Så tar du hand om din islandsimport

Ge hästen tid

Både Rebecka Frey och Frida Lindström påtalar vikten av att ge den nyimporterade hästen tid att acklimatisera sig. Hästar som är uppvuxna på Island kan vara känsligare och mer flyktbenägna än de som föds upp i Sverige. Det märks inte alltid när hästen provrids på Island, i sin trygga miljö. Men en ny omgivning kan göra att den uppför sig annorlunda, säger Frida och råder att börja träningen i rundpaddock tills häst och ryttare litar på varandra innan man rider ut. Den svenska naturen kan vara en skrämmande miljö för en häst som kanske aldrig varit i skog förut. Men Frida berättar även att hästträningen har utvecklats på Island och hästarna är numera lugnare än de som importerades på 1980-90-talen då de ofta var betydligt mer ohanterade och vilda.

Var observant på hur hästen mår

Det är alltid viktigt att känna av hästens dagsform och den nyimporterade hästen är extra utsatt. Det är inte ovanligt att en så kallad importförkylning uppträder två till tre veckor efter ankomst för att hästen inte är van vid den nya miljön. Immunförsvaret blir påfrestat av omställningen och det behövs tid för anpassning till den nya bakteriefloran, förklarar Rebecka.

Överutfodra inte

I Sverige är vi vana att se hästar i mer kraftigt hull än många som kommer från Island. Har hästen mycket päls kan hullbedömningen vara svår men en riktlinje är att man precis ska kunna känna men inte se revbenen. Omställningen av tarmfloran tar minst 3 veckor vilket är ytterligare en faktor som ger påfrestning. Vänta därför med olika tillskott eller kraftfoder även om hästen är tunn, rekommenderar Rebecka. Ett bra stråfoder är det viktiga.

Avvakta med avmaskning och vaccination

Hästarna från Island är oftast inte avmaskade och aldrig vaccinerade men man bör ändå avvakta en tid med det så att de får en chans att anpassa sig till den nya bakteriefloran. På Island avmaskar man inte som i Sverige – eftersom hästarna ofta går på stora vidder blir inälvsparasiter sällan ett problem, fortsätter Rebecka. Men inför export kan de ha stått i små rasthagar och då samlat på sig mycket parasiter. Det är alltid viktigt att inte avmaska slentrianmässigt utan att kontrollera parasitförekomst med träckprov – både för hästens skull och för att inte parasiterna ska utveckla resistens. Flera förändringar för tidigt, som avmaskning och vaccin, gör hästen extra utsatt vilket kan leda till att immunförsvaret blir negativt påverkat och därmed överkänsligt istället för tolerant. Det kan i värsta fall öka risken för att hästen kommer utveckla knottallergi, så kallat sommareksem.

Vänj hästen successivt vid knott

Eftersom knott inte förekommer på Island utvecklar inte hästarna ett naturligt försvar mot dem. Studier visar, enligt Rebecka, att hästar som importeras före två års ålder löper betydligt mindre risk att utveckla eksem. Det bästa är att utsätta hästen successivt för knott. Att sätta på täcke i förebyggande syfte är bra. Det skyddar hästen till stor del och en liten successiv dos av det allergena ämnet är bra för uppbyggnad av försvar. Knottallergi debuterar ofta andra eller tredje säsongen efter hästens flytt från Island. Därför är det bra att skydda och utsätta hästen försiktigt under en längre period.

Rebecka och Frida påpekar även att det är viktigt att en nyimporterad häst får röra på sig från början, men att man får anpassa kraven efter hur hästen mår och var den befinner sig mentalt.