TräningstipsHar du koll på ställningen? Hästens ställning av nacken, alltså. Ridläraren Anna Andersson delar med sig av knepen som gör dig till mästare på området.
Nyheter, Träningstips
17 mars 06:20
Få koll på ställningen
Tygeln ska gå i linje till en hand som går uppåt framåt – den ska inte gå nedåt bakåt.
Foto: Stefan Jerrevång
Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Du är inloggad, men någonting är fel.
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Min profil
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Den tillhör Ridsport Plus - logga in, prenumerera eller köp artikeln för att läsa vidare.
När ridläraren Anna Andersson får nya elever är det ofta i ställningen som det finns problem.
– En mjuk kontakt och att hästen kan ställa underlättar otroligt mycket. Hästen fun-gerar som ett radband. Om ställningen i nacken är felaktig kan hästen inte använda resten av halsen eller ryggkotorna genomsläppligt, och överlinjen blir styv.
Anna menar att många hästar är felaktigt ställda.
– I stället för att ställningen kommer mellan skallbenet och första halskotan är hästen ställd mellan första och andra halskotan, och om den böjs där lägger den huvidet på sned, säger Anna.
Det finns bra referenspunkter för att kontrollera ställningen; det yttre örat ska vara något högre än det inre, eller åtmnstone ska öronen vara lika höga. Ganaschen ska gå in mot hästens struprand. Noslinjen ska vara i lod.
Fakta
Anna Andersson
Gör: Driver Kulltorps Islandshästar i Klockriket som ligger i Östergötland. Utbildad ridlärare III, verksam som sport- och GK-domare, unghästtränare. Tränar både grupper och privatryttare. Har avel, hingststation och driver butik med ridsportprodukter. Ansvarig för 65 hästar, varav hälften är inackorderingar.
Familj: Sambo som är mjölkbonde, två barn, åtta och fyra år.
Bästa hästar: Petra frá Auðsholtshjáleigu (f -13, e Konsert frá Korpu, u Perla frá Ölvaldsstöðum), som tävlar F1 och PP1, och Draumur från Waern (f -18, e Vaki från Österåker, u Mysla från Örslösa Prästgård) som tävlar V1 och T1. Har även några yngre hästar.
Har alltid i kylskåpet: Srirachamajonnäs (chilimajonnäs). Äter det till allt, till och med falukorv, jag har blivit helt nördig. Blå Bands är bäst.
På min bucket list: Jag vill vara med och driva hästar vid höstinsamlingen på Island. Jag kanske ska ge mig själv det i 50-årspresent.
– Ställningen kan göras med rak hals eller med böjning i halsen, men när hästen förböjer halsen vid halsens bas försvåras ställningen.
Rätt utbildning från början
Det kan finnas flera anledningar till problem med ställningen. Hästen kan vara felutbildad och ha lärt sig var ryttaren tycker att den ska ha huvudet – fast ryttaren angett fel sorts böjning.
– Det kan också handla om att hästen har problem i sin kropp, med balans eller lösgjordhet, som gör att den spänner sig vid nacken.
En tredje anledning kan vara att hästen inte är utbildad i hur den ska hantera bettet.
– Den kan lägga för mycket tryck med tungan på bettet. Tungan är en muskel som fäster uppe i nacken, och om tungan spänns försvåras ställningen. Prova att trycka tungan mot gommen, då blir du spänd i nacken – och prova att röra på tungan, då slappnar nacken av.
Eftergift och kontakt
Anna säger att det känns när ställningen blir rätt.
– Hästen kommer till eftergift och kan slappna av i sin kropp. Den blir mer kontaktsökande med en sugande känsla, i stället för att kännas stum eller klapprande.
En häst är precis som vi människor oftast ojämnt stark, ungefär som att vi är höger- eller vänsterhänta. Hos islandshästar brukar den högra sidan vara lite starkare, ungefär som en högerhänt person. Då väljer hästen att skjuta fram höger bog, lägga mer vikt framåt åt höger och vanligtvis då korta eller skjuta vänster bakdel åt motsatt håll.
Denna skevhet förkommer i olika grad och kan även vara helt tvärtom, alltså att skevheten är mer påtaglig i vänster fram och höger bak.
Om hästen är höger framstark så upplevs den ibland som styv (svår att böja) i den högra sidan i höger varv, medan det kan upplevas som att hästen drar utåt, skjuter ut höger bog, när den går i vänster varv. Hästen hamnar då lätt i en förböjd form.
Hjälp hästen att arbeta rätt
Oavsett har hästen ett rakriktningsproblem som vi behöver hjälpa den med, för att den ska kunna arbeta och bära ryttare på ett hållbart och balanserat vis.
– Att använda sig av olika övningar under hästens utbildning är en del i att hjälpa hästen till bättre balans på vägen mot rakriktning, förklarar Anna.
Fakta
Annas tre bästa övningar
1 Greppa ställningen
Börja från marken, då är det lättare att se ganaschen. Ha gärna hästens man flätad, då blir det lättare att se hur den ställer och böjer sig. Det du vill göra är att få koll på att hästen kan ställa sig och ta kontakt med bettet på ett bra sätt.
Stå framför hästen och håll i bettringarna. Ställ hästen, träna gångjärnet från sida till sida och håll koll på referenspunkterna (se längre text i artikeln till vänster).
– Visa hästen från marken vad du vill att den ska göra. Den ska inte böja halsen från basen, den ska bara ställa, säger Anna Andersson.
Efter att du stått framför hästens huvud, gå över till att ställa dig vid sadelläget eller till att göra övningen uppsuttet.
– Ta en lätt kontakt med båda tyglarna. Handen på den sida du vill ställa åt ska gå lite uppåt, samtidigt som du rör på fingrarna. När du tar upp handen inverkar bettet i hästens munvinkel och ger inte lika mycket tryck på tunga eller laner, instruerar Anna.
Hon berättar att många tar ner handen när de vill att hästen ska ta ner sitt huvud.
– Men hästar är klaustrofobiska och vill inte sitta fast. Om tungtrycket blir stort spänner hästen tungan och nacken går uppåt.
När hästen är ställd på rätt sätt, och inte viker sig, sänk handen igen och ge eftergift. Upprepa övningen.
Du kan ta med dig övningen in i skritt och senare även i andra gångarter.
– Grundförutsättningen är att hästen måste få lära sig från marken och du måste också stå så att du ser att hästen gör rätt. Sen tar du med dig känslan och övningen upp i sadeln.
2 Stepping over
Att flytta hästen för skänkeln, stepping over, är en bra övning där hästen får både gymnastik och koordination. Den blir också lösgjord och rakriktad.
– Jag börjar alltid från marken, och kontrollerar att hästen flyttar sig för mig utan att jag behöver trycka undan den. Börja gärna enkelt, vänd hästens huvud lite in mot dig själv och gå på en volt, då blir det automatiskt att bakbenen går ifrån dig. Ju större böj det är i hästen, desto lättare är det för hästen att flytta sina bakben, säger Anna Andersson.
Här gör det inget att hästen är lite förböjd. Hur du får hästen att flytta beror på hur er kommunikation ser ut i vanliga fall. Brukar du ha spö vid korrigeringen så kan du använda det i övningen. Du kan också använda röstkommando eller gå med en energi i din kropp som gör att hästen flyttar sig.
Börja i det lätta varvet, för att hästen ska få lära sig där det är enkelt, men gör sedan övningen i det svåra varvet.
Gör därefter övningen när du sitter i sadeln. Böj halsen och bålen och be hästen flytta sina bakben.
När du och hästen har koll på övningen kan du räta upp hästens hals. Men fortfarande ska hästen vara inåtställd, och du fortsätter att flytta hästen för inner-skänkeln.
– Ett vanligt problem är att ryttarens vikt tippar utåt i det varv som är hästens svåra. Ryttaren behöver sitta kvar på det inre sittbenet och ha vikten i den inre stigbygeln. Om det är svårt kan det vara bra att släppa den yttre stigbygeln, då får du en signal om att du kommer att ramla utåt om hästen försöker placera dig på yttersidan. Feedbacken från hästens balans blir direkt.
3 Bättre galoppfattningar
Anna Andersson gillar att jobba med koner.
– Det ger ryttaren referenspunkter, det är så lätt att man svävar iväg och blir lite bekväm.
I den här övningen gör vi ”framdukningen” enkel genom att använda en enda kon.
Ha hästens panna och bringa vänd mot konen och flytta hästen runt med hjälp av innerskänkeln så att den tvärar. Ju närmare konen hästen är, desto svårare blir övningen eftersom hästen måste tvära mer.
Vanliga misstag är att hästen blir förböjd och att ryttarens vikt rasar utåt.
– När hästen blir förböjd tvärar den bara med sina framben, medan bakbenen går kvar på spåret. Andra svårigheter kan ha att göra med att hästen inte tar sidförande skänkel eller förhållande hjälper och nästan kliver över konen, säger Anna.
Tänk på att inte stressa upp dig själv, för om det sker är det lätt att bli lite framåtlutad och då tappar du kontakten med sittbenen, vilket gör att övningen inte fungerar.
– Det här blir också stabilitetsträning för ryttaren.
Gå gärna ur övningen genom att låta hästen spåra på voltspåret och gå över i tölt (trav går också bra). Sedan går du ner i skritt och repeterar övningen.
Sist men inte minst, gör övningen omvänt, där svansen är in mot konen, som en förberedelse för galoppfattning.
– När du rider med svansen in mot konen är rätt bakben aktiverat och det kan bli fina fattningar. Om du går i höger varv med svansen mot konen aktiveras det vänstra bakbenet, som är viktigt för höger galopp. Det här är ett väldigt bra sätt att träna galoppfattning ur skritt, säger Anna.
Den som kommit längre i utbildningen kan med fördel välja att göra fattningen ur sluta, alltså med bakdelen inåt.
Den här artikeln publicerades först i tidningen Ridsport Island 2025.
Senaste publicerat
Följ Ridsport på