RovdjurFår är de husdjur som är i störst fara för vargangrepp i Sverige. Utvecklingen i Tyskland och Sydeuropa visar dock att hästar kan bli ett attraktivt bytesdjur för varg, framför allt föl, små ponnyer och äldre hästar. Nu har ett tysk forskarteam studerat attacker mot hästar och i studien framgår att åsnor kan fungera som effektivt skydd mot angrepp.
Vargangrepp på häst undersökta i Tyskland

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Det tyska forskarteamet har förslag på åtgärder som hästägare kan vidta och ännu fler presenteras genom EU-projektet Euro Large Carnivores Project. Där arbetar forskare för en förbättrad samexistens med stora rovdjur i Europa och de har presenterat ett flertal insatser: att låta en åsna vakta hagen, använda feromonhalsband som skrämmer bort vargen eller ha herdehundar som vaktar mot varg.
Vargen på tillväxt i Europa
Det är inte bara i Sverige som antalet vargar har ökat och därmed skapat debatt om deras berättigande, detta sker i flera länder i Europa.Det har gjort att det bedrivs forskning och kartläggning av vilket hot vargen kan utgöra för tamboskap, inklusive hästar, och hur djurägare bäst skyddar djuren utan att för den skull skjuta alla vargar.
Hästar är inte vargens förstahandsval när det gäller föda, men i vissa områden i Sydeuropa där det är ont om vilt, har hästar faktiskt blivit huvudföda för vargarna. Dessa vargars diet består till 93 procent av häst och de har specialiserat sig på hästjakt. En av förklaringarna är att det finns frigående hästflockar i just det området.
Flera tyska vargattacker på häst
I Tyskland återkom vargarna år 2000 och beståndet har ökat sedan 2016. Under 2020 till 2021 rapporterades tolv vargattacker på hästar, varav nio blev dödade. Det handlade om shetlandsponnyer, Konik-föl och äldre hästar, vilka alla är typiska offer för vargar.
I Italien, Spanien och Portugal livnär sig vargarna mest på vilda djur, men i vissa områden har upp till 59 procent av fölen fallit offer för varg.
Vargar jagar främst på natten, så det ägare kan göra är att flytta fölston, föl och ponnyer till hagar med rovdjursavvisande stängsel närmare människor på natten, sammanfattar de tre forskarna Konstanze Krueger, Nuertingen-Geislingen Universitetet samt Theo Gruentjens och Enno Hempel från the Association for the Promotion of Research on Horses and Wolves.
I vilken utsträckning hästarna själva kan freda sig mot vargar, beror mycket på flockens sammansättning. Grupper av kallblod och stabila grupper av medelstora hästar är bäst skyddade.

Hästägare behöver vidta åtgärder
I ett nästan sju år långt projekt har de tyska vargarnas rörelser kring hästhagar filmats och analyserats. Vargarna har ofta setts passera hästhagarna utan att försöka att gå in.
– Vi anser att det är viktigt att ha kontroll över om vargarna i Tyskland börjar specialisera sig på att jaga hästar, så som skett i en del länder i södra Europa, säger forskarteamet.
– Vi måste också notera att fast vargattacker på hästar har rapporterats och diskuterats i Tyskland sedan 2016, är det bara några få hästägare som har ändrat sitt sätt att hålla hästarna eller satsat på någon form av rovdjursskydd.

Stängsel och skyddshundar
Utöver att flytta hästarna till hagar med rovdjursavvisande stängsel om natten, finns några andra åtgärder som kan vara intressanta. Många europeiska lantbrukare använder sig av särskilt tränade skyddshundar, som skyddar tamboskapen mot varg och andra rovdjur. Dessa har rapporterats göra stor nytta. Det finns ett flertal hundraser som är framavlade för att valla eller vakta får och boskap. Dessa kallas vall-, boskaps och herdehundar och är samlade i Svenska Kennelklubbens rasgrupp 1, som upptar närmare 40 hundraser. Minst elva av dessa är utpräglade skyddshundar mot rovdjur.
Krävs dispens i Sverige
I Sverige är det inte tillåtet att ha hundar lösa mellan den 1 mars och 20 augusti i marker där det kan finnas vilda djur (paragraf 16 i lagen om tillsyn över hundar och katter 2007:1150). Samtidigt är det just vissa vilda djur som utgör hot i detta fall.
Enligt Naturvårdsverkets handläggare handlar det dock inte enbart om paragraf 16, utan även om Allemansrätten. En skyddshund skulle kunna innebära ett hot mot personer som går genom hagen.
Det kan gå att få dispens för att få ha en skyddshund, det är Länsstyrelsen i varje län som beslutar om detta, och det finns djurägare i Sverige som har fått dispens. Enligt Viltskadecentrets, SLU, rekommendationer kan inköpet av en sådan hund bekostas helt av Länsstyrelsen.
Hittills är det framför allt får som har blivit angripna av varg i Sverige, och det är skyddet av dem som Naturvårdsverket prioriterar. Den metod som rekommenderas i nuläget är i första hand viltavvisande stängsel.
Åsnor används som skydd
I flera länder används åsnor för att skydda får och boskap mot vargar. Till skillnad mot hästar flyr inte åsnor om det kommer in en varg till flocken. De står stadigt kvar på marken, skriar, visar tänderna och angriper rovdjuret med tänder och hovar. Åsnor har en nedärvd motvilja mot hunddjur av alla slag.

Åsnehingstar rekommenderas ej
I en jämförelse mellan herdehundar och åsnor, uppges att åsnorna har mindre chans att göra ett bra jobb om det är en hel vargflock som angriper, men att de är mycket bra på att hantera en attack från en enstaka varg.
Medelstora till stora åsnor anses bäst, liksom ett sto eller en valack. En åsnehingst kan bli alltför aggressiv. Vidare bör det inte vara en hel grupp med åsnor, bara enstaka.
I flera delstater i USA använder lantbrukare åsnor istället för herdehundar och ser ekonomiska fördelar med detta; åsnorna lever längre (de kan bli 40 år) och är billiga i drift, då de betar, precis som boskapen.
Källor: Wolf contact in horses at permanent pasture in Germany. Konstanze Krueger et al, PloS 2023
Följ Ridsport på