Från markarbete till lösgjord tölt: “Vägen mot målet”

Det som ser enkelt ut på tävlingsbanan är resultatet av en genomtänkt och systematisk utbildning. Under clinicen visade Camilla Hed och Ulrika Backan, tillsammans med Malin Börjesson och den unga islandshästen Vals från Majbacka gård (f -19, e Kongur vom Kranichtal, u Abba från Brattmyra gård), hur grunderna läggs steg för steg – från markarbete till grundtölt.

Börja från marken

Clinicens första del handlade om inlärning och kommunikation. Med hjälp av en enkel halsring visade Malin hur tryck och eftergift används för att lära hästen grundsignaler som skritt och halt. 

Principen är densamma oavsett ras: signal, respons, omedelbar eftergift.

– Det är ingen hokus pokus. Det svåra är tajmingen, konstaterade de senare i en intervju med Ridsport.

Arbetet från marken blir en grund för det som sedan sker uppsuttet. När hästen förstår signalen på marken kan den föras över till skänkel och sits i sadeln. På så sätt byggs ett logiskt signalsystem där hjälpgivningen blir tydlig och konsekvent.

En hjälp i taget

Ett återkommande tema var vikten av att inte ge dubbla signaler. Hästen behöver vara lugn och fokuserad för att kunna ta in en ny uppgift.

– Se till att hästen är lugn och fokuserad, oavsett om du arbetar från marken eller uppsuttet, för att uppnå den psykiska lösgjordheten. Det är jätteviktigt att uppnå.

Genom att göra en sak i taget och belöna små framsteg skapas trygghet. Hästen lär sig vad som förväntas och kan arbeta utan onödig spänning.

Power walk – bron mellan skritt och tölt

En central del av clinicen var begreppet “power walk” – en långsam, fyrtaktig gångart som ligger mellan skritt och tölt, även kallad skrölt. Här rör sig hästen avspänt, med lätt kontakt och med möjlighet att sträcka sig framåt–nedåt.

Power walk används som ett lösgörande verktyg och som en pedagogisk brygga mot grundtölt.

– Det här är ett träningssteg i tölt, inte tävlingstölt.

Genom att arbeta i ett lugnt tempo kan ryttaren påverka balans, liksidighet och bakbensaktivitet utan att spänning uppstår. I clinicen visades hur sidförande övningar som öppna och sluta hjälper hästen att hitta bättre balans, särskilt i det svagare varvet.

Lösgjordhet – mer än bara avslappning

Lösgjordhet genomsyrade hela presentationen. Men lösgjordhet handlar inte om att hästen ska vara slapp.

– Hästen måste ha en viss typ av aktivitet, utan att det blir spänning.

De beskrev både psykisk och fysisk spänning som vanliga problem. En häst kan bli spänd när den inte förstår signalerna eller när den “kläms mellan hjälperna”. Lösningen ligger i tydlighet, systematik och att våga gå tillbaka och “renovera” en signal som inte fungerar.

Ett konkret råd till ryttare var enkelt:

– Kan du skritta, trava och galoppera på långa tyglar på raka och böjda spår? Det är ett jättebra test på lösgjordhet.

När det blir problem

I intervjun med Ridsport efter clinicen betonades vikten av att analysera kommunikationen när något inte fungerar.

– Om det blir trubbel måste man fundera: vilken signal är det som inte fungerar? Var behöver jag börja om?

Det handlar om det som inom inlärning kallas shaping – att stegvis bygga beteenden och föra över signaler från marken till ridningen.

Målet: att visa vägen

– Det är coolt att visa upp det färdiga resultatet. Men vägen dit ser man sällan. Och det är vår mission.

Genom att bena upp hur hästen lär sig signaler, hur man bygger balans och hur man skapar en avspänd men aktiv häst vill de ge ryttare verktyg som fungerar oavsett disciplin.