Molly Eriksson fick drömstart på VM: ”En dröm som går i uppfyllelse”

– Det är helt galet. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig det här, säger Molly Eriksson efter att ha kommit på fjärde plats i stilpass under den inledande dagen på VM.

Från lånad till älskad

När Jamila Berg ringde Molly under vintern och frågade om hon ville låna Blikka frá Þóroddsstöðum (f -06, e Kjarval frá Sauðárkróki, u Þoka frá Hörgslandi II) tackade Molly ja med glädje – men med ödmjuka förväntningar. Målet var att få en utvecklande säsong tillsammans, kanske några fina resultat. Att det skulle sluta med en plats i svenska landslaget var inte ens något hon vågade hoppas på.

– VM har alltid varit en dröm, men det kändes så långt borta. Det finns så många duktiga unga ryttare, och bara fem platser i landslaget. När jag fick samtalet om att jag blivit uttagen kunde jag knappt tro det var sant.

Efter ett framgångsrikt SM växte något mer fram än bara ett lyckat samarbete. Beslutet att Blikka skulle få stanna i Mollys stall var självklart.

– Det var inte alls planen att köpa en ny häst, men vi föll för henne direkt. Hon är så otroligt snäll, glad och trygg – och samtidigt fantastisk att rida. Hon har verkligen tagit oss med storm.

När Molly försöker beskriva vad Blikka betyder för henne stockar sig rösten.

– Hon har tagit mig till mitt första VM. Det är helt galet. Jag börjar nästan gråta bara jag pratar om det… Hon betyder så mycket. Man är alltid trygg med henne – och samtidigt är hon så häftig att sitta på ute på passbanan.

Stilpass som uppvärmning

Att Molly ens skulle rida stilpass på VM var en tillfällighet. Hon hade planerat att ställa upp i P2 och P1, men landslagsledaren Sissel Holmén väckte tanken om ett extra gren.

– Hon ringde och frågade om jag ville rida stilpass också. Jag var osäker först. Det är en svår gren, och inget jag egentligen har tränat på. Men hon och Jamila peppade mig och sa att det kunde vara bra att känna på banan. Så jag tänkte, varför inte?

Träningen inför VM bestod av en pass med fokus på stilpass hemma – och en provrunda på tävlingsbanan i Schweiz. Resten löste sig med känsla, samspel och ett visst mått mod.

– Det var väldigt ovant, men också väldigt kul. Jag tycker det är något speciellt med stilpass – att få sätta båda löpen, få till helheten. Det kräver mycket, men ger också en enorm känsla när det fungerar.

En oväntad passryttare

Molly har tidigare mest synts på ovalbanan, och beskriver sig själv som en ryttare som trivts där. Men med den skäckstoet Hrafnhetta frá Hvannstóði (f-05, e Hruni frá Breiðumörk 2, u Ösp frá Hvannstóði) började hon för några år sedan att utforska passridningen. Det blev starten på en ny resa.

– Hetta lärde mig att rida pass, och det var faktiskt med henne jag testade stilpass för första gången. Och nu har Blikka tagit vid, och lär mig ännu mer.

Att det var just i pass hon skulle få sitt första VM-genombrott – det hade Molly inte räknat med.

– Nej, verkligen inte. Men jag tycker det är jätteroligt att rida pass. Det är en så härlig känsla när det flyter och man får vara i det där ögonblicket tillsammans med hästen.

En dröm som just börjat

För Molly blev fjärdeplatsen i stilpass en känslosam start på mästerskapet.

– Jag tror inte riktigt att jag har tagit in det än. Jag är bara så glad att få vara här. Det känns som en dröm.

Nu väntar fler starter – och Molly är full av förväntan.

– Jag vill bara njuta, rida vårt bästa och förhoppningsvis sätta någon riktigt bra tid.