Veterinären: ”Man kan förväxla värkar med kolik”

Vilka typer av kolik ser du oftast hos dräktiga ston?

– Man blir alltid extra orolig när man får kolik på ett sto som är dräktigt, särskilt om hon är högdräktig. Det man ska ta med sig är att det vanligaste är att det är något lite enklare, som en förstoppning. Det blir trångt i buken och då uppstår det lättare.

– Jag skulle nog säga att dräktiga ston har färre riskfaktorer för kolik. Man åker inte runt med dem och man ger inte en massa kraftfoder för att höja prestationen. Men stoets tarmflora förändras och hon får hormonella förändringar, där vi vet väldigt lite om hur de påverkar hästar. Vi vet att hos människan ger de här förändringarna en annan avslappning i kroppen, som också gör att tarmen fungerar annorlunda.

Är det någon skillnad när det gäller diagnostik?

– Det är en utmaning att rektalundersöka när så mycket annat tar plats i buken. Tarmen måste ju ta vägen någonstans och ligger inte alltid där den är i vanliga fall.

– Senare i dräktigheten kan det hända att man förväxlar förvärkar med kolik. Något så tråkigt som kastning/abort kan också visa sig som ospecifika koliksymptom, från några timmar till några dagar innan fostret kommer ut. Därför undersöker man rutinmässigt för levande föl när man undersöker ett dräktigt sto med kolik, kontrollerar fosterrörelser och om man inte känner några går det att använda ultraljud.

Vågar man buköppna dräktiga ston?

– De buköppnas för samma diagnoser som icke dräktiga hästar, och prognosen är lika god. Kanske sätts ytterligare medicin in för att bevara dräktigheten, Regumate, syntetiskt progesteron. 

 – Oundvikligen kommer fostret att påverkas av narkosen och då kan medicinen skydda. Man får tänka extra på energitillförseln efteråt, när stoet inte kan äta eller inte får fulla givor, och stötta med näringsdropp. Ibland gör man en tillfällig caslickoperation (syr igen övre delen av slidmynningen för att förhindra att luft och bakterier kommer in i slidan, reds anm) för att skydda mot infektion när stoet ska ligga på rygg under operationen.

Blir det lång tid på klinik?

– Stoet behöver inte vara längre på klinik än andra hästar som buköppnats, ungefär en vecka, men hon får lite mer intensivvård de första dagarna.

Hur påverkar buköppning den fortsatta dräktigheten och fölningen?

– Belastningen på buksåret blir större och det kan behövas stabilare bandage. Det finns speciella bråckbandage, men de kostar tiotusentals kronor och måste beställas från USA med lång leveranstid. Vi försöker förmedla begagnade bandage.

– Själva fölningen behöver inte bli ett problem även om den sker kort efter buköppningen. Stoet har en vansinnigt stark livmoder som gör hela jobbet.

Vad är viktigast för att förebygga kolik under dräktigheten?

– Jag vill trycka på basala rutiner. Ha koll på utfording och ”glöm inte bort” ditt dräktiga sto. Det är bra att avmaska en tid innan fölningen för att inte riskera att stoet har en kraftig blodmaskinfektion när hon fölar. 

Ska man avmaska utan träckprov?

– Ja, om besättningen är stor och man vet att det är smitta i markerna. Men om det bara handlar om ett par hästar och man är noga med att mocka hagen, ta ett träckprov för att kolla om det alls behövs.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 13/2025.