Lena Jansson: ”Variation är nyckeln”

I Ridsports serie Stafettpinnen Island skickade Lisa Mossberg pinnen vidare till Lena Jansson, som driver Västra Fallets turridning med islandshästar norr om Örebro. Hon äger idag sex islandshästar och har drivit verksamheten i 15 år. 

Frågan löd: Vilka egenskaper har en bra turridningshäst och hur får vi dem hållbara?

– Hästarna ska vara trygga och stabila med ett bra lynne. De behöver även vara av rätt storlek. Både barn och vuxna ska kunna rida på dem. Detta är egenskaper som återfinns hos många islandshästar, de är ofta stabila och blir sällan rädda när man är ute på tur, säger Lena. 

Hur jobbar du med hållbarheten?

– Jag tror att det viktigaste är att variera arbetet. Vi rider ut i skogen, går i sjön men de får också hoppa och ridas på banan. De rids sex dagar i veckan och när de inte rids går de ute tillsammans i stora hagar.

Hur tänker du kring säkerheten?

– Jag vill ha kontroll över ridturen och vill känna att det inte kommer hända något, både för hästen och ryttarens skull. Säkerheten kommer alltid först, därför har jag inte så många hästar på tur samtidigt, utan tycker att sex stycken hästar är lagom. Det är jag som avgör vilken häst varje ryttare ska rida beroende på vad jag anser passar bäst. 

Hur anpassas ridturerna efter olika ryttare?

– I samband med att ryttarna anmäler sig till turridning får de berätta lite om sig själva och vilken erfarenhet de har. Jag har även en viktgräns som ryttarna behöver förhålla sig till. Det är sällan jag behöver tacka nej till ryttare, de flesta brukar vara ärliga i sin anmälan. Om de väger för mycket tackar de för sig och brukar inte dyka upp. 

– Det händer också att det kommer någon ryttare som är osäker eller rädd om de inte har samma ridvana som övriga i samma grupp. Då förklarar jag att jag alltid anpassar ridturen efter den personen och erfarenheten hos ryttaren. Alla i gruppen måste vara bekväma med det man gör. Om någon är rädd för att galoppera så gör vi inte det, då kan det hända att vi bara skrittar en tur i skogen. Ryttare och hästar ska tycka att det är roligt, ingen ska sitta upp och vara livrädd. Jag brukar rida bredvid den som har minst erfarenhet för att hålla koll på läget.

Lena skickar stafettpinnen vidare till tävlingsryttaren Mattias Renström.