Arvet lever vidare med starkt avtryck i isländsk avel

1996 kom Reynir Örn Pálmason till Skåne för att arbeta på Margaretehof, den anläggning som Göran Montan med familj byggt upp till en av Sveriges främsta tävlingsanläggningar. Där blev han kvar i åtta år. En tid som skapat många minnen och lärdomar.

– Ett minne som jag bär med mig är alla de kvällsridturer vi tog under mina år på Margaretehof. Efter en öl, och sedan ut i fullt tempo. Det tyckte både jag och Göran om, det var roliga tider.

– En annan viktig sak han lärde mig var att äta med kniv och gaffel. Han tyckte nog att jag åt lite vilt och tyckte det var viktigt att jag fick lära mig att äta ordentligt, om jag någon gång skulle bli inbjuden till kungen, skrattar Reynir.

Omtalad avel

När familjen Montan köpte gården Krókur för tolv år sedan startade resan att vidareutveckla familjens isländska avel som funnits sedan 1991. Sedan dess har 207 hästar fötts under gårdsnamnet Margrétarhofi, varav 93 är bedömda. Under åren har gården byggts upp till en av Islands största med omkring 100 hästar där det årligen föds 20–30 föl.

– De har satsar mycket och använder bara de bästa hingstarna och tränarna. I år har vi hittills visat fem hästar – alla i första klass. De har höga mål för sin avel, berättar Reynir som också menar att de sex bostäder som hyrs ut bidrar till gårdens goda drift.

– Gården blir bättre och bättre för varje år, precis som hästarna.

Det handlar också om det aveln har betytt för Island i stort.

– Det är bland de tio bästa på Island och börjar bli ett varumärke för bra hästar med bra lynne och som är vältränade. De satsar mycket på just bra lynne och att de flesta kan rida hästarna. Deras hästar väcker uppmärksamhet.

Stod upp för islänningarna

För att beskriva Göran med tre ord väljer Reynir snäll, hjälpsam och kunnig.

– Han sa ofta att han kan lite om mycket. Man kunde fråga om nästan vad som helst, och oavsett vem som ringde och bad om hjälp var han alltid beredd att ställa upp.

Det var tydligt att Göran tyckte om Island, även om han ibland tyckte att islänningarna var oförsiktiga med ekonomin, som Reynir uttrycker det.

– Han tyckte att islänningarna skulle ha tidning, så han drev Eidfaxi trots att det kostade honom mycket. Han tyckte att det var viktigt helt enkelt.

– Han stod också upp för oss under krisen när det inte pratades väl om islänningar. Han satt i Riksdagen och tog i stället plats i talarstolen och pratade gott om oss, ”de är duktiga och kommer igen”.

Hur stort betydelse Göran haft för de båda länderna menar Reynir att det är få som förstår.

– Han var otroligt betydelsefull för SIF och gick in med pengar när det krisade. Jag vet inte hur SIF hade varit idag om Göran inte funnits på den tiden. Det var sådan han var, så otroligt hjälpsam.