HästhållningGenom att låta vissa hagar vila från bete på sommaren och istället släppa hästarna där under höst och vinter, kan den biologiska mångfalden gynnas. Hästarna äter det höga gräset och ger plats åt fler blomsterarter än tidigare. Hästarna mår också bättre av att ströva omkring och beta, kanske krafsa fram gräs under snön, istället för att stå stilla och äta från en storbal.
Vinterbete – en kommande trend

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Ett projekt med vinterbete, som nu är inne på sitt sjunde år, är det som Syddjurs kommun på östra Jylland bedriver. Där har ett samarbete med islandshästuppfödare medfört att hästarna håller landskapet öppet, framför allt de mindre gräsbevuxna områden som annars riskerar att växa igen.
Initiativet har blivit väldigt lyckat, floran har gått från att mest vara gräs till en långt större andel blommor och örter och hästägarna har fått mer areal till sina hästar.
Det var uppfödaren Sille Sandell, Petersminde hingststation, som observerade att gräset hade slagits, men inte tagits tillvara på kommunens marker. Kommunekolog Lars Dyhrberg Bruun hade länge haft ögonen på de små och isolerade områdena, och insett att det var dyrt och ineffektivt att slå dem med maskin.
– Vid en inventering upptäcktes hur många mindre områden som låg tätt intill varandra och alltså kunde bli flera lite större hagar och då föddes idén med ett betningsprojekt och rotation av djuren mellan hagarna, berättar Lars Dyhrberg Bruun genom vår mejlkontakt.

– Vi började 2017 med fem områden och idag har vi 25 områden med i projektet, de är mellan ett hektar och cirka elva hektar i storlek.
Det här projektet har som syfte att göra arealerna mindre produktiva på gräs och istället ge en mångfald av blommor och örter. Därför finns inget hinder att stödutfodra hästarna vid behov på vintern. Detta är skillnaden med så kallade rewilding-projekt, där syftet är att återskapa flydda tiders flora och där man inte vill ha någon inblandning av näring/fröer från foder.
Från början dominerade de högväxande gräsarterna på betena, framför allt knylhavre (arrhenatherum elatium) och hundäxing (dactylis glomerata) och dem har hästarna effektivt betat av.
– Vi har sett att de äter hundäxing hela året, medan knylhavren äts först under vintern, berättar Lars Dyhrberg Bruun. Samma sak med det vissna gräset som finns mellan gräsplantorna, det äts eller trampas ner under vintern. Därmed skapas förutsättningar för en större diversitet med fler arter per kvadratmeter än tidigare. Bäst har vi lyckats med de hagar där hästarna går på vintern, men inte på sommaren. Där finns fler blomsterarter än tidigare.

– Vi har en del problem med harris (cytisus scoparius), som liksom blommorna också favoriseras av att gräset minskar. Vi kan inte tvinga hästägarna att låta hästarna gå så länge på markerna att de till slut även äter harris, därför släpper vi även getter på vintern. De äter harris. Idealet hade varit om rådjur och kronhjort hade funnits i tillräckligt antal för att ge effekt på harris, men vi har inte så många här.
Ekonomin bakom
Rent ekonomiskt har kommunen stått för alla installationer som stängsel och grindar, så betet är gratis för hästägarna. En del privata lantbrukare har också släppt till mark, som på detta sätt blir restaurerad. I vissa fall kan de få lantbruksstöd för detta.
Uppfödaren och hingsthållaren Sille Sandell är mycket nöjd med det här samarbetet.
– Naturligt bete är det bästa för hästarna, säger Sille. Nu, efter några år, känner vi till växligheten i varje hage och kan släppa rätt ålderskategori av häst där. Vi känner ju hästarna väl också och vet vilken slags näring de behöver. Jag har bland annat ston med föl i någon hage. Det är toppen för fölen att kunna iaktta mödrarna och lära sig att äta samma slags växter som dem.

– Många tror att vi gör detta för att få gratis bete, men det är så mycket jobb med tillsyn och flytt av hästgrupper att det hade varit billigare att ha dem på vanligt sätt och slå hö till dem. Men hästarna mår så bra av det här, de flyttar sig ständigt och musklar sig väl. Just nu har jag ett 24-årigt dräktigt sto som är hur fin som helst i kroppen. Dem som har anlag för sommareksem får gå i hagarna vid havet, där myggen blåser bort.
En sak som är både positiv och negativ är att eftersom hästarna går på kommunens marker, finns det mycket andra aktiviteter i området och hästarna blir även granskade av allmänheten på ett sätt som inte sker annars.
– Det är positivt att hästarna blir sociala av att gå i de här hagarna. I en av dem brukar ungdomar samlas och kastar frisbee och andra sporter – det får hästarna vänja sig vid och det är mycket bra. Ibland har vi skolklasser på besök som får klappa hästarna.
I blickfånget
Men det finns även negativa aspekter. I just detta område har det pågått en hätsk debatt om ett rewildingprojekt med exmoorponnyer, där djurrättsaktivister varit mycket aktiva. Detta har även drabbat det kommunala betesprojektet.
– Människor som inte vet någonting om djur kan ringa och hota med att kalla på polis för att hästarna inte har vatten. När jag kör dit och kollar, har man tittat i en tom liten mineralbalja och trott att det var vattenkaret… En annan gång var det en häst som var trasslig i manen.
– Tonen har överlag blivit hård och det diskuteras vilt på sociala medier, utan att någon kontrollera hur saker och ting förhåller sig först. Det blir många utryckningar när jag får släppa allt annat och åka och kolla upp vad det handlar om. Det är stressande för hela min familj och faktiskt helt onödigt! Det krävs mycket information till allmänheten.
Efter något år kom även Svava Svansdottir, stuteri Ahl, med i projektet och hon har haft mellan tio och 20 hästar på dessa beten.
– Det passar alla åldrar, men vi släpper mest unghästar och hästar som inte arbetar för tillfället, berättar Svava.
Fått anpassa efter väderförhållanden
Vinterbete ställer krav på att hästägaren har koll på väderförändringar och om hästens hull förändras.
– De senaste åren har vi haft mycket milda vintrar i Danmark, med nästan ingen snö, så hästarna har lätt kunnat hitta tillräckligt med gräs. Men i år har vi behövt ta hem några av hästarna på grund av snö och frost, och minska antalet i hagarna.
Svava berättar också att biologer ibland har en annan syn än hästägare på vissa växter.
– Till exempel stånds, som är giftig för hästar. Den gillar biologerna och vill ha kvar! Det har fungerat ändå, tack vare att hästarna undviker dem, om de har tillräckligt med annat att äta.
Hästarna har kunnat söka lä och skydd i skog och bland höga buskar och det finns ligghall i någon hage. Beroende på väder tas de ibland hem vissa veckor, till hagar med ligghall.
Vinterbete för hästar har potential att bli vanligare framöver. Så sent som i november 2023 offentliggjordes EU:s nya förordning om att till år 2030 ska minst 20 procent av Europas skadade ekosystem restaureras. Syftet är att vända förlusten av biologisk mångfald och här kan hästar spela en viktig roll.
Ridsport återkommer med fler artiklar om vinterbete, hur den intresserade bör planera för detta redan vid uppdelningen av hagar på våren, vilka slags marker som är lämpliga och andra praktiska detaljer.
Följ Ridsport på