Louise Löfgren: ”Jag har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv”

Louise Löfgren och Týr från Svala Gård (f -13, e Símon frá Efri-Rauðalæk, u Hildur från Gibraltar) tog sig direkt till a-final i F1 under fredagen, det med uttagningens näst högsta poäng.
– Jag var sjukt nervös innan. Jag har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv tror jag, säger Louise Löfgren.
–Det gick ju rätt så bra här förra året då vi red på samma poäng. Då vill man rida på samma poäng eller bättre. Och så har ju poängen inte varit jättehög denna helgen. 

Ekipaget fick poängen 7,07, samma poäng som 2023.

Utmanande förutsättningar

Uppladdningen inför starten i uttagningen gick dock inte riktigt enligt plan.

– I går kväll skulle jag träna och så var det tjugo till som tränade då kunde jag inte lägga pass. Jag brukar alltid lägga pass en gång på träning när jag tävlar. Men nu kunde jag inte det för det var för mycket ekipage på banan. Så jag gick ut och tänkte bara: ”jag får bara köra imorgon”. Så det var första passen jag la här och första galoppen också. Jag har inte hunnit träna nånting. Så det var nervöst.

Louise tar oss igenom ritten i F1-uttagningen.
– Tölten kändes bra. Jättejättebra. Han har ju väldigt bra tölt och det är kul att rida den. Man bara sitter typ och åker med lite.

Hon konstaterar att traven också kändes bra.
– Sen när vi fick galopp då blev han lite låg i formen. För han trodde att han skulle gå pass direkt eftersom jag inte hade tränat på det där. Så då fick jag släppa fram han lite och så liksom, nu galopperar vi lite till. Och sen så när vi närmar oss passen så får jag alltid känna av lite för han har ju väldigt stark trav så han kan ju typ ibland bara: ”jaha trav”.

Banan har upplevts tung, det har flera ryttare Ridsport pratat med nämnt. Något som också såklart påverkar ritterna – och passläggningarna.
– Men jag tänkte att jag provar göra som jag gör när jag tränar och och då la han sig i pass, säger Louise och lägger skrattande till:
– Fast det var svajigt. Jag har ju sett på film på en av passläggningarna. Men jag fick ju 7,0!

– Sen var det skritten. Skulle han bajsa helt plötsligt också? Det brukar han inte heller göra. Jag tror att han kände att jag var nervös. Så det var bara att stanna och bajsa. Så skritten kan vi göra bättre till finalen.

Planen inför a-finalen

Inför a-finalen som går under söndag eftermiddag så hoppas Louise att kunna höja sig i både skritt, pass och tölt.
– Trav är han nog nästan bäst på. Så jag tror att där gäller det att verkligen hitta en bra form och bara kötta på. För han kan ju trava så inne i bängen liksom. Skritta bättre. Ja, göra allt bättre.

Uppladdningen för säsongen har kantats av vädrets makter.
– Jag har ju varken ridhus eller ovalbana. Så jag har ju tränat i paddocken i leran och ridit i skogen i snö och sånt. Jag har kört mycket till ridhus. Mycket handlar om att bygga upp och stärka. Jag rider ju väldigt mycket dressyr och rider för Nina Keskitalo en gång i månaden. 

Louise har ridit för Nina Keskitalo i ungefär 1,5 år.
– Så red jag för henne år 2000 och då vann jag ju SM hela tiden så jag tänkte att det kanske var dags att testa ett vinnande koncept igen, skrattar Louise.

Louise har startat nästan alla år som Icehorse Festival varit. Hon berättar att hon tycker det är en bra tävling och uppmuntrar fler att åka till Herning.
– Det är skitkul att rida här. Publiken kommer så nära inpå och då är man liksom lite mer med publiken än när du tävlar utomhus och publiken sitter så långt bort. Här känner du verkligen publiken.

Du får en rivstart på säsongen, vad är målen?
– NM och a-final på SM, så skyhöga mål. Får man vara så kaxig och säga det?