Fyll på med rätt energi

För en häst som får ett vallfoder där balansen mellan protein och energi är bra (minst 6 g smb rp/MJ för vuxna hästar) behövs normalt sett inte kraftfoder. 

– Det många kanske inte tänker på är att hästar kan använda även fibrer för energi, olikt hur det ser ut hos oss människor. Det lever kvar en gammal föreställning om att grovfoder inte är mat, att det är kraftfodret som gäller. Man ser hur andra i stallet ger mat ur fina säckar och vill bara göra det bästa för sin häst, säger Malin Connysson, forskare vid SLU.

– Vi svenska hästägare har nog hört det där om att det räcker med grovfoder, även för tävlingshästar, men för utländska forskare låter det inte sällan helt orimligt, berättar Malin Connysson. 

– De tror inte alltid på oss. En av anledningarna kan vara att våra svenska bönder är väldigt duktiga på att ta fram bra grovfoder, medan man ute i världen ofta har sämre näringsvärden och hygienisk kvalitet på sitt grovfoder.

Räkna noga på vad som saknas

Malin Connyson berättar att när hon räknar på foderstater är det allt som oftast protein som saknas, och inte energi. Då gäller det att räkna på exakt vad som saknas och fylla upp med det, i stället för att rutinmässigt hälla en skopa kraftfoder i krubban. 

Det finns risk för stereotypier för hästar som äter relativt sett lite grovfoder och mycket kraftfoder. Krubbitning och kraftfoder har till exempel ett samband, där högre mängder kraftfoder ökar risken för stereotypier. 

– Krubbitning är starkt kopplat till utfodringssituationen och om hästen känner frustration i samband med utfodring, till exempel att behöva vänta länge på att få mat om den står längst ner på gången och får mat sist eller om utfodrings-situationen är väldigt stressig.  

Ett skäl att välja så mycket grovfoder och så lite kraftfoder som möjligt är att hästar har behov av långa ättider.

–  Det många kämpar med nu är att ge tillräckligt med grovfoder och slippa att hästen går upp i vikt, att få till en bra helhet för de hästarna.

För magra hästar kan dock kraftfoder behövas. 

– Om hästen har fri tillgång på grovfoder och ändå är mager, behöver foderstaten kompletteras med foder som innehåller mer näring, både energi och protein. Men i dagsläget är det mycket vanligare med feta än med magra hästar.

Risker med stärkelse

På senare år har det pratats mycket om spannmål – och det med rätta, enligt Malin Connysson. 

– Man har blivit mer medveten om riskerna som är kopplade till stärkelse, vilket det finns mycket av i spannmål. Höga mängder stärkelserikt kraftfoder ökar risken för kolik, magsår och korsförlamning. Om man inte måste ge kraftfoder tycker jag att man ska undvika det.

Kolik, magsår och korsförlamning har alla flera bakomliggande orsaker och mängden kraftfoder är en av dem. 

– Men det är svårt att veta exakt hur stora mängder spannmål som krävs för att de tillstånden ska uppstå.

– Vi ser till och med skillnader på muskelenzymaktivitet, vilket indikerar läckage eller skada på muskelfibrer, hos friska hästar efter träning, beroende på om de får mycket kraftfoder alternativt lite eller inget kraftfoder.

Om man ska generalisera kan man säga att hästen får större insulinsvar av stärkelse än av socker.”

Det är framför allt stärkelsen i kraftfodret som är boven i dramat.

– Stärkelse ger högt insulinsvar eftersom det bryts ner till glukos, och det är glukoskoncentrationen i blodet som insulinet ska reglera. Glukos är en enkel sockerart som också kallas för druvsocker eller blodsocker. Socker består ofta av två sammankopplade sockerarter, vilka också bryts ner till glukos. Men om man ska generalisera kan man säga att hästen får större insulinsvar av stärkelse än av socker, eftersom stärkelse är glukos som sitter kopplade i långa kedjor, berättar Malin Connysson.

Hon uppmanar oss att läsa innehållsförteckningen på påsen för att få koll.

– Vissa foder kan kallas proteinfoder, men så innehåller de ändå stärkelse. 

Om du vill vara helt säker på att slippa socker och stärkelse, välj kompletteringsfoder som innehåller rena råvaror, som potatisprotein, risprotein eller sojamjöl.

Se upp med lusern

Lusernpellets kan se ut som kraftfoder men räknas som grovfoder, och är omtyckt bland hästfoderexperter. Se dock upp – lusern kan vara sockrad, så välj en variant utan sötning om din häst är känslig för socker. Vissa hästar verkar vara känsliga för lusern, så testa försiktigt.

Ett fenomen är att foderföretagen kallar ett foder för ”havrefritt” – men att säcken innehåller korn eller majs. Även korn och majs är  sädesslag rika på stärkelse.

Ytterligare en företeelse är att företag pratar om lågt glykemiskt index, GI. Men GI har varit svårt att forska om på människa, och ännu svårare på häst. 

– Det är svårt att mäta eftersom det beror på hästen, hästens ålder, träning, grovfodret, förbehandling av fodret med mera, så nu har man i stor utsträckning lämnat det när det gäller hästar, säger Malin Connysson. 

Ha en dialog med bonden

För en häst som har metabola problem, som ekvint metabolt syndrom (EMS) eller insulindysreglering, är första steget att plocka bort så mycket stärkelse som möjligt, och utesluta sockerfoder. Men socker finns även i grovfoder, som ju hästen måste äta. 

Det är nog inte helt ovanligt att hästägare köper grovfoder från närmsta bonden och tänker att fodret får vara som det är. 

– Men prata med bonden, säg till exempel ”jag vill ha sex gram smältbart protein i mitt grovfoder”. Man behöver ha en dialog med bonden och med stallägaren, för utan det är det svårt att påverka. Det är för sent när fodret redan är skördat och finns i stallet, säger Malin Connysson.