blir äldre ser man mer resultatet av tränarens verk, vilket inte är genetiskt eller ärftligt. Därför är det viktigt för oss att de hästarna vi använder i vår avel har bra bedömning redan i ung ålder – mellan fyra och sju år – för att vi ska få en uppfattning om kapaciteten. Vi vill gärna se en 1: a klassbedömning som fyra- eller femåring, som sedan förbättras som sex- eller sjuåring och därefter fortsätter på tävlingsbanan. Sådana hästar lämnar generellt avkommor som fungerar både inom sport och avel. De har helt enkelt de viktiga kvalitéerna med temperament, gångarter och exteriör.
– Just för att kunna använda avelsvisningarna som ett verktyg i aveln så är det viktigt att systemet inte blir för stramt och tvingar upp åldern på hästarna. Som uppfödare måste man även tänka på kostnaden och om systemet för avelsvisningar blir för hårt kommer uppfödare tvingas bli mer restriktiva med vilka hästar som kommer till visning. Det leder till att den övergripande informationen vi får om avelshästarna blir mindre och mindre. Tiden vi lägger på att träna en häst nedärvs inte till nästa generation, därför behöver vi ett system som är enkelt och tillåtande för yngre hästar för att kunna använda det som avelsverktyg. Min erfarenhet säger att av tio fyraåringar är det en eller två som är redo för visning under våren – här pratar vi extrema talanger. De andra behöver mer tid, och det är okej.

Genetiken kompletteras med uppväxtmiljön

Unghästarna som växer upp på Auðsholtshjáleiga lever på de stora markerna i stora flockar. De stora fälten är fyllda av små ”öar” som stimulerar både fysiskt och psykiskt. De lär sig att möta olika utmaningar och att leva i flock, vilket Þórdís tycker är viktigt.

– Jag tror det är jätteviktigt att de lär sig att vara i grupp, uppföra sig och möta utmaningar. Det bidrar till att de blir modiga och sunda.
– De viktigaste egenskaperna en häst bör ha anser jag sitter i psyket. De ska vara smarta, säkra och modiga.

Fakta

Ett av Þórdís framtidslöften – Hljómur frá Auðsholtshjáleigu

Hljómur är undan Tíbrá som är det första stoet Þórdís visat in i 1: a klass och som hon dessutom hade som skolhäst under sitt tredje år på Hólar. Hljómur själv är femgångare men ännu bara visad som fyrgångare med 8,59 för exteriör och 7,98 för ridegenskaper, totalt 8,2 med bland annat 9 för rygg och kors, proportioner, hovar och ridbarhet.
– Han är extremt klok med supergångarter med mycket kvalité. Han har något speciellt och känslan är att han kan bli en av våra bästa hingstar.

Strössel på tillvaron

Alla år i branschen och de bevisade resultaten till trots gör inte livet på en stor hästgård till en dans på rosor jämt. Þórdís som själv både är mamma, undervisar, rider in, visar och tränar hästar sliter även hon med fodringar och annan daglig skötsel som måste göras.

– Som alla hästmänniskor vet är det inte enkelt att hålla hästar, men just de där stunderna när hjärtat slår ett slag extra tack vare hästarna – det är de stunderna som ger den där sista energin som gör att man orkar och behåller motivationen. Och det är just sådana hästar vi har som mål att avla fram.