Övervikt och obalans stor hälsofara

Det är egenskaper hos islandshästen som egentligen är positiva, som slår emot den. En snäll, tålig och lättfödd häst som inte är skrämmande hög i mankhöjd, kan locka till sig hästägare som egentligen kan för lite för att ha egen häst.

– Det är sorgligt att se när detta blir på hästarnas bekostnad, säger Anne Fornstedt. Jag ser både överviktiga islandshästar och sådana som har svårt att hålla hullet på lösdrift, på grund av att ägarna kan för lite om utfodring och normalhull. Många vet inte heller hur trav och tölt ska kännas när hästen orkar röra sig rätt.

Fång vanlig dödsorsak

Anne Fornstedt har sett hur utvecklingen gått mot att fång blivit den vanligaste dödsorsaken för islandshästar, oftast fetmarelaterad sådan. Däremot är dagens mer lättbyggda islandshästar mindre drabbade av hältor än den äldre sorten som var kompakt med korta ben. 

– Vi har ett avelsprogram där man har avlat bort spatt i hög grad, genom att friröntga alla hingstar som används i avel. Det är också mer sällsynt med röntgen angående spatt vid försäljning.

– Det kan förekomma kotledsinflammation och gaffelbandsskador inom rasen, men inte uppseendeväckande mycket. Islandshästarna är generellt väldigt friska i rörelseapparaten, trots allt tyckande om stora ryttare på små hästar, att vi rider in hästarna i yngre ålder numera och att hästarna har blivit alltmer lättbyggda och med högre mankhöjd. De har inte mycket ryggproblem heller.

Övervikt ger välfärdsproblem

Däremot kan övervikt hos hästen och en ryttare som inte rider på ett balanserat sätt ge välfärdsproblem. 

– En ytterlighet som beror på okunskap är att många söker sig till klinik för att hästen slutar att trava, vilket beror på att den är så fet. Överviktiga hästar som rids i obalans med all vikt på framdelen orkar inte hålla traven eller galoppen.

– En fet häst kanske knappt travar alls och då är det extra svårt att ställa diagnos, så den kanske behandlas lite på måfå. 

Det forskas mycket just kring hältutredning på islandshästar, bland annat hur Sleip-appen skulle kunna fungera på denna ras. 

I dag är det svårt att med hjälp av AI mäta islandshästars rörelser, för de kan växla mellan sina gångarter och därmed mörka var ett smärtande område finns. Islandshästen kan avlasta ett område i kroppen genom att minska svävmomentet i trav och blanda in lite tölt, på ett sätt som en tregångshäst inte kan göra. 

Fetma kan ge överbelastning och hältor i onödan.

Forskning har också visat att de har en annan rörelsemekanik vid hälta, genom att de lyfter upp huvudet i stället för att dunsa ner det som andra raser gör. Så det kan vara svårt att avgöra om en islandshäst verkligen är halt och var ursprunget till hältan sitter. 

– Jag vill gärna framhålla detta med fetma, det kan ge överbelastning och hältor i onödan och det är viktigt att föra ut kunskap om hur våra hästar bör fodras och vilka hagar de kan gå i. Ägarna måste lägga ner jobb på detta, man kan inte bara ha en häst för sin egen skull, utan hästen ska också ha ett bra liv, säger Anne Fornstedt.

– Det värsta exempel jag sett är en ganska liten och rund islandshäst som hade mycket knäledsproblem, men med ändrade rutiner började den gå ner i vikt. Vid kontrollvägning efter ett år var den fortfarande i gott hull, men vågen visade att den hade gått ner 100(!) kilo. Inte undra på att den hade problem med knäna, en liten häst som bar på en sådan övervikt plus ryttare.

Fakta

I stort samma skador som andra raser

Veterinär Hanna Jönsson, Mälaren hästklinik, är uppfödd med islandshästar och känner därför väl igen deras speciella rörelsemönster när de travas upp framför henne.

Hanna Jönsson ser sig mer som en del i teamet runt varje häst än som veterinären som kliver in och behandlar sig till ett resultat. 

Ser du några specifika skador hos islandshästar?

– Egentligen inte. Det pratas ibland om ”svaga bakknän” och proximala gaffelbandsskador bak och det kan visst förekomma hos islandshästar, men det ser vi även hos andra hästraser.

– När man pratar om ”svaga bakknän” handlar det inte alltid om själva knäleden, ligament eller skelettet. Ofta är det snarare den muskulära stabiliteten som brister, vilket kan göra att knäleden upplevs som instabil.

– De proximala gaffelbandsskadorna bak kan vara komplexa; ibland är det svårt att avgöra exakt varifrån smärtan kommer. I vissa fall är det själva gaffelbandet, i andra fall smärta i skelettet vid infästningen eller en kombination.

– Jag möter både hobbyhästar och tävlingshästar och ser inte några specifika skador för de kategorierna, det är snarare individuella skillnader mellan hästarna.

Är det svårare att se hälta hos islandshästar än på andra raser?

– Det är ganska vanligt att man upplever en islandshäst som ojämn fram, men inte sällan sitter problemet egentligen bak. Det gör hältutredningar lite mer utmanande och kräver att man tittar på helheten.

– Islandshästar är ofta väldigt mjuka och rörliga i kroppen. Aveln har gett oss sportigare individer med större rörelser, vilket är fantastiskt – men det innebär också en biomekanisk utmaning för hästen.

– Deras rörelsemekanik är fascinerande och det pågår mycket forskning för att förstå dem bättre.

Vad är din uppgift i teamet runt varje häst?

– Många tänker att veterinärer främst arbetar med sjuka eller halta hästar, men en stor del av vårt arbete handlar faktiskt om förebyggande insatser. Det kan till exempel handla om en häst som inte känns riktigt som vanligt eller som plötsligt presterar sämre. Då försöker vi tillsammans med ryttare, tränare och ägare förstå varför och hitta lösningar som passar just den hästen.

– Ibland är problemen muskulära och då gäller det att hitta rätt övningar för att stärka de områden som behöver det. Det är väldigt givande att samarbeta med ägaren för att hitta lösningar som passar just den hästen.

– När det handlar om faktiska skador är islandshästar ofta tacksamma att behandla. Det finns många behandlingsmetoder och målet är alltid att hitta den mest skonsamma och effektiva vägen tillbaka för varje individ.

Den här artikeln publicerades först i tidningen Ridsport Island 2025.