Hästföretagarforum: ”Vi har bara en regel i stallet”

Anne Fornstedt har många strängar på sin lyra. Hon jobbar på Agria, sitter i Svenska Islandshästförbundets styrelse, är tränare, instruktör, unghästutbildare, och domare – hon ska i år döma sitt femte VM.
På en stor gård utanför Uppsala med totalt 100 hästar driver hon Hammarbyhästar med ridskola, hingststation, unghästbeten, ridläger, privatlektioner, tävlingar – och hyr ut stallplatser till 50 inackorderingar.

– Alla dagar är inte glamourösa, det är frusna vattenslangar och döda traktorer. Min mamma undrar hur länge jag ska stå ut men det här är det enda jag vill göra.

Man behöver inte älska varandra

Hon vill att hennes stall ska vara en frizon och berättar under Hästföretagarforum hur hon gör för att det ska vara god stämning.
– Världen snurrar fort, men stallet tar den tid det tar. Man behöver inte älska varandra, men man ska respektera varandra och ingen ska behöva vara rädd att de som tittar på sitter och dömer när man rider.
Hos Anne Fornstedt finns inga regler, förutom en: Man måste prata med varandra, man får inte skriva och klaga på någon.
– Det gäller även mig. Det är obekvämt ibland men det är så det måste vara. För fast man inte är sur kan det tolkas så.

Annars är det förtroende och frihet under ansvar som gäller.
– Jag är tydlig med att så här gör vi, så här sköter vi våra hästar. Gillar man inte det får man vara någon annanstans. Jag vill inte ha folk i stallet som måste ha regler om att du tar upp efter hästen i stallgången, betalar i tid och plockar upp sin grimma, jag vill ha normalfungerande människor.
– Vi har ingen uppsägningstid. Normala säger upp i god tid och när det gäller de som är arga så får de gärna flytta så fort som möjligt.

Firar vintersolståndet

Men det är viktigt med gemenskap, menar hon.
– Vi firar vintersolståndet, har fredagsbubbel och man får julklappar och påskägg – det kostar så lite men folk uppskattar det så otroligt mycket.

Självklart har även hennes anläggning drabbats av skenande kostnader.
– Vi har fått höja hyrorna men inte så mycket som vi kunde behöva. Istället har vi dragit ner på servicen, men inackorderingarna är så många att det är lätt för dem att ta hjälp av varandra. De flesta accepterar det här om man bara förklarar på ett bra sätt.

Har du funderat på ditt eget ledarskap?
– Ibland tror man att andra tänker som man själv tänker och det inser man att – det gör de ju inte alls. Man får försöka förstå hur andra tänker. Ibland måste man säga att vi tänker alldeles för olika. Du verkar inte tycka att det är bra här och då måste du vara någon annanstans.
– Jag ska aldrig ha någon där jag känner att jag får ont i magen när deras bil kommer in på gården. Det är viktigt att alla som har stallet som sin frizon känner att det inte ska vara krig där.

”Jag kan inte peka med hela handen”

Efter den unika framgångssviten med laggulden i OS, VM och EM har Henrik Ankarcronas ledarskap hyllats även utanför ridsporten. Nu delade hoppningens förbundskapten med sig av sin filosofi och den ”ekvation” som han menar är nyckeln till framgång för att skapa ett framgångsrikt lag av starka individualister.
– Alla förtjänar att vara den bästa versionen av sig själv – det är vägen till drömmen, sa han och återkom till de raderna flera gånger.

Han berättade att när han fick uppdraget var han ödmjuk.
– Hur ska jag kunna leda de här som är så bra, som jag själv har sett upp till? Jag tror inte att jag kan gå in och peka med hela handen, då har jag förlorat direkt.
Istället fokuserade han på att lyssna, vara nyfiken och förstå.

Ryttaren är som ett klubblag

– Ibland kan jag tänka att fasen vilket tunnelseende de har, det är bara me, myself and I. Men det är ju inte bara de själva, det är ju hela deras team. Man kan se varje ryttare som ett klubblag där det ingår hästskötare, fysio, hovslagare …
Förbundskaptenens roll i de klubblagen varierar.
– Jag vill vara en liten del av deras klubblag, säger jag. En del pratar man med varje vecka, andra tycker att; om du bara håller dig där så sköter jag det här.

En ekvation minus störmoment

Ekvationen som han beskriver lyder R = P + P -S
Det betyder Resultat = Process + Prestation – Störmoment.

När jag pratar med ryttarna och deras team utgår jag från det här. Vilka är störmomenten? Det kan vara en pandemi, personer jag inte gillar, att det regnar, det kan vara någon i teamet.
Han ser det som sin uppgift att hjälpa till att ta bort så många av störmomenten som möjligt.

– Hur pratar vi om processen, bangång, framridning, vad är det viktiga? Jag kan få svaret att det är första språnget, att hästen är rak och att inte ”den personen” kommer in. Då har vi identifierat ett störmoment.
Henrik Ankarcrona inser också att om han kommer in fel kan även han vara den som blir ett störmoment. Han berättar om när han var med på en middag som arrangerades för OS-hästarnas ägare.
– Jag sa att ni är störmoment allihopa! Jag tror inte det blev riktigt bra …

Acceptans och trygghet

En annan viktig del är att alla i laget måste acceptera varandra och känna sig trygga tillsammans.
– Går det smärtfritt? Nej, det gör det inte, men vi lyckas hålla det inom våra ramar. Vi kan acceptera våra egenheter och att vi inte alltid är överens. Vi är olika och måste få vara olika.

Hur gör han då när han pratar med ryttarna om de här sakerna?
– Det är inte så att jag säger ”Nu ska vi sitta ner och prata tillit”, då himlar de bara med ögonen och går iväg. Man får fånga det när det finns ett tillfälle.

Jaget före laget

Henrik Ankarcrona har sagt att han håller ”jaget före laget”, det är ju individualister han jobbar med.
– Man pratar om jaget och laget och i Sverige är laget viktigast, säger man tvärtom så tittar folk konstigt på en.
Alla i teamet är viktiga, men särskilt en grupp.
– Hästskötarna är mina viktigaste ess i rockärmen, där får man all information, jag har alltid möten med hästskötarna och får bra input om hur jag kan göra mitt jobb bättre. Det är viktigt att alla i teamet blir sedda.

När är det svårt att vara ledare?
– Det är svårt att hänga med ryttarna, de är så extremt drivna och jag vill inte att de ska känna att jag inte är lika driven. Jag springer väl efter i god takt.

Ledarskap som en lösdrift

Det är Göteborgs kommun som äger bolaget som driver Gothenburg Horse Show och det innebär lite speciella utmaningar för den som ska leda.
– Det är ingen annan i kommunen som köper in hö och prisrosetter, säger Erika Olsson, som är projektledare för eventet.
Hon talar på Hästföretagarforum tillsammans med Klas Pettersson från Svenska Mässan som arrangerar mässan Eurohorse med 200 utställare.
När det gäller ledarskap säger Erika Olsson att hon gärna talar om lösdrift.
– Man har en box, man har en hage och man kan som medarbetare välja lite hur man går ut och in. Vissa vill ha det öppet och fritt, andra gillar när boxen är lite mindre, säger hon.
– Ledarskap för mig, säger Klas Pettersson, är tillit. Att våga lita på dem jag jobbar med, lyssna på dem. Inte ställa en fråga utan att lyssna på svaret, det har man ju lärt sig med åren.

Viktigt att hålla fast vid sitt syfte

Andreas Andersen är vd för grannen Liseberg. Nöjesparken har 2,5-3 miljoner gäster per år. Han berättar om hur de har varit i krisläge sedan innan pandemin, något som intensifierades för ett för ett år sedan. De var då på upploppet med sitt stora jubileiumsprojekt, att bygga en vattenpark och ett hotell, en investering på fem miljarder och skulle öppna i juni.
– Men i februari utbröt en stor brand som fick enorma konsekvenser. Vi förlorade en kollega.
Andreas och hans team trodde inte heller att det fanns något kvar av det som byggts. De aktiverade sin krisledning och gick in i vad han beskriver som ett maratonlopp av kriskommunikation samtidigt som nyheten spreds över världen.
– Efter branden publicerades 8000 nyhetsartiklar, 50 procent av dem utanför landet, som nådde 1,5 miljarder människor.

I sin presentation tar Andreas Andersen upp exemplet med avslöjandena kring dressyrryttaren Andreas Helgstrand i hans eget hemland Danmark och drar paralleller till hur Lisebergs konkurrenter bland djurparkerna står inför en ny verklighet.
– Det blir tufft för dem i framtiden att svara på varför man har djur i fångenskap. Det gäller att man har sin etik i ordning och att man vet varför man håller på med det man gör.
Han har ett råd till hästnäringen.
– Håll fast vid ert ”purpose” (syfte), visa till exempel på ridsportens betydelse för ungdomar, för hälsa.

Unga ledare möter fördomar

Hästnäringens Unga Ledare, HUL, är en utbildning som Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, står bakom. Det är en ledarskapsutbildning som går över ett år och där deltagarna träffas på Wången, Strömsholm och Flyinge och tar examen i samband med Sweden International Horse Show.
Fyra unga ledare som har gått utbildningen är med och berättar om vad den gett dem – Jennifer Hansson, Frans Norring, Emmy Mörk Lundberg och Jack Skedebäck.

– Vi möter många tankar om hur unga är, tillsammans får vi kraft att möta de fördomarna, säger Emmy Mörk Lundberg.

– Jag har haft otrolig tur att träffa äldre som tror på mig, hittat de här inofficiella mentorerna, vuxna som ger lite småknuffar och vägleder på ett bra sätt. Det kan handla om att bara säga hej, bjuda in till möten, att man får sitta med och lyssna på ett ledningsgruppsmöte. Om ni ger unga den här lilla knuffen gör ni en gärning som de kommer att vara tacksamma för, råder Frans Norring.

Vill rädda liv

Max Strandwitz är vd för MIPS som står bakom den nya svenska teknologin som gör många av världens ridhjälmar säkrare vid ett rotationsfall. Han berättar om hur det var när han kom från multisen Unilever till ett bolag med ett gäng forskare.
– Jag kom in och pekade med hela handen. Men ingen följde med.
Han har fått justera sin ledarstil ordentligt.
– Jag har nog ändrat mig mer än hela bolaget tillsammans.
De människor han leder motiveras inte av att tjäna pengar.
– Istället har vi ett högre syfte, att rädda liv.

Hållbarhetspris till stallströ

Företaget Ekolution som tagit fram ett hampaströ för stallbäddar tilldelades Lövstas Hållbarhetspris på 50.000 kronor och medverkade också med en föreläsning. Förutom att hampan är lätt att odla, håller undan ogräs utan bekämpningsmedel och växer snabbt har produkten visat sig fungera bra som stallströ. Hampaströt har testats tillsammans med Malmö Civila Ryttarförening med gott resultat. Dessutom blir det man mockar ut attraktivt för odlare och ridklubben har sparat mycket pengar på att inte behöva beställa hämtning och hantering av gödseln.

Man måste ha tillstånd för att odla hampa. Det enklaste är att kontraktsodla åt Ekolution, menar företaget. Men just den här hampan har inga olagliga egenskaper.
– Det är industrihampa vi odlar, inte narkotika. Det är alltid några som snor lite plantor i vägrenar, men de blir besvikna, säger Ekolutions Holger Assarsson.

Ledarskapstrender – nytta för hästnäringen?

Ridsports chefredaktör Catharina Hansson har även en bakgrund inom ledarskapsfrågor och är än idag redaktör för boksidan i tidningen Chef. Hon föreläste om trenderna inom ledarskapslitteraturen, där krisledarskap, AI, att leda Generation Z (födda 1995-2012) och framförallt psykologisk trygghet är det som man skriver mest om just nu.
– I studier har man kunnat se att den absolut viktigaste parametern för framgångsrikt samarbete är psykologisk trygghet. Man vet att en otrygg organisation läcker massor av energi, när medarbetarna hela tiden kollar av sin relation till flocken. Om man inte är trygg så kommer man att prestera sämre, komma med färre idéer, ta färre egna initiativ.
– När man idag behöver snabba, lättrörliga organisationer med självständigt agerande medarbetare som tar egna initiativ är det inte konstigt att den absolut största ledarskapstrenden handlar om att skapa psykologisk trygghet. Här är snällhet en superkraft, menar hon.