Forskningsnytt: Plus och minus med slowfeeder

Att använda någon form av nät till grovfodret har blivit en bra lösning för hästar med övervikt eller metaboliska problem som behöver en förlängd ättid av sin fodergiva. En genomgång av 23 studier kring effekten av hönät och slowfeeders visar att båda förlänger ättiden och ofta motverkar stereotypa beteenden som att hota andra hästar eller sparka mot dem. Ett nät med 3,2 centimeters maskor ökade ättiden från 3 timmar vid utfodring på golv till 6,4 timmar med nätet.

Men allt är inte positivt med nät. Vid användning av dubbelt nät, som ger mycket små maskor att få ut höet genom, ökade hästarnas frustration och aggressiva beteende. De skrapade mot nätet, bet i det och slängde irriterat med det. Ett högt hängande hönät får hästen att äta med höjd hals och det ökar risken för att de bygger fel muskler och får i sig småpartiklar i luftvägarna. 

Att äta med sänkt huvud är det mest naturliga för hästar och gör att hästen tuggar, saliverar och sväljer på rätt sätt. Den får också överblick åt sidorna och känner sig trygg. Därför måste användningen av nät anpassas så bra som möjligt.

Källa: The use of hay nets and slow feeders as feeding methods in horse management: A semi-systematic review. Joyce Amaje et al.

*****

50 meter …

… kan luftburna smittor, som bland annat hästinfluensa, transporteras när hästar hostar eller fnyser.

Källa: SVA

*****

God effekt av tredje dosen kvarkavaccin

En påfyllnadsdos av kvarkavaccin kan ges mellan fem till tolv månader efter grundvaccinationens två doser. Tidpunkten kan bland annat bero på hur hög risken för kvarka är vid tillfället. 

Vid riksanläggningen Wången har man undersökt vilken immunrespons hästarna har efter den tredje vaccinationen och jämfört med att ge denna dos efter fem respektive tolv månader. Resultatet av testade antikroppsnivåer visar att båda grupperna hade ett gott immunologiskt svar. 

Källa: Serological responses of sport horses pre- and post-third vaccination with Strangvac. Ulf Hedenström et al.

*****

Svagt rött ljus ok på natten

Den som vill ha tänt i stallet på natten bör välja ett svagt rött ljus. Det stör varken det normala sömnmönstret eller dygnsrytmen. 

I ett test med tio ridskolehästar har även blåberikat LED-ljus testats dagtid, men studien var för liten för att helt utröna effekten av det.

Källa: Influence of lighting on sleep behaviour, circadian rhythm and spontaneous blink rate in stabled riding school horses (Equus caballus). Linda Greening et al.

*****

Ungdomar vill kunna påverka mer

I en doktorsavhandling som speglar villkoren för unga ryttare (15-17 år) att kunna vara delaktiga i sin sport, blir slutsatsen att mycket av kulturen på ridskolor är präglad av givna normer och värderingar. Unga ryttare anpassar sig till hierarkiska ordningar, trots att de hade velat ha mer inflytande i frågor som rör hästen. 

För att detta ska förändras måste ridlärarna reflektera över sitt pedagogiska förhållningssätt, se de unga som kompetenta nog att komma med idéer och lyssna på dem. Det behöver skapas en kultur där unga kan vara delaktiga utan att vara rädda för att göra fel, konstateras i avhandlingen.

Källa: Unga ryttares rätt till delaktighet: En villkorad rättighet? Thérèse Waerner.

*****

Tre  sätt …

… som fett i fodret påverkar hästen:

1. Det är en koncentrerad och effektiv energikälla som kan ersätta en stor del av stärkelsen. Ge högst en deciliter per utfodringstillfälle och max tre deciliter per dag.
2. En del hästar blir lugnare och blir mindre stressade av fettillskott.
3. Olja på linfrö och raps är rika på Omega 3 som bland annat förbättrar hud och päls samt är positivt för hästar med muskelproblem och som lätt drabbas av korsförlamning.

Källa: The effect of the fat to starch ratio in young horses’ diet on plasma metabolites, muscle endurance and fear responses. Saman Lashkari et al.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 3/2026.