Ta hand om vinterhovarna

Under vintern väljer många att sätta snösulor på den häst som är skodd, för att undvika att snöstyltor byggs upp. Men hur ska man tänka om vädret varierar, mellan minusgrader, snö, plusgrader och lera?

– Snösulor är gjorda för snö. Det är ett problem i Skåne, eftersom det inte är snö där kontinuerligt under en hel vinter. När hästen kliver på snösulan trycks den upp för att sedan fjädra tillbaka och då åker snön ut ur hoven. Om det istället är lera i hagarna kan problemet bli att det packas lera och småsten under kanten, vilket kan skapa tryck på hoven, säger hovslagaren Rebecca Giegold. 

Det kan leda till att sulan bli överbelastad precis där snösulan sitter. 

– Det händer inte alla hästar, utan beror på hur stark hoven är, men det är något som kan ske. Håll koll så att gummit i snösulan är mjukt och inte blir för hårt, för om det blir hårt kan det betyda att det finns lera samlat under kanten. Oftast går det bra, men det är bra att vara medveten och hålla koll. Det blir extra viktigt att hålla rent och kratsa ur hovarna varje dag. 

”Hellre flera och små broddar tycker jag”

Broddar används frekvent under vinterhalvåret i alla delar av landet. Det kan dock vara skillnader mellan norr och söder. 

– Jag tycker att optimal broddning vintertid handlar om att ha flera och mindre, kortare, broddar. Det blir jämnare belastning, säger Rebecca. 

Den största skillnaden mellan olika typer av broddar är höjden. 

– Det finns stora och små isbroddar med en hård metallkärna för att de inte ska slitas ned lika snabbt. Dessa är gjorda för hårt underlag som du vill att brodden ska penetrera genom. 

Gräsbroddar, som används på sommaren, är ofta något längre eftersom gräs är mjukt och man vill att brodden ska komma längre ned. En gräsbrodd har oftast ingen hård metallkärna, eftersom dessa broddar tas i och ur oftare. 

Passande underlag

Ett råd är att se över vilken storlek du har på brodden i förhållande till din häst. Rådgör med din hovslagare vilken typ av brodd som just du behöver, baserat på var i landet du befinner dig och vilka förutsättningar som din häst har dagligen. 

– Försök ha så låga brodd som möjligt, men det ska ändå vara tillräckligt och fungera. Hellre flera och små broddar tycker jag, säger Rebecca Giegold. 

Det gäller även att se till att hästen står på ett sådant underlag där brodden får möjlighet att sjunka igenom. 

– Låt inte hästen stå på för mycket betong, för då får de punkttryck där broddarna sitter och det är inte bra. 

Brodda i och ur

I norr börjar man använda broddar frekvent mycket tidigare än i den södra delen av landet. Frågan är hur ofta man bör brodda i och ur. 

– Har du små broddar tycker jag att de kan sitta kvar. I norr kan man inte brodda av bara för att man ska lasta till exempel. Då riskerar hästen att halka när man lastar av på en hal parkering. Ha i så fall benskydd på hästen vid lastning för att minska risken för att de trampar på sig själv. 

Allt beror på vilka förutsättningar du har för din häst och din ridning, säger Rebecca Giegold. 

– Bor du i norr och rider ut mycket på snö i skog och mark, då behöver du broddar. Medan du i Skåne kan behöva brodda ur när det är lerigt och brodda på när det blir halt. 

Faran med fläkskador

En ständig fråga som hästägare ställer sig är vad som är värst – fläkskador utan brodd eller sparkskador från en broddad häst?

– Det är verkligen inte bra för en häst att halka, den kan skada sig något förfärligt. Så jag skulle säga att vid halka ska den skodda hästen ha brodd, oavsett om den går med hagkompis eller inte. 

– Men om man väljer att ha hästar ihop i hage på vintern finns det alltid risk för sparkskador, och det är viktigt att släppa ihop lämpliga hästar – eller så får man ty- värr ha dem åtskilda under den tid man måste ha brodd. Särskilt om man vet med sig att de kommer i situationer där det lättare uppstår trängsel eller lek, som vid in- och utsläpp, fodring och så vidare.

Det blir som Bambi på hal is

En häst utan skor slipper problem med snöstyltor, men kan ändå halka om det blir isigt. 

– En barfotahov greppar generellt bättre än en slät järnsko. Barfotahovar är duktiga på att ta hand om underlaget, till en viss gräns. På blankis, asfalt eller en stenhäll så går det inte med en barfotahov, då halkar dem. Det blir som Bambi på hal is. 

– Jag har tyvärr sett barfotahästar gå ut på blankis, som inte kommer därifrån. Det är min största fasa. Vet du med dig att du har blankis och stora vattenpölar i hagen så är det bättre att brodda. 

Behövs mer forskning kring påverkan på hästen

Rebecca Giegold konstaterar att det kunde forskas mer på broddar och snösulor. 

– Det talas mycket om olika innovationer när det kommer till skor, men det vore intressant om någon ville forska på fler sätt att ge hästar grepp. För det mesta är det samma system som har använts de senaste århundradena. Det har inte förändrats så mycket vad jag vet. 

En häst med brodd får ett mer abrupt stopp i rörelsen när hoven sätter i marken, istället för en mer glidande rörelse. Detta påverkar hästens rörelsemönster och kan öka risken för stukningar av hovlederna samt ökar belastningen på senor och ligament. Som hästägare gäller det att vara uppmärksam på detta vid övergång till brodd och ta hänsyn till att hästen kan behöva en period där den vänjer sig och anpassar sättet att röra sig på. 

– Det som man önskar är egentligen en liten lätt glidfas och att hoven sedan sätter sig och får fäste. Det hade varit intressant om någon forskade mer på detta och tog fram broddar som fokuserade på att få med glidfasen samtidigt som hästarna får fäste. 

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nummer 18/2025.