Fysioterapeuten: ”Hästen är inte designad för att springa i cirklar”

Longering är något de flesta hästägare använder sig av då och då. Men det kan innebära ett kraftigare slitage på lederna än arbete på rakt spår, så det gäller att göra det på rätt sätt.

Ridsport låter djursjukgymnasten Anna Havsjö, Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg, berätta mer om longeringens effekt på hästens leder.

Vilka leder är det som slits extra hårt vid longering och varför?

– Hästens kropp är designad för att transportera sig längre sträckor rakt framåt med enstaka svängar här och var, inte springa runt i cirklar, säger Anna Havsjö.

– När hästen rör sig på böjda spår måste den luta kroppen mer eller mindre inåt i svängen för att motverka centrifugalkraften. Det inre benparet tar mer belastning och det yttre får i stället använda en större påskjutskraft för att komma runt på volten. Lederna pressas då samman på insidan och passiva strukturer som sidoligamenten utsätts för sträckande stress på utsidan.

– Alla övningar och rörelser som är mono-tona och tenderar att försätta lederna i sina ytterlägen eller snedbelasta dem, riskerar att skada leder och andra strukturer i kroppen. 

– Underlaget påverkar också ledbelastningen. Ett eftergivligt underlag minskar den komprimerande kraften på insidan, jämfört med att longera till exempel på en hård grusplan eller asfalt. 

Finns det några sätt att minska slitaget?

– Att lära hästen att arbeta i balans och med korrekt böjning på longervolten – först i skritt, innan påskjutet ökas på. Hästen måste få hitta sin balans och sidoböjning på volten utan inspänningstyglar. De begränsar halskotpelarens rörelser, hämmar korrekt muskelaktivering och skapar felaktiga muskelspänningar i överlinjen.

– Använd i stället bommar som är upphöjda på insidan av volten, för att motverka att hästen lutar inåt.

– Förutom arbetsformen, hastigheten och underlaget så påverkas också ledslitaget av dosen eller mängden träning på longervolt. Jobbar hästen i en bra balans och i ett lagom tempo klarar givetvis lederna en större ”dos” än om hästen springer runt utan balans och lutar inåt som en motorcykel på rallybanan. Därför går det inte att säga en exakt mängd longeringsträning som är säker att utföra. 

– Generellt är det bra att variera träningen: både underlag, övningar på raka och böjda spår samt avsuttet och uppsuttet arbete. 

Fakta

Stabila muskler stöttar leden

• En led bör hålla sig inom sina ytterlägen, med välutvecklad muskelstabilitet.
• Om muskulaturen är svag eller uttröttad och leden hamnar i sitt ytterläge får ledkapsel, ligament och andra passiva mjukdelar i och runt leden ta emot och bromsa rörelsekraften. Det handlar om exempelvis kollateralligament, korsband och menisk.
• För en led som upprepade gånger kommer ut i sina ytter-lägen (så kallat mikrotrauma) eller tänjs ut med stor kraft (trauma) är risken för ligamentskador och andra mjukdelsskador stor. 

Expandera

Hur gör du när du ska rehabilitera en häst – vid vilka skador undviker du att longera?

– Patienter med skador eller problem som involverar strukturer som provoceras på böjda spår longeras inte under sin rehabilitering. I övrigt använder jag longering ganska sparsamt i mina rehabplaner. 

– För hästar med ryggbesvär som behöver arbetas utan ryttare en period är jag noggrann med utförandet av övningen, provar ut hjälpmedel som kinesiotape eller equiband för att aktivera rätt muskulatur och arbetsform, samt doserar övningarna lagom utifrån hästens fysik och behov.

3 viktiga fakta om longering 

1. Doserad volt en fördel
   En doserad longeringsvolt som är svagt sluttande reducerar snedbelastningen i lederna. Sådana finns på en del större anläggningar.
2. Kan användas vid hältutredning
   I samband med hältutredning kan det vara ett plus att ansträngningen i benet blir annorlunda jämfört med när hästen travar rakt fram. Där blir longering ett sätt för veterinären att provocera fram den smärta som hästen kommit till klinik för.
3. Bör tillämpas korta stunder på unga djur
   Unga hästar har aktiva tillväxtzoner och bör därför bara longeras korta stunder och på inte alltför liten volt.
   USA har en studie på kalvar visat att även longering i skritt kan påverka lederna negativt. 24 kalvar, nio veckor gamla, longerades på antingen en 12 meters volt eller en 18 meters volt. De började med fem minuter och tiden ökade med fem minuter varje dag tills de var uppe i en halvtimmas longering. Totalt longerades de varje dag i sju veckor, hela tiden i skritt. 
   När benen mättesefter studiens slut, var ledernas diameter annorlunda på de kalvar som hade longerats på den mindre volten. De hade fått en asymmetrisk belastning mellan in- och utsidan av benen.
   Alyssa Logan, som utförde studien, poängterar att denna påverkan redan i skritt bör få hästägare att fundera både över varför och hur de longerar sin häst.

   Källa: The Impact of Circular Exercise Diameter on Bone and Joint Health of Juvenile Animals. Alyssa Logan et al, Animals 2022.

Den här artikeln publicerades först i tidningen Ridsport Island 2023.