Myggfynden på Island väcker oro för svidknott

När nyheten om myggor på Island spreds i höstas väcktes snabbt en ny oro inom islandshästvärlden. Om mygg kan etablera sig – kan inte även svidknott göra det?

Hittills har Island varit förskonat från de små bitande insekter som i stora delar av Europa orsakar insektsburen allergi hos häst, så kallad insect bite hypersensitivity (IBH), i dagligt tal sommareksem. Frågan är nu om det unika skyddet kan vara på väg att försvinna.

“En helt ny situation”

Sigríður Björnsdóttir, veterinär och ansvarig för islandshästens hälsa och välfärd vid isländska myndigheten MAST, bekräftar att situationen förändras.

– Fram tills nu har vi i princip kunnat bortse från vektorburna sjukdomar i riskbedömningar för hästar på Island. Med ett varmare klimat kan vi stå inför en helt ny situation, säger hon.

Än så länge bedöms risken för allvarliga myggburna sjukdomar som West Nile-virus som mycket låg. Däremot är möjligheten att svidknott etablerar sig mer realistisk.

– Svidknott har ännu inte upptäckts på Island, men de kan komma. Om det sker finns en tydlig risk att vuxna islandshästar utvecklar sommareksem, säger Sigríður Björnsdóttir.

Unga hästar kan få naturligt skydd

Forskning visar att hästar som exponeras för svidknott tidigt i livet löper betydligt lägre risk att utveckla allergin senare. Därför skulle en eventuell framtida knottexponering på Island kunna få olika konsekvenser för olika åldersgrupper.

– Troligen skulle föl och unghästar upp till två års ålder utveckla en naturlig tolerans, medan vuxna hästar som aldrig tidigare mött insekterna riskerar att drabbas hårdare, förklarar hon.

För att minska lidandet hos vuxna hästar skulle immunterapi sannolikt behöva användas i riskområden – något som redan görs i andra länder.

Eksem hos exporterade hästar – inte ett avelsproblem

I dag utvecklar omkring hälften av alla islandshästar som exporteras från Island till insektsrika länder kliniskt sommareksem. Detta har ibland väckt frågan om drabbade hästar bör uteslutas ur avel. Här är Sigríður Björnsdóttir tydlig.

– Den förhöjda risken som exporterade islandshästar har att utveckla IBH är inte ärftlig. Redan i första generationen efter export sjunker förekomsten från cirka 50 procent till runt 5 procent, säger hon.

Det innebär att islandshästar som fått eksem utomlands inte behöver betraktas som genetiskt “olämpliga” för avel.

– Det finns därför ingen anledning att exkludera importerade hästar från avel även om de själva utvecklat IBH, betonar hon.

Däremot finns en viss ärftlig komponent i den grundrisk som finns hos hästar födda i knottrika miljöer, där cirka 5–8 procent utvecklar sjukdomen. Att genetiska faktorer kan påverka denna grundrisk har visats i vetenskapliga studier som Sigríður Björnsdóttir hänvisar till, bland annat forskning publicerad i Journal of Heredity.

Vad händer om knotten når Island?

Om svidknott på sikt etablerar sig på Island skulle den inhemska hästpopulationen sannolikt gradvis utveckla samma tolerans som hästar födda i andra länder.

– Över tid skulle islandshästar på Island anpassa sig på samma sätt som hästar utomlands gör i dag, men det skulle ta tid och kräva förebyggande åtgärder under övergångsperioden, säger Sigríður Björnsdóttir.

MAST arbetar redan med frågan och följer utvecklingen noggrant.