Effektiv behandling av mugg – undvik vanliga misstag

Mugg är ett samlingsnamn för hudåkommor som drabbar hästens karleder. Eftersom det kan handla om allt från sårskador till underliggande immunrelaterade eller UV-relaterade sjukdomar skiljer det sig vad som är en effektiv behandling från fall till fall och beroende på orsak. 

– Om du har ont i magen kan det bero på allt från magkatarr till en tumör. Även mugg kan ha olika orsaker, vilket betyder att de behöver olika behandling, säger Kerstin Bergvall, veterinär, dermatolog och forskare. 

Med det sagt är den vanligaste orsaken till mugg att hudens skyddsbarriär har skadats och då startar förändringarna oftas i just karleden. Till exempel kan den luckras upp när hästen går i lerig hage en stor del av dagen. 

– Det är som när vi badar länge och får russinfingrar. När karledens skyddsbarriär förstörs kan det bli mikroskador och det är då lättare att en bakterieinfektion får fäste, säger Kerstin Bergvall.

Det är inte bara lera utan även dåligt rengjorda eller skavande saker vi sätter på hästens ben som kan orsaka skada. 

– Eller att karleden är dåligt rengjord och friktionsskador uppstår i de hudveck som bildas när hästen rör sig. De här vecken i karleden kanske man inte tänker på när hästen står stilla, för då finns inga veck. 

Ren och torr hud

Vad ska vi då göra när hästen fått mugg? Överveterinär Monika Wartel vet mer. 

– Det finns 500 000 huskurer och i min värld betyder det att det inte finns någon perfekt väg. Det handlar om att få hästen ren och torr, ge huden förutsättning att läka och skydda huden så att den återfår sin skyddsbarriär, säger Monika Wartel. 

Metoden som rekommenderas av veterinärer är att – när benen är rena – mjuka upp skorporna, eller krustorna som de kallas, med en salva, gärna innehållande salicylsyra som har en tydligt uppluckrande förmåga. 

Därefter är det dags att tvätta med antibakteriellt schampo, gärna med två till fyra procents klorhexidin, som ska sitta på i 10-15 minuter för bästa effekt. Skölj sedan. Vid schamponeringen pillar du försiktigt bort skorporna så att schampot verkligen når huden under. 

När benet sedan har torkats kan man stryka på ett bakteriedödande medel som ska vara kvar på huden, till exempel Microcin, manukahonung eller alcogel. 

– Och innan hästarna ska ut i blötan kan man skydda huden med ett fettlager. Det kan vara en billig, enkel fet kräm som vaselin eller något i en lite tjusigare silverfärgad burk. Principen är att fukten inte ska komma åt huden, och ett fettlager skyddar mot fukt, säger Kerstin Bergvall. 

Var försiktig

En viktig instruktion är att vara varsam.  
– Vid en infektion är det huden under skorporna som är infekterad och behöver nås med behandlingen. Men skorporna kan sitta ganska hårt mot huden och om de rivs bort skapas en värre inflammation och det gör dessutom ont på hästen.

Den som vill kan även prova alcogel, men då inte när hästen ska ut i hagen utan när den är inne. 

– Det ska vara alcogel som har en återfuktande effekt och inte bara sprit, för sprit torkar ut, säger Kerstin Bergvall. 

Det finns också andra medel med antibakteriella egenskaper som kan vara bra att prova, som manukahonung och
Microcid. 
– De dödar bakterier men innehåller inte antibiotika.

Något vi däremot bör undvika är produkter som innehåller silver.
– Det kan driva resistensutveckling hos bakterierna och är inte bra för miljön. Det ska man låta bli, säger Kerstin Bergvall. 

Se upp för Jodopax

Monika Wartel rekommenderar vissa ingredienser. 
– Lanolin och ullfett är snällt mot huden. 

Hon tror inte att det finns något undermedel. 
– Man hör många som provat många olika, och där tror jag att man inte är konsekvent, utan provar tio olika medel tre gånger var, man provar allt. 

Monika Wartel höjer ett varningens finger för en viss produkt. 
– Jodopax, som förvisso är bakteriedödande men som kan skada huden. Det finns de som lägger jodopaxomslag men då finns risk för katastrofala följder. 

Ett problem är att det går att vara för nitisk i sin omvårdnad. 
– Det är en jättesvår balansgång att tvätta och behandla lagom. Antibakteriella schampon är uttorkande så huden blir lite skör av själva tvätten. Växla med en snällare tvål. Tvätt mjukar också upp krustorna, säger Monika Wartel. 

Klipp – men raka inte

Hur är det då med att klippa eller raka benen för att få lättare att komma åt? 
– Om man rakar för tätt inpå huden blir det små mikroskador i barriären, fråga bara en man som rakar sig. Då blir det lätt för bakterier att få fäste. 

– Man kan behöva klippa ibland för att det ska bli lättare att komma åt, men det väldigt hudnära rakandet i tid och otid, kombinerat med att man blöter, skadar skyddsbarriären och ökar risken för bakterieinfektion, säger Kerstin Bergvall.

– Glöm inte att ha handskar på händerna, det ska du alltid ha när du pysslar med sår på hästar, annars kan bakterier föras över från dig, säger Monika Wartel. 

Varningstecken

När ska då veterinären komma? 

– Om hästen får feber, svullnar upp i benet, om det blir stora sår, om såren luktar illa eller om hästen blir halt är det verkligen dags att ringa veterinären. 

– Det går att ta prover, ibland en biopsi, på muggen för att se att det inte är en underliggande sjukdom som är orsak, säger Monika Wartel.

Mugg kan orsaka lymfangit, alltså när benet svullnar upp till en ”stock” och då kan antibiotikabehandling bli nödvändig.  Det kan också bli aktuellt när ingenting annat hjälper mot muggen och man bör då ta prover för att avgöra vilken typ av antibiotika som ska användas.

Håll extra koll om hästen har vita ben

Den som talar om mugg måste även nämna rasp. Så kallas hudåkommor som involverar huden på skenbenen i stället för bara i karlederna.

– Det kan börjar som mugg och sedan sprida sig, förklarar Monika Wartel.  

Det brukar heta att vita ben är mer känsliga för mugg. Orsaken till det är att de vita benen har samma risk att få alla typer av hudsjukdomar som pigmenterade ben kan få, men kan dessutom drabbas av en typ av förändring som aldrig kan uppstå på pigmenterad hud, enligt Kerstin Bergvall. 

– Alla hästar kan få mugg. Skillnaden med vita ben är att det bara är de som kan drabbas av fotosensibilitet. 

– Just fotosensibilitet är exempel på hudskador som både gör ont och som regel startar på skenbenens sidor i stället för i karleden.

Artikeln publicerades först i Ridsport nr 4/2024.