Så kan AI förbättra välfärden för islandshästen

Under clinicen på Sweden International Horse Show ville forskarna och veterinärerna från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visa hur AI kan användas för att tidigt upptäcka hältor, som ett hjälpmedel till veterinärerna vid diagnostisering. Genom tekniken kan eventuella asymmetrier i hästens rörelsemönster upptäckas. Forskarna och veterinärerna Marie Rhodin, Elin Hernlund, Emma Persson Sjödin, Anna Leclercq och Ebba Zetterberg från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, delade med sig av den senaste forskningen på ämnet.

– Vi har gjort tidigare studier som visade på svårigheten med att bedöma hältor med det mänskliga ögat. Vid dessa studier blev vi överraskade när erfarna veterinärer inte alltid var överens om vilket ben hästen var halt på, eller om det fanns en hälta överhuvudtaget. Det visade sig att speciellt bakbenshältor var svåra att bedöma, säger veterinären och forskaren Marie Rhodin.

– Det mänskliga ögat räcker inte alltid till. Precis som vi använder ett stetoskop för att mäta hjärtslag eller en termometer för att mäta temperatur, så kan vi behöva ett sätt att mäta hälta på ett objektivt sätt. Detta görs genom objektiv rörelseanalys. Med ny teknik och den senaste forskningen kan man göra undersökningar med hjälp av en vanlig smartphone.

Lurigt att lista ut grundproblemet

Något som kan krångla till bedömningen ytterligare för blotta ögat är om det uppstår så kallad kompensatorisk hälta.

– Eftersom hästen har fyra ben så kan de välja att omfördela vikten på olika ben vid en hälta. Vid exempelvis en primär bakbenshälta kan man istället se att hästen får ett sämre påskjut på ett framben. Det blir lurigt och risken finns då att man börjar utreda och behandla fel ben. Men när man undersöker det närmre med hjälp av objektiv rörelseanalys så kan vi se att hästen inte är frambenshalt, utan att det istället var bakbenet som var huvudproblemet där smärtan satt, förklarar Elin Hernlund.

Tekniken är en svensk uppfinning som sedan spridit sig över världen. Idag används tekniken av veterinärer i över 50 länder.

– Det är häftigt vad tekniken ger oss möjligheter idag. Det började med ett kamerabaserat system där vi även använde oss av sensorer, markörer, som man sätter på hästen för att mäta hur den rör sig. Detta system var dock ganska tidskrävande, när man behövde ta av och på alla markörer från hästen. Men sedan kom idén att utveckla datorseendet med AI, så att mätningen kan göras enbart genom att filma med en smartphone för att mäta hästens rörelsemönster, säger Marie Rhodin.

Många hästar asymmetriska

Mätningen ersätter inte en veterinär, men det är ett komplement till deras ögon.

– Detaljer och snabb tidsuppfattning är något som det mänskliga ögat har svårt för och där kan tekniken hjälpa oss. Människan bestämmer och fattar besluten i slutänden, men tekniken kan vara ett så kallat besluts-stöd, säger Elin Hernlund.

Många hästar har någon avvikelse i sitt rörelsemönster och små asymmetrier behöver inte alltid betyda att något är allvarligt fel.

– Det viktiga att ta med sig är vetskapen om vad som händer när vi tränar hästen. Enligt tidigare studier har det visat att en stor andel av de hästar som undersökts har haft små asymmetrier i sitt rörelsemönster och då får man försöka tolka vad dessa asymmetrier betyder. Vi vill gärna upptäcka en hälta så tidigt som möjligt. Om hästen har en liten skada och du fortsätter träna tills hästen blir värre så kan det redan vara för sent när den kommer till veterinär. Med hjälp av tekniken kan hästägaren filma hästen regelbundet med telefonen. Om asymmetrin är konstant och inte blir värre med träning så kanske det är något som går att leva med. Men blir det värre vid belastning så är det något som man behöver göra något åt, säger Marie Rhodin.

Annat rörelsemönster hos islandshästen

När det gäller islandshästar så kan de vara lite extra speciella att mäta på grund av sina extra gångarter.

– Det finns pågående forskningsprojekt på SLU där vi jobbar med att se hur hältan ser ut i de andra gångarterna och där har man inte kommit riktigt lika långt. Det som gör det lite svårare är att islandshästarna inte har en lika stor rörelse upp och ned från marken samt att de har en högre stegfrekvens, det vill säga att de tar flera steg per sekund än andra hästar. Det gör det ännu mer komplicerat för ögat och där kan tekniken hjälpa till väldigt mycket i bedömningen, säger Ebba Zetterberg, forskare och veterinär.

– Tekniksystemen är därför väldigt hjälpsamma, eftersom de inte har samma begränsning som det mänskliga ögat. Det är därför väldigt bra att göra en mätning av sin islandshäst vid en hältutredning. Vi håller på med en studie på detta just nu på UDS och Mälarkliniken. Så om man har en halt islandshäst, eller en misstanke om hälta, så får man jättegärna kontakta dem och efterfråga studien och kommer då att få en mätning.

Mäta hälta i tölt och trav

Att mäta hälta i tölt är något komplicerat.

– Med hjälp av tekniken försöker vi förstå hur de förändrar sitt rörelsemönster vid hälta för att sedan kunna mäta de här förändringarna. Då har vi även tittat på tölt, men där blir det väldigt små skillnader vilket gör det svårare att upptäcka lindriga hältor i tölt, säger Marie Rhodin.

– Även i trav misstänker man att islandshästen inte beter sig riktigt likadant som andra ridhästar, eftersom de har fler gångarter och därmed får möjlighet att kompensera på andra sätt. Därför vill vi se fler islandshästar i de här forskningsprojekten för att lära oss mer.

Upptäck problem i tid

– En hälta är inte bara en etta eller en nolla. Såklart finns det allvarliga hältor, om en häst blir sparkad och får en direkt fraktur till exempel. Men oftast talar vi om sporthästar med slitageproblem och hältor som kommer smygande över tid. Därför har det betydelse att vi nu kan följa ett rörelsemönster, plocka upp problemen i tid och därmed öka hästvälfärden, säger Elin Hernlund.

Tekniken skapar även möjligheter i samband med rehabilitering av hästar.

– Frågor som hur snabbt man ska börja trava eller galoppera igen efter en skada, det är något som veterinärer inte kunnat ha koll på när hästen varit på hemmaplan. Nu kan vi plötsligt göra mätningar där vi kan anpassa träningen till hur hästen mår den aktuella dagen. Vi ser enorm potential i den här tekniken.

– Det finns alltså teknologi som kan hjälpa hästarna både när de är hos veterinären och när de är hemma. Den här teknologin är väldigt precis och hjälper oss att förstå hästens rörelsemönster mycket bättre. Sedan måste som sagt tekniken fortfarande tolkas av människor och det är veterinärerna som tar besluten, men detta kan vara ett hjälpmedel, säger Elin Hernlund.

Om hästägare känner att de skulle vilja ta del av den här tekniken till sin egen häst, hur gör man då?

– Då kan man ta kontakt med en veterinär som använder sig av den. Sedan finns det även en version som finns tillgänglig i en vanlig smartphone. Den används bland annat av flera equiterapeuter och professionella tränare. Veterinärer använder tekniken för diagnostisering, medans den andra versionen för smartphones används för monitorering, det vill säga övervakning av rörelsemönstret över tid. Det lättaste för en hästägare är att kontakta en veterinär och säga att man vill göra en mätning, eftersom man då får hjälp av veterinären att tolka det man ser i mätningen, Elin Hernlund.

– De svenska veterinärerna ligger otroligt långt fram i denna utveckling, så de svenska hästägarna har faktiskt extra bra hjälp när det kommer till det här, tillägger hon.