Allt fler väljer bett i nya material

Matilda Evertsson arbetar med att passa ut bett till främst ridhästar och har en arsenal av bett i en mängd olika material. Hon har en gedigen utbildning i allt kring hästens mun. Hon är utbildad i USA och har haft Mike Lawrence, en av världens bästa hästtandläkare, som mentor.

Med utgångspunkt från Mölndal har hon sedan sex år arbetat med hästars munhälsa och hjälpt ryttare att hitta rätt bett till sin häst.
– Det är ungefär detsamma som att hitta rätt sadel. Alla hästar är individer och därmed olika. Munnarnas anatomi skiljer sig från varandra: hästarna kan ha hög eller låg gom, de kan ha varierat utrymme mellan lanerna, säger Matilda Evertsson.
– Utgångspunkten är att hästen har en frisk mun. Tandkontroll bör göras var tionde till tolfte månad, om hästen inte har något större besvär som behöver åtgärdas med kortare mellanrum. På unghästar som fäller mjölktänder bör tandkontroller göras ännu oftare.

Ryttarna vill ha moderna, anatomiskt utformade bett som ligger stilla och ger ett jämt tryck.

Matilda Evertsson

Ryttarnas medvetenhet om vikten av ha rätt bett till sina hästar har ökat, både vad gäller passform men också i materialval.
– Ryttarna vill ha moderna, anatomiskt utformade bett som ligger stilla och ger ett jämnt tryck.

Efterfrågan tycks också öka på alternativ till det traditionella stålbettet. Det finns numera en hel uppsjö av varianter, utformningar och inte minst material.
– Rätt bett till hästen är som sagt oerhört viktigt. Det är många som har frågor och som vill lära sig, säger Matilda Evertsson.

Ingen större skillnad i hästens mun

Trots efterfrågan på mindre traditionella material i betten ser inte veterinär Maria Mannfalk några större skillnader mellan de olika materialen vad gäller påverkan i hästens mun.
– Jag har faktiskt aldrig sett någon större skillnad på hästar som går på metallbett eller någon gummi- eller silikonvariant. Det har talats om större friktion mot lanerna med ett gummibett men det har jag inte sett, säger hon.

Maria Mannfalk är själv ryttare och hon ser massor av ridhästar, både i sin roll som praktiserande veterinär och som tävlingsveterinär.
– Ute på tävlingar kollar jag alltid munnarna på hästarna och det är förvånande ofta jag hittar sår i mungiporna. Det är inte ovanligt att ryttarna blir förvånade och säger att de inte hade en aning. Jag ber dem kolla sin hästs mun regelbundet och kan då få till svar att hästen inte tillåter det. Men då måste man öva. Kan man rida hästen måste man också kunna kolla den i munnen på daglig basis.

Det har talats om större friktion mot lanerna med gummibett, men det har jag inte sett.

Maria Mannfalk, veterinär

Risken för skador på bettet ökar med gummi

Det är alltid viktigt att kontrollera sin utrustning men använder ryttaren någon form av gummibett är det viktigt att kontrollera det efter varje ridtur.
– Man bör också vara uppmärksam på hästar som går på gummibett och tuggar mycket. Risken är att det blir flisor på bettet som irriterar, förklarar Maria Mannfalk.
– Jag har också sett påverkan på de första kindtänderna på hästar som gått mycket på baucherbett, där ju stången som fästs i sidstycket lyfter upp bettet.

Det är ryttarens hand som avgör hur bettet fungerar.

Louise Löfgren

Störst munskador hittar hon hos hästar som går på felanpassade bett.
– Egentligen handlar det ändå om vem som håller i tygeln. De värsta exemplen är när någon köpt en häst eller ponny som är för het för ryttaren och den betslas upp alldeles för mycket. Det mår inte munnen bra av.

Louise Löfgren använder främst metallbett

Välmeriterade Louise Löfgren är positiv till de olika materialen av bett som finns på marknaden idag, men poängterar samtidigt att dagens stora utbud både riskerar att dra med folk i trender och att välja ett skarpare bett än vad ryttaren behärskar.
– Gummibett kan till exempel ibland vara bra på hästar som gärna biter på bettet. Jag har själv testat de flesta betten och vem har inte dragits med i alla bettrender som finns nu, men i slutänden faller jag alltid tillbaka till det enkla, billiga som jag hade för 20 år sedan. Jag tycker det är bra att det finns många bett att välja mellan, men är lite rädd för alla skarpa bett som många inte klarar av att rida med. Jag tror tyvärr att det rids på mer skarpa bett nu än tidigare eftersom det finns ett så stort utbud, menar Louise.

Förutom de olika material som finns att välja på idag söker sig även Louise tankar till olika märken och utföranden.
– Mina vanligaste bett som jag använder är gjorda av metall, gärna en metall som gör att det kan rosta lite. Det tycker hästarna om.
– Jag tycker att det är viktigt att inte krångla till det för mycket och sväva iväg bland alla dyra märken som finns. Ett bett som inte är för långt eller inte tar för mycket plats i hästens mun är viktigt. Sedan är det ryttarens hand som avgör hur bettet fungerar.

Fakta

Experten om bett

Matilda Evertsson arbetar med hästtandvård och bettrådgivning. Här är hennes guide till alternativa bettmaterial.

Titanbett
Matilda Evertsson: ”Det är ett mycket slittåligt bett, smaklöst. Det väger väldigt lite och är bra till hästar som lätt får sår i mungiporna. Dessutom blir det behagligt varmt snabbt. Alla hästar gillar dock inte lätta bett.”

Silikonbett
Matilda Evertsson: ”Dessa bett passar till hästar med känslig mun och ger extra komfort. Ur munhälsosynpunkt ger silikonbettet mindre slit på premolarerna.”

Läderklätt bett
Matilda Evertsson: ˝Jag tycker att det passar bra på hästar som har svårt att ta stöd i handen, och på unghästar som ska lära sig att ta stöd. Jag upplever att hästarna vågar det på ett läderbett. Lädret har också förmåga att anpassa sig till hästens mun. Det ökar salivavsöndringen, så att hästen vill suga tag.”

Sweet iron
Matilda Evertsson: ”Sötmalm är ett hölje man lägger på rostfria bett som ger ökat sug och höjer acceptansen då det avger en söt smak som många hästar tycker om. Den blå sötmalmen kommer sakta att oxidera och färgen blir gråbrun med tiden. Ju mer sötmalmen oxiderar, desto mer smak utsöndras och
acceptansen höjs.”

Plastbett
Matilda Evertsson: ”Biter hästen på plastbetten kan det bli fula märken, så det gäller att vara uppmärksam på vassa kanter som kan skada hästens slemhinnor. Passar därför hästar som inte direkt tuggar på bettet.”

Fakta

MATILDA EVERTSSON OCH MARIA MANNFALK

Matilda Evertsson

Bor: Mölndal utanför Göteborg .

Familj: Sambon Alexander, mamma Birgitta, pappa Michael. Syster Kajsa som tävlar i hoppning. Hunden Hilda, hästen Gibson som vi haft i snart elva år (honom har jag vinster med upp till 1,40).

Egna uppfödningar: Vincitore, Capitan Uncino, Cuore d’Oro och Bellagio.

Gör: Arbetar med hästtandvård och bettrådgivning.

Utbildning: ASED (international school of dentistry) grundutbildning och vidare utbildning advanced dentistry master.

Maria Mannfalk

Bor: Skanör.

Familj: Sonen Daniel och en häst.

Gör: Praktiserande hästveterinär och tävlingsveterinär.

Utbildning: Legitimerad veterinär 1997, Uppsala, certifierad Kiropraktor häst, IAVC, Tyskland  2008, Fagdyrlæge i hestens sygdomme, Certified in equine diseases Danmark 2011, vidareutbildning i hästtandvård England och Danmark.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 20/2020.