Träning med Johan Häggberg: Att analysera sin häst

I den här lilla artikelserien kommer jag att försöka teckna en bild av det jag vill kalla pragmatisk hästträning. På ett så ärligt sätt jag förmår. Jag tycker att allt för mycket teori och teoretisk undervisning i någon mening är förskönad och tillbakahållen. Implicit vilar den i en värld där inga problem uppstår, där helst inte vare sig ryttare eller häst blir svettig, och om maten bränns vid är det säkrast att man börjar från grunden och bygger ett nytt hus.

Jag anser däremot att det är fullt möjligt att gå in i ett ekipage från den punkt där de befinner sig, att städa bakåt och bygga framåt. Man behöver arbeta konkret, våga vara tydlig och ha tålamod. Jag väljer att börja med analysen, och går till systemet i nästa artikel. Anamnes före läkekonst.

Känn av hästens temperatur

Följ med mig upp på ryggen. Eller egentligen inte. Jag börjar gärna från marken. Det säger mycket om några viktiga saker. Till att börja med hästens temperatur. Det sätter tonen för hela arbetet. Är den spänd ? Tung? Kylig? Dominant? Följsam?

Man kan flytta hästen från marken på många olika sätt, men hur den flyttar sig säger inte bara något om hästens uppmärksamhetsgrad, det säger också mycket om hur den reagerar för hjälperna, och synnerligen viktigt: hur den är sned. 90 procent (uppskattningsvis) av alla hästar har ett långsammare vänster bakben och vill skjuta ut höger bog. Varför? Ingen aning, men det verkar vara som att vi människor är dominerande högerhänta.

Många gånger tenderar vi till ett vad jag ser som ett något ofruktbart detektivarbete, varför är inte alltid så viktigt, det viktiga är vad vi har att arbeta med för dagen. Vi bör, som en klok man sade: Rida den häst vi har idag, inte den vi hade igår, eller den vi tror vi har.

Och den duktige detektiven tenderar att fastna i det förgångna. 

Notera hästens beteende

Vissa saker är naturligtvis viktiga, som ålder.

Men om hästen är rädd för män för att något odefinierat har skett i ett förgånget? Nej.

Men att veta att hästar har ett synnerligen starkt minne för obehagligheter ? Ja.

Jag har ett synnerligen bra och tydligt exempel. Jag hade en väldigt trevlig tävlingshäst som hette Steini en gång i urtiden. Han var ganska känslig och rädd om öronen. Vid den första tävlingen på våren stod jag och väntade på min start. Med tussar i öronen på hästen. Och fram svepte en tämligen beskäftig människa och ryckte ur dem. Efter det tog det mig under en period både tid och tålamod att tränsa. Efter en månad försvann problemen.

Nästan ett år senare var jag tillbaka på samma plats där det skedde, och återigen fick jag problem. Problemet försvann mycket fortare dock. Och så återigen ett år senare. Det är inte för inte som det kallas hästminne inte för inte.

Inte allt för sällan letar vi dock saker i det förflutna som alibi för vår egen oförmåga att lösa de problem vi har för dagen. Men vi bör ha koll på vilka obehagligheter vi utsätter våra kära djur för.

Hur flyttbar är hästen?

Ridning är inte enkelt, men bör hållas okomplicerat. Det underlättar att tänka i relativt enkla kategorier. 

Hur mobil är hästen? Framåt, vändande, sidvärtes? Vilka hovar är lättast att flytta? Ofta sammanfaller detta med hur hästen är från marken. Men man kan inte separera mobiliteten från hur hästen reagerar för skänkeln. Lika viktigt som att hästen flyttar sig kvickt är att den reagerar elastiskt.

Faktum är att jag ofta börjar med att kontrollera hur hästen flyttar sig när jag börjar rida. Kan jag flytta den överhuvudtaget? Om jag börjar med att flytta den på volten får jag även koll på vändbarhet. Samt den så synnerligen viktiga kontrollen över hästens kroppsdelar. Kan jag välja vilken del av hästens kropp jag lägger fokus på, och vilken jag flyttar? De säger mycket om det som jag benämner som mikrolydighet. Som är just den ack så viktiga kontrollen över hästens kropp. Som även styr den mentala kontrollen. För att styra hästens knopp, måste vi kunna styra dess kropp. Många gånger ser man försök till det omvända, en ryttare som rider omkring och väntar på en mental kontakt som aldrig kommer.

Ge hästen rätt förutsättningar

Jag ser ganska ofta att man flyttar problem till det mentala området, när det istället är frågan om hästens tekniska kompetens. Man ser hästen som mentalt komplicerad, eller olydig, när den efter sin mentala disposition reagerar med till exempel motspänstighet, spändhet eller istadighet, när man istället placerar krav hos hästen som är svåra att genomföra på grund av felaktig form, bristande rakriktning, eller någon annan teknisk felkalibrering.

Många gånger försvinner eller minskar problemet mär man riktar söklyktan på det tekniska, i stället för att stämpla hästen mentalt.  Den lata hästen går fram bättre när den blir lösgjord. Hästen som får bakdel och framdel i harmoni samlar sig med lätthet och slutar gå emot.

Vad är kontakt?

Så har vi kommit till nästa kategori. Gas och broms. Som är så mycket mer än gas och broms, vilket gör att vi måste gå vidare till den företeelse som är den egentliga ridningen: Kontakt. 

Kontakten är ett fortgående spel mellan häst och ryttare som inleds vid inlärning av bett och skänklar och som avslutas vid hästens sista ridtur. Och även om vi ofta talar om att renodla hjälperna vid korrigering och inlärning är det vid analys av hästen viktigt att se hur hjälperna fungerar i samklang. En snabb reaktion framåt utan balans sätter hästen ur bärighet och emot handen. En för snabb reaktion för  handen får hästen att stanna bakom sig och återigen ur balans. Att pröva en häst innebär att känna av hur hästen reagerar på samspelet mellan hjälperna.

Jag har till exempel svårt att förstå begreppet mun, eftersom hur hästen upplevs att sitta på är fråga om en totalitet av reaktioner.

Även om reaktionen för handen är central, när vi stänger handen skall hästen med lätthet ge efter, och när vi öppnar fingrarna ska hästen sträcka sig framåt-nedåt och lugnt suga bettet ur våra händer, så kan vi inte frigöra hästens mjukhet från bakbenens placering, vår kontroll av bogarna, och hur hästen bär sin bröstkorg till exempel.

Och från vår kontroll av hästens fötter, där vi måste kunna kontrollera deras rytm, och flytta dem obehindrat. Alla fyra hjul ska rulla lika lätt. Och någonstans där vi lägger ihop allt detta uppstår summan kontakt. Och vad jag ser som hästens skönhet under ryttare.

Funktionalitet

Jag tänker mig att allt skall kännas varmt, och elastiskt. Personligen värdesätter jag elasticitet framför lätthet, och tänker mig att det är viktigare att reaktionerna är direkta än lätta. Alla hästar har sin individuella kontakt, och ridningens kvalitet är inte kvantifierbar i gram och kilo, utan i hur funktionellt hästen rör sig under ryttare.

Jag tycker att den missförstådda idén om lätthet i handen är en av de mer hindrande myterna i ridning, i synnerhet när man befinner sig i arbetet från det att hästen är för hög och arbetar mot hjälperna, där många ryttare ger upp i stället för att stänga handen för att skapa den nödvändiga eftergiften i nacken, via rundning för skänkeln och kontroll av hästens bål. Jag tycker också, även om vi skall hålla ridningen okomplicerad, att det är mer fruktbart att tänka i synergieffekter, än i enkla dualiteter.

Glöm inte de genetiska förutsättningarna

På samma sätt tänker jag mig utbildning av en häst inte som trappsteg, utan en serie cirklar där varje cirkel hämtar kraft ur de föregående. Utbildning av en häst är färskvara, medan stegen och trappan kan leda till missförståelsen att man kan göra sig färdig med vissa saker. Medan ridning är en ständigt pågående skapelse där vi ofta suddar ut lika mycket som vi skapar. 

Vad vi däremot inte kan sudda ut är hästens genetiska förutsättningar som exteriör och gångarter. Men de är väldigt påverkbara av ridning. Så en av de mest färskvarubetonade företeelserna i ridning är takt och balans i gångarter. Sett över en lite längre period är det viktigt att avgöra en hästs kapacitet.

Som värdering, som utgångspunkt för en kravbild och förväntan vid träningen, och för häst och ryttares skull. Att allt för envist försöka smida en häst av järn till guld riskerar att i längden bli djupt orättvist. Kortsiktigt är dock den tekniska kompetensen helt avgörande för arbetets gång 

I korthet är det alltså ett antal grundläggande faktorer som vi kollar.

Temperatur. Teknisk kompetens. Mikrolydnad. Framåtbjudning. Väntan. Utbildningsnivå. Och vilken kontroll man har över reglagen. Och mer långsiktigt styrka och kapacitet. Men som det alltid sägs: Hästen är ryttarens spegel.

Så nästa gång ska vi ägna oss åt en del hälsosam egenanalys.

Gångarterna då? De kommer.