Louise Josefine Thilander: ”Var själv med på resan så ni lär er tillsammans”

Det tog inte lång tid från det att Louise Josefine Thilander och Mói från Smedjan (f. -10, e. Hrannar von Svaða-Kol-Kir, u. Minning från Margaretehof) blev ett team för drygt fyra år sedan till att de började skörda framgångar på tävlingsbanorna. Sedan 2018 har ekipaget deltagit i SM varje år och utmanat motståndarna. Som ett kvitto kom landslagsplatsen och duon red sitt första NM 2018 där de tog sig till final. 2021 startade ekipaget sitt första Gæðinga-SM och kom hem med inget mindre än ett silver.

– Det är med ödmjukhet jag förvaltar denna häst på det bästa sätt jag kan för han är både känslig, kraftfull, har en stor egen integritet samtidigt som han gärna vill vara till lags på en och samma gång.
– Mói är en mycket arbetsvillig häst med otroligt hög ridbarhet – därför bestämde jag mig förra året för att även rida Gæðinga som slutade riktigt bra med ett SM-silver som jag och Mói är väldigt stolta över.

Det är en hårfin balansgång att behålla hans kraftfulla arbetsvilja och ändå få den lite mjuka framtoningen utan att tappa explosivitet.

Första året som senior

År 2022 är spännande för ekipaget som möter sitt första senior-år, och det är svårt att säga att det går annat än bra. Ekipaget tog sig till SM och har nu ett av de två avklarade kvalpoäng som krävs för Gæðinga-SM.

– Det hade såklart varit roligt att få rida ett Gæðinga-SM också första året som senior. Blir det ett SM i Gæðinga för min del så är målet att fortsätta visa upp fina program och visa Mói från sin bästa sida, säger Louise och fortsätter:
– Med en häst som Mói finns det inte utrymme att krångla till det, och i just Gæðinga handlar det om att visa upp hästens kapacitet och att det ska se kraftfullt och lättsamt ut. Därför gäller det med Mói att rida det som han bjuder på och få honom att känna sig som kungen inne på banan.

Kraft, arbetsvilja och explosivitet

En av de utmaningar som Louise och Mói mött är att hitta en balans av hingstens kraftfulla karaktär. I uttagningarna har ekipaget legat i topp för att sedan falla i finalen när Mói lätt kokar över och blir het.

– Det är en hårfin balansgång att behålla hans kraftfulla arbetsvilja och ändå få den lite mjuka framtoningen utan att tappa explosivitet.
– Han är en häst som ofta uppfattas som tuff då han gärna befinner sig överallt och ingenstans i större sammanhang, men egentligen är världens vänligaste häst. Långa mysstunder utdelas på hemmaplan där Mói är kung över gården, berättar Louise.

Man får alltid en extra kick av en härlig passträcka

8,377 i GDA på Ófeigurs GK-kval

Under lördagen var Louise och Mói på plats på Margaretehof, där de red hem segern i GDA trots hård konkurrens.

– Poängmässigt hade jag inga större förväntningar inför ritten. Målet var främst att behålla Móis lugn och glädje vilket jag tyckte vi lyckades bra med även om där finns mycket mer kapacitet i denna hästen. För mig är det väldigt viktigt att inte kräma ur Mói utan rida smart och strategiskt för långsiktigt arbete.
– Känslan var väldigt bra under ritten, Mói var pigg och i dessa situationer gäller det att rida på

vågen och behålla fokus. Jag är mycket nöjd och tyckte det var fantastiskt roligt att rida, man får alltid en extra kick av en härlig passträcka.

En relation där både bra och dåliga dagar är okej

Bandet som bildats mellan Louise och Mói bygger på att de är lyhörda för varandra och anpassar var dag efter hur de mår. Oavsett om det är en bra eller dålig dag är båda lika okej.

– Vi tvingar aldrig fram något. Jag har alltid en väldigt ödmjuk inställning till våran träning vilket ger både mig och Mói plats för att överraska varandra och utvecklas tillsammans. Mói är min lärare lika mycket som jag är hans, vi har upplevt mycket tillsammans vilket också gör oss till ett starkt team, berättar Louise och fortsätter:
– Vi har väldigt kul ihop, allt från att cykla och jogga ihop till att bara ligga i hagen och mysa eller köra ett tuffare träningspass med högre krav.

Där startade min dröm om stora mästerskap och framförallt att få rida pass

En hälsning till alla där ute

– Håll ut och häng i med era hästar, ge inte upp vid motgångar och var själv med på resan så ni lär er tillsammans. Jag har min familj att tacka som så många gånger stått stabilt och peppat under ungdomsårens motgångar som känts överväldigande, men också i framgångar påmint mig om att alltid vara ödmjuk och tacksam med båda fötterna på jorden.
– Jag har även haft den fina möjligheten att genom åren fått träna för några av dem främsta ryttarna och instruktörerna som finns och därigenom utvecklat mig själv och hittat min väg att gå. Där kommer även mina styrkor som instruktör till mina egna elever, då jag är väldigt mån om min egen utveckling och löpande utbildning. Hästar har alltid varit en stor del av mitt liv som startade tidigt med ponny och voltige som sedan runt 9 års åldern gick över i en passion för islandshästar. Där startade min dröm om stora mästerskap och framförallt att få rida pass. Jag har aldrig varit bortskämd med flotta hästar utan i takt med min utveckling som ryttare har det byggts på med fler hästar genom åren som matchade min nivå. Eftersom jag alltid tränat mina hästar själv har jag fått tillräckligt stor utmaning i varje häst, fått lära mig rida olika typer av individer och deras olika gångarter. Hemma har jag flera olika hästar, såklart Mói som jag satsar på men också en femårig fyrgångshingst e. Herjólfur frá Ragnheiðarstöðum som är tanken att bli tävlingshäst så småningom.