Nyheter
15 juni 06:10
Ridsportplus

Så påverkar vädret höskörden

FoderPå senare år har vi flera gånger upplevt att en viss slags väderlek blivit dominerande under lång tid. Massor av regn alternativt rejäl torka – i flera veckor. Men hur påverkar det vallen som ska bli foder?

Så påverkar vädret höskörden
Med rätt vallfoder täcks även proteinbehovet genom grovfodret och det behövs inget kraftfoder. Analys är en förutsättning att hitta rätt foder. Foto: Ann-sofi Hjärn

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    En som har full pejl på foder och näringsvärde är växtodlingsrådgivaren Therese Tarler vid HIR Skåne, ett oberoende rådgivningsbolag.

    Vad händer med näringsinnehållet i vallfoder när det blir upprepade översvämningar eller långvarig torka?

    – Vi har sällan både översvämning och torka inför samma skörd, utan antingen det ena eller det andra, säger Therese Tarler. Therese Tarler är växtodlings­rådgivare på HIR Skåne. Brukar föreläsa om grovfoder för hästägare, och ger odlingsråd till lantbrukare. 

    – Inför förstaskörd har vi ofta fått nederbörd på gödningen som är utlagd i mars-april. Blir det sedan torrt i maj har vallen redan tagit upp en del av kvävet som behövs för att bilda råprotein. Om torrperioden blir långvarig hämmas vallens tillväxt och då blir det svårt att förutse näringsvärdet, eftersom vi inte vet hur mycket gödning som vallen hunnit ta upp. 

    Theresetarlerjpg.jpg
    Therese Tarler är växtodlings­rådgivare på HIR Skåne. Brukar föreläsa om grovfoder för hästägare, och ger odlingsråd till lantbrukare.

    Försommartorka vanligare

    Vad är det mer som påverkar? 

    – Sammansättningen av gräsarter påverkas av vädret. Hästens vallfoder består mest av timotej och ängssvingel. Timotej klarar översvämningar bra, men är känsligt för torka, och kan försvinna efter långvarig torka. Ängssvingel har djupare rotsystem och klarar torkan bättre. Om engelskt rajgräs finns med i blandningen är den snabb i återväxten jämfört med de andra gräsen, speciellt vid torka. Det innebär att en andraskörd kan ha en stor andel engelskt rajgräs. 

    Är värdena på vallfoder till häst generellt annorlunda nu än för några år sedan?

    – Nej, det är ingen generell förändring utan vädret och skördetidpunkten det
    aktuella året är helt avgörande för hur värdena blir. Dock ser vi att försommartorka blir allt vanligare, vilket försvårar planeringen för gödsling och skörd. Sedan finns det också en stor variation inom ett fält, beroende på om det finns backar, olika jordmån och så vidare.

    Fakta

    Håll koll på megajoule och smältbart råprotein

    • Den omsättbara energin i fodret anges i MJ. En lättfödd häst på 300 kg behöver 36 MJ för underhåll, respektive en lättfödd häst på 400 kg behöver 45 MJ.
    • Det finns en viktig kvot att känna till: för varje MJ behövs 6 g smältbart råprotein, i ovanstående fall totalt 393 g smb rp. 
    • Extra tillägg av både energi, MJ, och protein behövs till högdräktiga ston, digivande ston, unghästar och hästar i hårt arbete – dessa hästkategorier behöver det mest näringsrika vallfodret.

    Källa: Utfodringsrekommendationer för häst, SLU.

    Expandera

    Lagom efter blomning

    Vilka värden fokuserar ni på?

    – Energi (MJ) och smältbart råprotein (smb rp), samt kvoten mellan dem (se faktaruta). MJ kan vi inte styra genom en insats, utan endast med skördetidpunkt. Råproteinet styrs genom tillförsel av kväve.

    – Det bästa värdet till en vanlig ridhäst finns ofta i ett vallfoder som har fått stå till efter blomning, då det har ett högt fiberinnehåll samt ett energiinnehåll på 6 till 8 MJ. Utmaningen är att proteininnehållet i ett gräs som kommit så långt i utvecklingen ofta är mycket lågt. Här gäller det att gödsla med rätt mängd kväve för att inte komma för långt under kvoten på 6.

    – Värdena på andraskörden styrs helt av när regnet kommer under sommaren och hur snabbt återväxten kan komma i gång. Vid en trög återväxt kommer inte gräset att vara så utvecklat när andra-skörden måste tas i månadsskiftet augusti-september. Fodret innehåller då mycket bladmassa och låg andel fiber. Det lämpar sig bäst till de hästar som behöver spädare och mer lättsmält grovfoder, som växande hästar.

    Vilka frågor brukar hästägare ställa?

    – Många tycker det är svårt att hitta ett vallfoder som passar flera kategorier hästar i samma stall. Försök att välja ett näringsrikt foder och späd ut detta med spannmåls- eller gräsfröhalm till de hästar som behöver ett foder med lägre näringsvärden.

    Fakta

    Varierad mängd kolhydrater 

    I ett norsk-svenskt projekt har förekomsten av fibrer, socker och fruktan i sex olika gräsarter undersökts. 

    Gräs från 36 försöksfält skördades vid tre olika tidpunkter och både skörd och återväxt analyserades. Resultaten visar på stor variation, där hundäxing generellt hade lågt innehåll av socker och fruktan medan rajgräs hade högt sockerinnehåll. Ju äldre gräset var, desto lägre blev proteininnehållet.

    I ett delprojekt undersöktes smältbarheten av utvalda gräsprover med rajgräs och hund-äxing. Smältbarheten av socker och fruktan var hög i hästens tunntarm, oavsett grässort eller tid för skörd. Fibernedbrytningen sker i grovtarmen och där hade rajgräs generellt en högre smältbarhet än hundäxing. 

    Källa: Carbohydrates in grass and forages for horses – the good, the bad and the ugly. Rasmus Bovbjerg Jensen 2023.

    Fakta

    Ängshöet undersökt närmare

    Vallfoder till häst innehåller i allmänhet få sorter och i de vanligaste fröblandningarna för häst finns mellan två och fem sorters gräs eller baljväxter. I Värmland har man undersökt växter och näringsvärde i ängshö, skördat på sexton olika ängar. Provrutor i studiens ängar hade upp till 33 arter av kärlväxter. 

    Analyser visar att dessa växter hade högt innehåll av organiska mineraler, vilket kan underlätta upptaget. Detta tyder på att hästar skulle må bra av ett hö med många olika arter i. Ängshö kan även vara ett bra komplement för att få större variation i fodret.

    Källa: Hästhö från slåtterängar, en underskattad resurs. Länsstyrelsen Värmland 2022.

    Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 10/2024.

    Ridsport digital

    99:- i månaden