Studie: Tidig exponering kan förebygga eksem hos islandshästar

Studien har genomförts vid Institute for Experimental Pathology vid Universitetet på Island, i samarbete med Cornell University i USA. Genom att följa islandshästar under flera års kontrollerad exponering visar resultaten att synen på hur sommareksem kan förebyggas nu kan vara på väg att förändras.

Sommareksem är ett välkänt och utbrett problem inom islandshästvärlden. När hästar reagerar allergiskt på ämnen i knottens saliv orsakar det intensiv klåda och lidande. Fram till nu har mycket av råden till hästägare och uppfödare handlat om att försöka undvika knott, särskilt under hästens första år. Men en ny studie antyder att detta kan vara en del av problemet – inte lösningen.

Studien ingår i ett flerårigt forskningsprogram med forskare vid University of Iceland, laboratoriet Keldur, samt kollegor i USA. Flera av forskarna, däribland Sigurbjörg Þorsteinsdóttir och Sigríður Björnsdóttir, har i många år studerat islandshästars allergiska överkänslighet. De har också tidigare visat att hästar som vuxit upp på Island, där Culicoides-knott inte finns, ofta utvecklar sommareksem när de senare exporteras till områden med knott.

I den nya studien följde forskarna avkommor från hästar som redan hade sommareksem. Varje unghäst hade minst en förälder med allergisk fenotyp, vilket innebar ökad genetisk benägenhet för att själv utveckla allergin. Det som skiljde dem åt var tidpunkten när de först utsattes för knottbett.

Bland de hästar som mötte knott för första gången som vuxna utvecklade omkring 62 procent sommareksem. När exponeringen istället skedde i unghäståren minskade andelen till omkring 21 procent. Men det mest anmärkningsvärda var den grupp som växte upp i miljö med knott från födseln. I den gruppen utvecklade ingen häst sommareksem, trots att de genetiska förutsättningarna var lika.

Forskarna menar att detta visar att hästens immunsystem präglas tidigt i livet. Om kroppen lär känna ämnena i knottens saliv när den fortfarande håller på att utvecklas, reagerar den inte på dem som ett hot. Men om mötet sker senare – efter att immunförsvaret är mer ”låst” – är risken större att kroppen reagerar med allergi.

Det betyder inte att föl bör placeras i miljöer med mycket knott utan eftertanke. Forskarna betonar att mer kunskap behövs om hur tidig exponering kan ske på ett kontrollerat sätt för att ge skydd utan att öka stress eller obehag.

Studien i sin helhet